Nationalismens grund

 I dagens globala samhälle har de nationella gränserna suddats ut.

I världsekonomin betyder enskilda nationers budgetar allt mindre.

Nationen blir allt mer en inbillad gemenskap som i Sverige är mest aktuell vid idrottsmästerskap, flagghissning, midsommarafton, prinsessbröllop och tullkontroller.
Nationella politiker får allt mindre att säga till om, vilket inte så konstigt om man ser på den världsekonomiska utvecklingen.

Ända in på 1860-talet var Sverige en nation av jordbrukare. Tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av det svenska vädret. Dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält som bland annat vid den svåra missväxten 1867-1868.

Under hundra år, 1860-1960, industrialiserades Sverige snabbt. Sysselsättningen inom industrin ökade från drygt 10 procent till ungefär 33 procent som andel av den totala. Många av dagens stora och kända svenska industriföretag bildades under perioden. Industrikoncernen Sandvik grundades till exempel 1862, Atlas Copco 1873 och L.M. Ericsson grundades 1876, SKF 1907, Volvo 1915, Svenska Cellulosa Aktiebolaget) grundades 1929.

I samband med att stora delar av Europa återuppbyggdes efter det andra världskriget gick den svenska industrin på högvarv, vilket resulterade i en rekordsnabb ekonomisk tillväxt under 1950- och 1960-talet. Sveriges BNP per capita fördubblades mellan 1950 och 1973.
Men på 70-talet fick den svenska ekonomin internationell konkurrens och svenska industrier inom metall, skeppsvarv och textil slogs ut.
Efter 1970 var den ekonomiska globaliseringen fullständig och Sverige förlorade sin ledande roll. Nyliberala idéer om privatisering slog rot och genomfördes inom politiken.

Under de senaste 150 åren har Sverige genomgått tre perioder präglade av kraftigt ökad internationell integration. Den första vågen 1865-1914, den andra vågen 1950-1971 och den tredje vågen 1989-.

Idag uppgår den svenska exportandelen till cirka 50 procent av BNP, vilket innebär att ungefär varannan svenskproducerad vara eller tjänst säljs till en konsument i något annat land än Sverige..

Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter.
Sverige importerar olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, resor och transporter.

Men det är på datorområdet och det finansiella området som globaliseringen gått längst.
För den internationella finans-, valuta och kapitalmarknaden är till exempel de nationella valutorna i första hand spelbrickor för spekulanter. Inte längre ett medel för varuutbytet mellan nationer.

All produktion av varor och tjänster  är integrerad i globala nätverk av multinationella koncerner. Globala sammansättningsfabriker, underleverantörer, råvaruproducenter, transportföretag är ömsesidigt beroende av varandra och dominerar världsmarknaderna. Marknaderna är världsomfattande.
Finans- och kapitalmarknaderna förvandlar reella värden till skuldsedlar som byter ägare genom förväntade prisförändringar. Virtuella börsvärden och spekulation driver världsekonomin. Prisstegringarna på finans- och kapitalmarknaderna uppfattas som värdestegringar tills de säckar ihop och krisen är ett faktum. Kapitalägarna försöker kompensera sig för förlusterna som följer på krisen och den övriga befolkningen får betala. Tänk bankkris.
Miljökatastrofer och människor som flyr undan fattigdom och krig stannar inte inom nationsgränserna utan är globala problem.
Till och med de nationella språken blir mindre viktiga då kommunikation och andra kulturyttringar förs på världsspråket engelska.

En del människor har svårt att acceptera utvecklingen och tyr sig till en nostalgisk längtan tillbaka till en förgången värld. Gången tid betraktas som en idyll, ett förlorat paradis eller en guldålder.
De nationella politikernas allt mer begränsade möjligheter att behärska ekonomin skylls på politikernas okunnighet eller dåliga vilja eller rent av illvilja.
Den dåliga ekonomin är flyktingarnas och invandrarnas fel.  

Den tilltagande nationalismen och konservatismen är en reaktion på den obevekliga historiska utvecklingen.

