Den arbetande människan

De första människorna, Adam och Eva, levde arbetsbefriade i Paradiset.
Men sedan de hade smakat på kunskapens förbjudna frukt blev de straffade med utvisning av sin Skapare.

Enligt första Mosebokens 3: e kapitel och 17:e vers säger Skaparen: ”I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. ”
Skaparen gör klart för Adam och Eva deras, och hela mänsklighetens, livsvillkor.
Vi människor måste helt enkelt arbeta för vår överlevnad.

Människan tycks annars vara som skapt för arbete.
Vår kropp med nerver, lemmar, muskler, handens känsliga fingrar, synen, hörseln och vår förmåga att samordna alla dessa fysiska förutsättningar är i sig en fantastisk arbetsmaskin.

Våra hjärnors förmåga att minnas, planera, ordna, fantisera, kombinera, dra slutsatser tillsammans med vår förmåga till samarbete med andra människor gör oss till något helt unikt i vårt kända universum.

Människan har utvecklat arbetet och utvecklats genom arbetet.

Genom sin konstitution har människan, på gott och ont, utvecklat och förändrat världen och påverkat naturen.

Arbetet och produktionen är grunden för människans ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Arbetet skiljer människan från andra levande varelser.

I arbetet kan människan:

• formulera en avsikt, en idé, ett mål för sina handlingar och att rätta handlingarna för att nå målet

• ständigt välja mellan många olika handlingsalternativ för att nå målen

• tänka abstrakt. Hon kan t.ex. fantisera, använda symboler och tänka i form av modeller

• minnas och att lära av framgångar och misstag. Hon kan dra slutsatser.

• kommunicera med andra individer av arten genom talförmågan och tankeförmedling. Lärandet.

• samverka med andra individer. Social förmåga.

• kunna föreställa sig andra individers känslor, tankar och reaktioner, och reagera på dem. Empatisk förmåga.

• organisera och ordna. Definiera, utesluta, sortera, prioritera.

• kombinera och lägga samman information och dra nya slutsatser av den samlade informationen

Människan har alltid arbetat för att skaffa sig föda, kläder, boende, trygghet och övriga livsvillkor.

I sitt arbete utvecklar människan sina färdigheter vilket ger upphov till uppfinningar, upptäckter, nytänkande, kunskapsutveckling och övrigt framåtskridande.

Ända sedan den arbetande människan uppträde på vårt klot har hon strävat efter att

– bättre utnyttja energi och kraftöverföring.
Exempel: hävstången, stenslungan, elden, djur som dragare, hjulet, vindkraften, vattenkraften, kugghjulet, ångkraften, elektriciteten, atomkraft.

– underlätta och göra transporterna mer effektiva.
(hjulet, flytetyg, segelfartyg, kanaler, ångfartyg, valvbyggnad, järnväg, bilen, infrastrukturen, flyget)

– förfina och utveckla verktyg för bearbetning, framställning och produktion
(stenyxan, nålen, spjutet, metallyxan, drillborren, vävstolen, drejskivan, svarven, maskiner, automatisering, robotisering)

– finna nya material och ämnen
(metaller, keramik, papper, glas, petroleum, plaster, grundämnen)

– komma på bättre och effektivare metoder i arbetet
(plogen, skäran, kvarnen, drejskivan, bevattning, växelbruk, metallbearbetning, gruvdrift, fabriken,  löpande bandet, automationen, robotisering, arbetsorganisation)

– skapa ett bättre och effektivare varuutbyte, handel, organisation och ekonomi
(marknadsplatser, pengar, alfabete, bokföring, värdepapper, bolagsbildning, kreditinstitut, kapitaliseringsinstitutioner)

– kunna orientera sig i tid och rum, mäta, väga och ordna
(tidmätning, matematiken, mått-, vikt och volymsystem, termometern, kartor, standardisering, räknemaskinen, sensorer, satellitnavigering)

– förstärka sina sinnen och sin fysiska förmåga
(pilbågen, utväxlingen, skruven, kugghjulet, optiken, sprängämnen, glödlampan, maskiner)

– förbättra medel och metoder för information, kommunikation och dokumentation
(skrivkonsten, boktryckarkonsten, fotografering, telegrafen, telefonen, radion, film, ljudupptagning, televisionen, datorer, Internet, satellitöverföring)

– förbättra möjligheterna till vård och hälsa
(läkemedel, operationsmetoder, medicin, hälsovårdsorganisation)

– öka möjligheterna för näringsavkastning och näringstillförsel
(odla, växtförädling, skördemetoder, växelbruk, genmanipulation)

– öka slagkraften för erövring av andra människors resurser och försvar av de egna
(befästningsverk, krigsfartyg, bomber, skjutvapen, arméorganisation, skyddskläder, atombomben)

– öka gränserna för sin förmåga att uppfatta och förutsäga tillvaron och dess förutsättningar
(astronomi, psykologi, filosofi, vetenskaper, konstskapande)

 - öka det organiserade samarbetet och informationsutbytet mellan människor skapa förutsättningar för kulturell utveckling.

(samhällsorganisation, juridik, politik, demokrati, nationer, allianser, internationalism)

- expandera sitt livsutrymme
(upptäcksresor, expeditioner, kolonisation, rymdresor)

Kort sagt: människan har alltid strävat efter att göra det mesta möjliga av det minsta möjliga.
Och under de senaste trehundra åren så snabbt som möjligt.

Denna strävan har drivits fram av människans kamp för överlevnad men också stimulerats av nyfikenhet, upptäckarglädje och skapande förmåga samt av makt- och vinningslystnad.

Samtidigt med vinsterna har dessa utvecklingssträvanden förändrat världen, inneburit överexploatering och miljöförstörelse. Arbetet skapar värden men orsakar samtidigt förstörelse.

I dag är detta en ny utmaning för mänskligheten, att skapa utan att samtidigt förstöra och att ersätta eller återställa det som redan förstörts.

 

Bibeln 
Människans utveckling 
Lista över fossil ur människans evolution