Roten till det onda

Den 12 december 2019 publicerade Sveriges Television en undersökning som visade att Stockholmare köper droger för 30 miljoner i veckan.

Enligt utredningen röker Stockholmarna nästan 1,8 miljoner doser cannabis, snortar 33 670 linor kokain och tar över 451 000 doser amfetamin på en vecka.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är gatupriset för 1 gram cannabis 110 kronor, för 1 gram kokain ligger priset på 900 kronor och för 1 gram amfetamin ligger priset på 240 kronor.

Detta tyder på att det inte är de fattiga knarkarna på samhällets botten som är basen för knarkmarknaden utan att bruket av knark är mer utbrett än så.
 
Som alla marknader består knarkmarknaden av producenter, säljare och köpare.

Producenterna finns i Marocko (hasch och marijuana), Latinamerika (kokain), Afghanistan (heroin och cannabis), Asien (amfetamin, metamfetamin), Nederländerna och Belgien (amfetamin och ecstacy) och Östafrika (kat). Nya psykoaktiva substanser, så kallade internetdroger, kommer ofta från Kina och Indien.

Knarket smugglas in i Sverige av kriminella ligor. Men säljs också enskilt via Internet.
Säljarna är kriminella knarkligor som slåss om de lukrativa marknadsandelarna.

Utan köpare skulle de inte finnas.

Vissa politiker vill skärpa straffen för ligisterna. Tanken är att knarkhandlarna inte kan sälja knark medan de sitter bakom galler. Men så länge som det finns köpare kommer det finnas säljare som vill ta de inburades plats. Nyrekryteringen kräver våldsamma strider.

Det är märkligt att inget politiskt parti angriper roten till det onda - knarkanvändandet.
Få debattörer diskuterar vilka det är som köper och använder knark.
Om det är som det verkar, att knarkandet är så utbrett, vilka konsekvenser har det för vårt samhälle?
Hur många människor i samhället går omkring och är dopade?

Var finns de undersökande journalisterna? Vad gör underrättelsetjänsterna? Finns det överhuvudtaget forskning på området?
Vad gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?

Droger för 30 miljoner, SvT 

Så här gjordesundersökningen 

Expressen: Kokainliga sprängd på Östermalm i Stockholm 

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, 

CAN RAPPORT 200 Narkotikaprisutvecklingeni Sverige 1988-2020 

CAN RAPPORT 180 Drogutvecklingeni Sverige 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 

 

Klan, kriminalitet och vendetta

Då min hustru och jag, 1989, kom till vår lilla by Stoupa i Mani, Grekland, förundrades vi över att så många enfamiljshus var försedda med vad som liknade medeltida försvarstorn.

Vi fick veta att det berodde på att olika klaner legat i fejd med varandra i vendettor och de därför byggde sina hem som försvarsanläggningar.
Vendettorna finns inte längre men byggstilen har överlevt dem.
Det sista vendettamordet i området skedde på tjugotalet då en son i en klan hade mördat en son från annan och sedan flytt till USA för att slippa drabbas av hämnd. Men han blev uppsökt och mördad av den förfördelade klanen.
Hedern var räddad. Efter detta, påstås det, kom klanerna överens att lägga ner vendettorna.
Klanerna finns kvar än idag men de försörjer sig på olivodling, turism, affärsverksamhet, byggnadsverksamhet och fastighetsförsäljning.

Klansamhället är uråldrigt och än idag vanligt i många afrikanska länder, i Asien och vissa europeiska regioner. Klanen är egna samhällen vid sidan om det nationella och har egen moral, rättskipning, hierarki och hedersbegrepp. Antikens och medeltidens ridderskap, renässansens furstar och en del av dagens storkapitalister bygger på släkter som ägde jord och annat kapital, utkrävde hämnd för oförrätter, kräver stenhård sammanhållning, strategiska äktenskap m.m.

Ridderskapet var en slags klaner och dagens finanshus har drag av dem. Vad är Bonniers och Wallenbergs om inte klaner som existerar inom nationens och demokratins lagstiftning.
Ett exempel är de skottska klanerna. Kennedyklanen säger man om familjen Kennedy i USA.
För att inte tala om klanen Bernadotte.

Vendettan, eller blodshämnden, förekom historiskt hos greker och romare samt generellt, i tidiga kulturstadier, hos nästan alla folkslag.
I babylonisk och i Mose lag byggde rättskipningen på principen ”öga för öga, tand för tand”.
I andra Moseboken sägs: Sker en skada skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma (2 Mos 21:23-25).
1609 bestämde kung Karl IX att svensk lag skulle utgöras av Kristoffers landslag från 1442 och den mosaiska lagen. I sitt påbud betonar Karl att den mosaiska lagens betydelse var att den var avskräckande och vedergällande, ”sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand…” Gamla Testamentet och Nya Testamentet  som grunden för svensk lagstiftning togs bort först 1976.

Nu har den svenska polisen gått ut med att det finns fyrtio kriminella klaner i Sverige.
Biträdande rikspolischef Mats Löfving sa till och med i en Ekot, att klanerna kommit till Sverige ”enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet”.

Alla familjer är inte klaner. Alla klaner är inte kriminella.

Och det är inte belagt att familjerna kommer hit i avsikt att bedriva kriminell verksamhet.
Men kriminalitet kan vara vad som återstår när de drabbas av utanförskap och isolering.
Naturligtvis kan det också vara så att en kriminell klanledare flyttar från Albanien, Turkiet, Libanon, Somalia eller annat land in i Sverige i avsikt att fortsätta sin kriminella verksamhet här.

Om detta vet vi inget men behöver veta.

Om en ung pojke från en klan mördar en annan, och straffas för detta enligt svensk lag, kanske det inte räcker med strängare lagar och hårdare straff för pojken.
Problemet är inte individuellt utan socialt.
Hela samhället måste ta itu med pojkens hela familj, släkt och nätverk. Annars fortsätter det.

SvD 

Tidskriften Advokaten Nr 9 2016