Globaliseringens tre vågor Sveriges internationalisering under 150 år, Anders Johnson, Underlagsrapport nr 3 till Globaliseringsrådet 2007.

Sätt stopp för öppnade gränser SD:s Jimmie Åkesson och Jonas Andersson SvD Debatt 210719 

Vilka köper knark?

Knarkhandel tycks vara en lönande affär.

Värd att mörda för, värd att riskera frihet, liv och lem.
Man kan läsa om driftiga tonåringar som bedrivit knarkhandel från sina pojkrum. Utan att föräldrarna anat något.
2019 skrev Aftonbladet om en kille som tjänade 6000 kronor om dagen på att sälja knark.

Expressen berättade förra året om den nu 26-åriga Cody Ronald Ward i Australien som sålde droger för hundratals miljoner. Från sitt pojkrum.

 I morse läste jag åter igen om en femtonåring som langade knark från sitt pojkrum där han också förvarade vapen och ammunition.
Det är som sagt en lönande marknad.

Produktion och export av narkotika är faktiskt en av världens största industrier. Handeln beräknas omsätta ca 2 250 000 000 000 kronor (2250 miljarder kronor). Smugglingen av narkotika sköts av kriminella grupper med kontakter i flera länder.

Stockholmare lägger ner 31 miljoner kronor på droger i veckan. Det visar en ny granskning från Veckans brott, rapporterar SVT.

En marknad består ju av producenter, säljare och köpare. Så länge det finns en efterfrågan finns det också en marknad.

Så, vilka köper narkotika?
De socialt utslagna pundarna kan väl inte ha råd att köpa så mycket? Även om de stjäl för att få ihop stålar.
De grovt kriminella som har gjort knarket till sin livsstil kan inte vara de största konsumenterna.
Kan den stora köpgruppen vara helt vanliga människor? Dina grannar, släktingar, vänner? Murare, journalister, rocksångare, revisorer, textilarbetare, sopåkare, partiledare, direktörer, lärare, cykelreparatörer, forskare, laboranter, truckförare, kontorsknoddar och andra hårt arbetande människor?

Finns det forskning på det?

AB

Expressen 

15-åringar åtalas för droghärva i pojkrummet, AB  

En skrift om narkotikaindustrins påverkan på samhällen. Socialstyrelsen

Undersökning visar: Stockholmare köper droger för 30 miljoneri veckan, SVT

Polis skjuten till döds i Biskopsgården, GP

Postulat för vänstern

 ”Arbete kommer före och är oberoende av kapital. Kapital är bara frukten av arbetskraft, och kunde aldrig ha existerat om arbetet inte fanns först. Arbete är kapitalets överordnade, och förtjänar att värderas högre.”
Abraham Lincoln (1809-1865) Works of Abraham Lincoln (2010 edition)

August Strindberg (1849–1912):
”Vad kallas frukten av underklassens arbete?
- Kapital.
Kan kapital existera utan arbete?
- Nej!.”

På frågan om vad som är ekonomi svarar August Strindberg:
”En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete.”
Lilla katekesen för Underklassen. Samlade skrifter/ 16. Likt och olikt. Del 1 / Albert Bonniers förlag 1912—1921.

Innan Daniel Suhonen, Katalys, kommer med sin nya bok där han berättar om hur socialdemokratin ska få den politiska flodfåran att forsa till vänster vill jag gärna tala om vad jag anser att vänstern borde göra.
Jag tror att vänstern bör enas om och slå fast följande åtta postulat:

1. Människors arbete är grunden för samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
Det borde vara vänsters ekonomiska grundcredo och postulat.
Men det är det inte.

