Marios Blogg: Äras dem som äras bör

En parad med 22 mumier färdades från ett museum till ett annat i Kairo på påskafton.

Den egyptiska huvudstaden upplevde en påkostad fest här om dagen när de 18 kungarna och fyra drottningarna i mumieform fick ett nytt hem.
Kungarna och drottningarna levde i Egypten för cirka 4000 år sedan.

I dag beundrar vi Cheops pyramid i Egypten från 2550 f.Kr. Vi häpnar inför Colosseum i Rom, uppförd mellan 70 och 80 e.Kr. Och vi beundrar Notre Dame i Paris, byggd 1163–1345.
Var det, som det brukar heta i historieböckerna, faraonerna som byggde pyramiderna, kejsarna som byggde palatsen och biskoparna som byggde katedralerna?

Du vet redan svaret. Du vet att det i böckerna heter att Cheopspyramiden ”var byggd av och för den egyptiske faraon Khufu (2620–2580 f. Kr.)”, att ”Kejsar Vespasianus ( 9 -79 e. Kr) började bygget av Collosseum som slutfördes av hans son Titus (39-81) ” och att det var ”biskopen Maurice de Sully (1120-1196) som ansåg att den dåvarande Pariskatedralen var ovärdig sitt uppdrag och rev den till grunden kort efter sitt tillträde som biskop i Paris.” Och så byggde han Notre Dame.

Du känner kanske till att det var Ferdinand de Lesseps (1805-1894) ”som skapade Suezkanalen”. Bygget av Suezkanalen påbörjades år 1858.
Det var den före detta franske konsuln i Kairo, Ferdinand de Lesseps, som tog initiativet till kanalbygget. Han brukar därför nämnas som Suezkanalens skapare.
Som sådan blev han 1870 hedersborgare i London, 1873 ledamot av Franska vetenskapsakademien och ledamot av Franska akademien 1885. Hans staty restes i Port Said 1900.

Men de som egentligen skapade kanalen var de egyptiska tvångsrekryterade lantarbetare, fellahs, som med enkla spadar och primitiva skottkärror forslade undan ökensanden.

Under de tio år som det tog att bygga kanalen deltog en miljon man. De arbetade i tolvtimmarsskift där dagstemperaturen kan nå 50 grader. Kolera, smittkoppor och dysenteri härjade bland arbetarna. Det beräknas att omkring 100 000 av arbetarna dog under kanalbygget.
Stora kanaler var populära byggprojekt under 1800-talet.
Under bygget av Panamakanalen som öppnades 1914 dog 27 500 arbetare.

Sedan Suez- och Panamakanalerna blev klara kunde de euroepiska kolonialmakterna och amerikanska överklassen ta hem betydligt större vinster genom kortare sjöfrakter.

Världens i dag högsta byggnad, den 828 meter höga Burj Khalifa i Dubai, har fått sitt namn till ära av Förenade Arabemiratens president Khalifa bin Zayed Al Nahyan (1938-).
Men det var inte han som byggde utan enligt uppgift Samsung C&T Corporation.

Att det egentligen var totalt över 12 000 människor, varav tusentals asiatiska gästarbetare, som ofta under slavliknade arbetsförhållanden, uppfört tornet sägs inte så ofta i officiella sammanhang. Totalt krävdes 22 000 000 arbetstimmar för att bygga det.

Majoriteten av de kläder vi köper billigt i dag är sydda i länder som Kina, Kambodja och Bangladesh där skyddet för arbetarnas rättigheter är svagt. Kvinnorna som är anställda i fabrikerna jobbar upp till tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, men kan i de allra flesta fall ändå inte klara sig på sin lön.

För att inte tala om alla dessa krig.
Som då ”Gustav II Adolf drog ut i krig mot Ryssland”.

Kungar, generaler och nationer vinner och förlorar krig. I historien blir de hjältar, misslyckade losers eller djävlar.
Men alla miljoner stupade och lemlästade okända soldater och civila är alltid krigets stumma offer.

Och dras namn är glömda.

Bara under andra världskriget dog omkring 55 till 60 miljoner människor. Fem gånger Sveriges hela nuvarande befolkning.

Och du vet redan att det är historikerna som skriver som om det vore enskilda personer eller företag som byggde, men att det i själva verket var det tusentals slavar, kvinnor, invandrare, tjänare och tjänarinnor, drängar och pigor, arbetare, hantverkare, lantbrukare, daglönare, ingenjörer, arbetsledare och skattebetalare som, genom sitt vardagliga arbete, alla bidrog till byggandet av pyramiderna och palatsen.

Till bygget av Notre Dame i Paris gick det åt flera hundra arbetare vart tionde år under de drygt 180 åren som bygget pågick.

Bakom varje storverk finns tusentals arbetare som genom sitt arbete förverkligat dem.

Det var alla dessa som, utan stora ord och åthävor, bara skötte sina dagliga sysslor. Om dem och deras villkor berättar inte historien så mycket för oss.

Generation efter generation av arbetare och slavar har genom sitt arbete skapat grunden för dagens ekonomiska, sociala och kulturella värld.

Ingen fäste deras tankar och arbetsinsatser på pergament och papper, deras namn flög aldrig över jorden utan försvann med dem i graven.

SvT Flytt av faraoner

Samsung C&T Corporation

Kläder SvT