Tyvärr är det den borgerliga akademiska samhällsekonomin som dominerar ekonomisk forskning, teoribildning och politik. Den har utvecklats för att förklara hur handel, tillgång och efterfrågan, kapitalbildning, finansmarknaden, priser räntor, konsumtion, arbetslöshet, bruttonationalprodukt, inflation, tillväxt, valutamarknad med mera fungerar.
Men arbetet, som är förutsättningen för allt detta, existerar inte i den borgerliga ekonomiska diskursen.
Ingenstans inom den etablerade ekonomiska vetenskapen kan man ana att arbetet är grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling. Varor och produkter bara finns där.
De borgerliga ekonomerna studerar marknaderna med hjälp av matematiska modeller, ekvationer, system och ideologier.
Men de glömmer att se hur arbetet genom hela historien är den bärande faktorn inom all ekonomi.

Arbetet är varpen i historiens gobeläng.

Det brukar heta att samhällsekonomi handlar om hushållning med knappa resurser och därmed om hur val görs mellan olika alternativ så att resurser används där de gör mest nytta för samhället.
Men hur kommer dessa resurser till? Vilka skapar dem? 

I ett standardverk i ekonomi, som Klas Eklunds bok ”Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin” Tidens förlag. (Jag har bara 1993 års fjärde upplaga så jag refererar till den.) finns inte arbetet med. Varor byts och säljs och möjligen produceras. Men arbetarna och arbetet finns inte som ekonomisk faktor.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har aldrig prisat någon ekonom som studerat arbetets betydelse för den globala ekonomin.
Frågan är om de finns.

Ytterligare postulat:

2. Kapitalismen är ingen ideologi utan ett historisk faktum.
3. Kapitalismen är den rådande ekonomiska, sociala och kulturella världsordningen.
4. Socialismen är en ideologi och en utopi. Utopin har hittills, trots försök, aldrig kunnat förverkligas. Försöken har diskvalificerat socialismen.
5. Vänstern är en frihetsrörelse. Vänstern strävar efter ett öppet demokratiskt samhälle, humanism och individens frihet.  Men samtidigt efter solidaritet och jämlikhet mellan människor.
6. Förhållandet mellan överklass och underklass, mellan arbetsgivare och löntagare, är ett tvångsäktenskap. Bägge klasserna behövs och är beroende av varandra men symbiosen är bäddad med konflikt. Bägge klasserna och motsättningarna har konstant, i olika former, funnits sedan antiken.
7. Mellan polerna överklass och en underklass finns ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier. De är inga klasser.
8. Allt är föränderligt.

Abraham Lincoln, OnLabor and Capital, A message to the U.S. Congress, 3 December 1861.

August Strindberg Samlade skrifter/ 16. Likt och olikt.Del 1 / Albert Bonniers förlag 1912—1921.

Kungligavetenskapsakademien, ekonomipriset 

Klas Eklunds bok ”Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin”  2020

Den arbetande människan

De första människorna, Adam och Eva, levde arbetsbefriade i Paradiset.
Men sedan de hade smakat på kunskapens förbjudna frukt blev de straffade med utvisning av sin Skapare.

Enligt första Mosebokens 3: e kapitel och 17:e vers säger Skaparen: ”I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. ”
Skaparen gör klart för Adam och Eva deras, och hela mänsklighetens, livsvillkor.
Vi människor måste helt enkelt arbeta för vår överlevnad.

Människan tycks annars vara som skapt för arbete.
Vår kropp med nerver, lemmar, muskler, handens känsliga fingrar, synen, hörseln och vår förmåga att samordna alla dessa fysiska förutsättningar är i sig en fantastisk arbetsmaskin.

Våra hjärnors förmåga att minnas, planera, ordna, fantisera, kombinera, dra slutsatser tillsammans med vår förmåga till samarbete med andra människor gör oss till något helt unikt i vårt kända universum.

Människan har utvecklat arbetet och utvecklats genom arbetet.

Genom sin konstitution har människan, på gott och ont, utvecklat och förändrat världen och påverkat naturen.

Arbetet och produktionen är grunden för människans ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Arbetet skiljer människan från andra levande varelser.

I arbetet kan människan:

• formulera en avsikt, en idé, ett mål för sina handlingar och att rätta handlingarna för att nå målet

• ständigt välja mellan många olika handlingsalternativ för att nå målen

• tänka abstrakt. Hon kan t.ex. fantisera, använda symboler och tänka i form av modeller

• minnas och att lära av framgångar och misstag. Hon kan dra slutsatser.

• kommunicera med andra individer av arten genom talförmågan och tankeförmedling. Lärandet.

• samverka med andra individer. Social förmåga.

• kunna föreställa sig andra individers känslor, tankar och reaktioner, och reagera på dem. Empatisk förmåga.

• organisera och ordna. Definiera, utesluta, sortera, prioritera.

• kombinera och lägga samman information och dra nya slutsatser av den samlade informationen

Människan har alltid arbetat för att skaffa sig föda, kläder, boende, trygghet och övriga livsvillkor.

I sitt arbete utvecklar människan sina färdigheter vilket ger upphov till uppfinningar, upptäckter, nytänkande, kunskapsutveckling och övrigt framåtskridande.

Ända sedan den arbetande människan uppträde på vårt klot har hon strävat efter att

– bättre utnyttja energi och kraftöverföring.
Exempel: hävstången, stenslungan, elden, djur som dragare, hjulet, vindkraften, vattenkraften, kugghjulet, ångkraften, elektriciteten, atomkraft.

– underlätta och göra transporterna mer effektiva.
(hjulet, flytetyg, segelfartyg, kanaler, ångfartyg, valvbyggnad, järnväg, bilen, infrastrukturen, flyget)

– förfina och utveckla verktyg för bearbetning, framställning och produktion
(stenyxan, nålen, spjutet, metallyxan, drillborren, vävstolen, drejskivan, svarven, maskiner, automatisering, robotisering)

– finna nya material och ämnen
(metaller, keramik, papper, glas, petroleum, plaster, grundämnen)

– komma på bättre och effektivare metoder i arbetet
(plogen, skäran, kvarnen, drejskivan, bevattning, växelbruk, metallbearbetning, gruvdrift, fabriken,  löpande bandet, automationen, robotisering, arbetsorganisation)

– skapa ett bättre och effektivare varuutbyte, handel, organisation och ekonomi
(marknadsplatser, pengar, alfabete, bokföring, värdepapper, bolagsbildning, kreditinstitut, kapitaliseringsinstitutioner)

– kunna orientera sig i tid och rum, mäta, väga och ordna
(tidmätning, matematiken, mått-, vikt och volymsystem, termometern, kartor, standardisering, räknemaskinen, sensorer, satellitnavigering)

– förstärka sina sinnen och sin fysiska förmåga
(pilbågen, utväxlingen, skruven, kugghjulet, optiken, sprängämnen, glödlampan, maskiner)

– förbättra medel och metoder för information, kommunikation och dokumentation
(skrivkonsten, boktryckarkonsten, fotografering, telegrafen, telefonen, radion, film, ljudupptagning, televisionen, datorer, Internet, satellitöverföring)

– förbättra möjligheterna till vård och hälsa
(läkemedel, operationsmetoder, medicin, hälsovårdsorganisation)

– öka möjligheterna för näringsavkastning och näringstillförsel
(odla, växtförädling, skördemetoder, växelbruk, genmanipulation)

– öka slagkraften för erövring av andra människors resurser och försvar av de egna
(befästningsverk, krigsfartyg, bomber, skjutvapen, arméorganisation, skyddskläder, atombomben)

– öka gränserna för sin förmåga att uppfatta och förutsäga tillvaron och dess förutsättningar
(astronomi, psykologi, filosofi, vetenskaper, konstskapande)

 - öka det organiserade samarbetet och informationsutbytet mellan människor skapa förutsättningar för kulturell utveckling.

(samhällsorganisation, juridik, politik, demokrati, nationer, allianser, internationalism)

- expandera sitt livsutrymme
(upptäcksresor, expeditioner, kolonisation, rymdresor)

Kort sagt: människan har alltid strävat efter att göra det mesta möjliga av det minsta möjliga.
Och under de senaste trehundra åren så snabbt som möjligt.

Denna strävan har drivits fram av människans kamp för överlevnad men också stimulerats av nyfikenhet, upptäckarglädje och skapande förmåga samt av makt- och vinningslystnad.

Samtidigt med vinsterna har dessa utvecklingssträvanden förändrat världen, inneburit överexploatering och miljöförstörelse. Arbetet skapar värden men orsakar samtidigt förstörelse.

I dag är detta en ny utmaning för mänskligheten, att skapa utan att samtidigt förstöra och att ersätta eller återställa det som redan förstörts.

 

Bibeln 
Människans utveckling 
Lista över fossil ur människans evolution  

 

 

År 2020

Nu skriver vi år 2020 efter Kristi födelse.

Den kristna och övriga mänskligheten har färdats med vår arma Jord 2020 gånger runt solen sedan en kille som kallades Kristus föddes.

Olika folk och religioner firar årsskiftet på olika tider och på skilda vis.

Men varför fira just då vi gör det eftersom jorden oupphörligen snurrat kring solen cirka 4,6 miljarder år då solsystemet bildades ur ett jättelikt molekylmoln.

Det har bara funnits människor på jorden i cirka 2 miljoner år som har kunnat uppfatta årets förändringar och som kunnat fundera över nyåret.

Behovet av att fastställa tiden för ett jordevarv runt solen är inte så gammalt utan sammanfaller med mänsklighetens behov av att bokföra tid för handelsförbindelser, administration  och byråkrati.

Under antiken benämnde man åren utifrån olika makthavares styresår.

I det gamla Athen där den ledande ämbetsmannen, som innehade sin post under ett år, fick denne ge namn till det året. De olympiska spelen, som hölls för första gången år 776 före Kristus och sedan i stort sett oavbrutet vart fjärde år under tusen år, hjälpte också grekerna att peka ut ett specifikt år.

Romarna använde de ledande konsulernas regeringsår som datering, till exempel ”under Probus Juniors konsulperiod”.

”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. ” (Luk 2:1-7)

Har men läst den antika historien vet man vilket år som avses.

Det dröjde för övrigt till 1632 då Galileo Galilei upptäckte att det var jorden som kretsade runt solen och inte tvärt om.

I norden under vikingatiden (700-tal till cirka 1100 e.Kr,) firade man midvinterblotet eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är forskarna i våra dagar oense om.

De nordiska hedningarna firade att den mörka årstiden gick över till den ljusa. När de kristnades började även de räkna Kristi födelse som år noll.

Fast det var nåt krångel med den julianska och gregorianska och kalendern. Den julianska kalendern användes fram till 1753 då den ersattes med den gregorianska.

Någonstans måste man börja räkna för att hålla ordning på tidens gång.

Jag tror att det idag är den ljusa årstidens ankomst som firas med dunder och brak och med skålar.
Vi lovar varandra att bli bättre och hoppas att allt ska ordna sig under det kommande året.

Men egentligen går historien sin gilla gång.

Kapitalismen och demokratin

Kapitalismen påverkar obevekligen, på gott och ont, de ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna i världen. Den styr marknaderna och politiken.

Vi kan därför i dag se hur de politiska och demokratiska problemen i början av 1900-talet upprepas.

Instabiliteten i världsekonomin försvagar den politiska demokratins möjligheter att behärska de ekonomiska jämvikts- och fördelningsverktyg som skulle kunna skapa lösningar på växande sociala problem.
Demokratins oförmåga att tackla kapitalismens utmaningar skapar politikerförakt som ger grogrund för partier med enkla lösningar på problemen eller ger stöd till starka ledare som förväntas skapa ordning.

I dagens SvD Debatt skriver Ulf Dahlsten nästan om detta under rubriken ”Donald Trump har rätt – världshandeln är ohållbar”.
Han påminner där om att de reala kapitalinvesteringarna har fallit i förhållande till global BNP.

”I stället har kreditgivningen till köp av befintliga tillgångar exploderat. Mindre än 2 procent av alla internationella transaktioner har nu med den reala ekonomin att göra enligt centralbankernas egen bank i Basel. Som en konsekvens har det finansiella systemet drivit bubblor och blivit mycket sårbart. Enligt IMF har vi haft 400 finansiella kriser sedan avregleringarna och den stora finansiella krisen 2007–2008 ger en föraning av hur allvarlig situationen kan bli.”
”Den globala skuldsättningen har just passerat osannolika 300 procent av den globala bruttonationalprodukten. Orsaken är att kineserna och kinesiska företag nu börjat låna lika mycket för spekulation som sina västerländska kollegor. Detta oroar med rätta den kinesiska statsledningen som satt upp finansiell stabilitet som ett av de tre huvudmålen för de närmaste fem åren. (De andra två är utrotandet av fattigdomen och ett grönt Kina). I Sverige stoppar dock politikerna huvudet i sanden, hoppas på försynen och eldar på den privata upplåningen med ränteavdrag.”
De kraftiga handelsöverskotten i Kina och Tyskland är orimliga, liksom underskotten i USA och Sydeuropa. De ­globala obalanserna som undergräver människors tilltro till demokrati och marknader behöver åtgärdas, skriver Ulf Dahlsten.

Historien upprepar sig inte, varken som tragedi eller fars, men kapitalismens kriser återverkar ständigt på de ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna. Krav på protektionism har ständigt brutit perioder av frihandel, lett till handelskrig och krigiska konflikter.
Detta är ett av demokratins stora problem.

Ulf Dahlsten påminner om att den brittiska ekonomen John Maynard Keynes efter första världskriget skrev att det är sådana obalanser i betalningarna som skapar krig. Och att efter ett handelskrig under trettiotalet, som USA förlorade, och ett andra världskrig att de klassiska ekonomerna höll med honom.

Se min tidigare blogg

”Kapitalismen hotar demokratin” 
”Finanskapitalismen orsakar ekonomiska och politiska kriser” 

 

Frihandelsavtal med USA kan begränsa demokratin

I februari 2013 inleddes förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Handelsavtalet, även kallat Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, TTIP, blir det största frihandelsavtalet i världen.
I går samlades EU:s handelskommmissionär, USA:s handelsrepresentant och en rad företrädare för det svenska näringslivet på LO-borgen för att diskutera TTIP-avtalet.

Länge har avtalets innehåll varit hemligt men nu börjar man kunna ta del av innehållet.
För oss som inte är direkt involverade är handelsavtalet helt okänt.

Frihandel och ett avtal berör oss alla och kan vara bra för samhällsekonomin och välfärden. Men naturligtvis finns också nackdelar och dolda risker.
Ingen verksam medicin saknar biverkningar som bekant.

En befarad risk med avtalet är att i TTIP ingår ett system för investeringsskydd som ger företag rätt att stämma stater om företaget förlorar pengar på grund av politiska åtgärder. Så är det i USA.
Om samma system införs i EU skulle storföretag kunna ta strid mot lagar som skyddar folkhälsa, miljö, konsument- och arbetarskydd. Demokrati och miljö kan bli utdömda som handelshinder.

Dessutom riskerar avtalet att bakbinda lagstiftare i EU och Sverige då alla lagar ska genomgå en screeningprocess där en liten grupp byråkrater ska granska förslag på nationell och EU-nivå. I denna process garanteras storbolagslobbyister stort inflytande eftersom det som ska granskas är ifall lagarna är ett ”hinder mot handel”.

Det är alltså viktigt att så många som möjligt sätter sig in i avtalet och tar ställning innan det träder i kraft.


Läs mer:

EU-portalen om avtalet

Skiftet, Stoppa TTIP, mot avtalet 

Mötet på LO

AB Ledare

”TTIP-fakta”

Europakommissionen

Cecilia Malmströms Blogg 

Ekots Lördagsintervju 28maj med Cecilia Malmström 

Kommerskollegium, Frågor och svar om TTIP 

LO Frågor och svar om TTIP 

Det går inte att jämföra socialism och kapitalism!

Det finns fortfarande många, både inom borgerligheten och inom vänstern, som i den politiska debatten ställer kapitalism mot socialism.

Problemet är att kapitalism och socialism inte är jämförbara storheter.

Kapitalism är den existerande ekonomiska, sociala och kulturella ordning som vuxit fram under mänsklighetens hela historia, allt i från att människor skaffade sig jordegendomar och på så sätt kunde öka avkastningen av sitt arbete och investera i nya grödor.
Förstadiet till dagens kapitalism uppstod då pengarna togs i bruk i byteshandeln för fyra tusen år sedan och kreditmedlen började användas.
Handeln intensifierades och gav upphov till en europeisk handelskapitalism med bl.a. Hansan och med kapitalister som Fugger och Medici. Det uppstod ett bankväsende.

Handelskapitalismen utvecklade kolonialism med Holland, England, Frankrike, Portugal, Spanien som ledande länder. Kolonialismen gav Europa enorma resurser och etablerade en global marknad vilket i sin tur frambringade en teknisk utveckling som tillät massproduktion av varor. Resultatet är den industrialism och kapitalism vi ännu befinner oss i.

Industriproduktionen skapade en produktionsordning där löntagare och kapitalägare befinner sig i symbios men som samtidigt har motsatta ekonomiska intressen.
Det var ur denna motsättning som socialismens idéer föddes.

Socialism är alltså en politisk idé, en dröm, en utopi om ett alternativt samhälle.
Ett socialistiskt samhälle har aldrig existerat och kan inte existera samtidigt med kapitalismen.
Stater har uppträtt i socialismens namn men aldrig blivit annat än statskapitalistiska och byråkratiska.

Socialism är - liksom liberalism, konservatism och andra politiska ismer - en politisk ideologi som förhåller sig gentemot den rådande ordningen - kapitalismen.

Socialister vill förändra kapitalismen tills kapitalismens negativa sidor förvunnit, liberaler vill bejaka kapitalismens ekonomiska dynamik och de konservativa vill ha ett samhälle utan kapitalismens nackdelar.
Kommunisterna ville genom politik och förstatligande under en generation ersätta kapitalismen med socialism.
Men ingen ideologi har någonsin varit ett alternativ till kapitalismen. Ideologierna är bara olika sätt att föra politik inom kapitalismens ramar och möjligheter.
Kapitalismen är alltså en historiskt betingad ekonomisk, social och kulturell verklighet medan socialismen är en dröm och en fantasi om hur det borde vara.
De som försökt upprätta ”socialistiska” stater har därför misslyckats. Någon verklig socialism har därför aldrig funnits trots att många inom vänstern trott och hoppats det.
Alla storstilade experiment har visat att det inte går att bygga socialistiska öar i en kapitalistisk värld.
Folkligt missnöje har ibland lett till politiska revolutioner där revolutionsledarna haft som mål att ersätta kapitalism med socialism, men de har aldrig varit en lösning. I stället har sådana försök bara lett till elände och mord.
Tyvärr har inte ens de som räknar sig till vänstern förstått den grundläggande skillnaden mellan socialism och kapitalism. De har dessutom ofta svårt att definiera kapitalism I debatten och blandar ihop marknadsekonomi och kapitalism. Då de ställer denna diffusa blandning mot en socialism som de ofta inte kan beskriva i ekonomiska, sociala och kulturella termer spårar debatten ur.
Men vilken är då vänsterns uppgift?
Jag anser att en av dess uppgifter är att sakligt försöka analysera, beskriva och förklara kapitalismen för att kunna göra det möjligt att förändra dess struktur. Moralisk indignation, socialt patos och allmän altruism är bra, men vänstern måste uppmärksamma och beskriva de förändringar som pågår i kapitalismens utveckling från industrikapitalismen till en efterindustriell ordning till…, ja vaddå?

Vart är kapitalismen på väg?

Adam Smith (1723 - 1790)
Karl Marx (1818-1883)
Max Weber (1864-1920)
Karl Popper (1902-1994)

Immanuel Wallerstein (1930- )

Wallerstein hemsida