Samhällsklass IV (av IV)

Kapitalismen, och därmed dagens över- och underklass, är global.

Det finns ingen särskilt svensk, chilensk, libanesisk, japansk eller annan nationell kapitalism.
Precis som Jordklotet existerar mellan nord och sydpolen formas människans historia mellan polerna under- och överklass.
Kapitalismen är en historiskt betingad världsordning.
Kapitalet har inga nationsgränser. Marknaderna är globala. Företagen är multinationella.
Så är även klasserna.

Studier av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna i Sverige är alltså en sak.
Om kapitalismen säger sådana studier ingenting.
Att undersöka över- och underklass i världen ger däremot en bild av kapitalismen.

Några exempel på att klassindelningen och kapitalismen är globala:

Tidskriften Forbes brukar lista världens tvåtusen dollarmiljardärer och ger därmed en liten bild av dagens internationella överklass.

En annan lista ur Forbes är världens största företag som säger något ytterligare om kapitalismen.

Oxfam är en global hjälporganisation som arbetar mot fattigdom över hela världen.
Enligt Oxfam tjänade de 26 rikaste människorna (överklassen) 23 miljarder kronor om dagen. De äger nu lika mycket som de 3,8 miljarder människor utgör världens fattigaste hälft, (underklassen)

ILO, FN:s arbetslivsorgan, gör årliga summeringar av trender på den globala arbetsmarknaden. Här är några av deras resultat:
- Den globala arbetslösheten ligger på 5,6 procent under 2017. Skillnaderna mellan världsdelarna är dock stora. I Nordafrika var 11,7 procent arbetslösa medan både Nordamerika och södra Asien låg mellan fyra och fem procent. I Västeuropa var arbetslösheten 8,5 procent. I Sydamerika har arbetslösheten ökat tydligt under senare år. Arbetslösheten gäller lönearbete.
- I stora delar av världen arbetar många i hemmet eller med eget jordbruk eller står utanför arbetsmarknaden. Globalt har 48,5 procent av världens kvinnor ett lönearbete. Bland männen ligger andelen kring 75 procent.

- Antalet jobb inom jordbruk och industri minskar, servicejobben ökar. ILO ser dock inte att det skiftet i sig påverkar de generella arbetsvillkoren särskilt mycket.

- Generellt är det en åldrande arbetskraft i världen. I dag ligger snittåldern för dem som arbetar på 40 år. 2030 förväntas den vara 41 år.

- Tre av fyra personer i utvecklingsländer har det som ILO kallar utsatta eller sårbara jobb. Tidigare har andelen sjunkit, men den utvecklingen har bromsats upp sedan 2012.

- 2,3 miljoner dör varje år i jobbolyckor eller sjukdomar som orsakats av arbetet.

- 152 miljoner barn arbetar ofrivilligt. Ungefär hälften av dem i farliga miljöer. Vanligast är det i Afrika.

Nästa sommar ska fotbolls-VM spelas i Qatar. Den första arenan har byggts av gästarbetare som tjänar sex euro per dag. 6 500 människor från Indien, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och Pakistan som jobbat på bygget har mist livet enligt uppgifter i den brittiska tidningen The Guardian för ett år sedan.

UNICEF skriver i en rapport från oktober 2020 att av de 152 miljoner barn som tvingas arbeta är nästan hälften i åldrarna 5-11 år. Inom det som definieras som farligt arbete utnyttjas uppskattningsvis 73 miljoner barn. Majoriteten av dem är i åldrarna 15-17 år, men så många som 19 miljoner är under 12 år. Som farligt arbete räknas det arbete som direkt hotar barns säkerhet och hälsa, och som riskerar att allvarligt skada barnets utveckling.

Spridning mellan höga och låga löner varierar starkt mellan världens länder. Extremerna är å ena sidan Sverige med spridningen 2,14 och å andra sidan USA med 4,95.

Vår tids ekonomiska världsordning exploaterar inte bara människor utan även naturen.  Oxfam granskar även denna utarmning.

Klimatet och biologisk mångfald hänger samman. 1 miljon arter riskerar att försvinna. Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk. En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit. Dör de, dör vi varnar Världsnaturfonden, WWF.

Det är inte ”vi” som exploaterar människor och natur.
Det är överklassen med stöd av egendomsrätten, konkurrensen och strävan efter att öka kapitalet.
Överklassen gör det inte av girighet eller elakhet även om sådana mänskliga drifter får stort utrymme inom kapitalismen.

Läs mer

Forbes: Världens tvåtusen dollarmiljardärer 

Forbes: Världens största företag

Forbes: Listor 

Oxfam 

Oxfam:  Världens fattigdom 

Oxfam:  Miljöförstörelsen 

The Guardian: Migrantarbetare dog för Fifa World Cup iQatar

ILO 

Ekonomifakta: Internationellt lönespridning 

OECD

IMF 

Världsbanken 
Världsbanken :“Reversalsof fortune povertry and shared 

Världsnaturfonden “WWs Living Planet Report 2020. Svensk sammanfattning “  

SCB Internationell statistik

UNICEF Barnarbete 

 

 

Nedslag i samtiden

 Aktuell SCB-statistik visar bland annat att

1. Coronapandemin slog hårt mot arbetsmarknaden 2020
Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var i genomsnitt 5 064 000 under 2020 och det är en minskning med 67 000 jämfört med 2019. Sysselsättningsgraden minskade med 1,1 procentenheter till 67,2 procent. Det var första året sedan 2010 som sysselsättningsgraden minskade. Antalet arbetslösa ökade med 86 000 personer till 459 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2019. Ungdomsarbetslösheten ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 24,0 procent.

2. Antalet aktieägare ökade under 2020
Vid utgången av december 2020 uppgick aktieförmögenheten av svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats till 9 619 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 751 miljarder kronor jämfört med slutet av juni. Antalet aktieägare inom hushållssektorn ökade med 80 000 under 2020.

3. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende vanligaste yrket i Sverige
Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.

4. Stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg
Trender och Prognoser 2020 visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Brist väntas även inom flera lärarkategorier. Inom teknikområdet beräknas det främst bli brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.

5. Näringslivets investeringar minskade med 9 procent under 2020
Investeringstakten hos företagen minskade under 2020 jämfört med 2019. Totalt minskade företagens investeringar med 35,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 9 procent.

6. Fondförmögenheten ökar
Den totala fondförmögenheten uppgick till 5 207 miljarder kronor vid utgången av 2020. Det är en ökning med 312 miljarder jämfört med föregående kvartal. Stora nettoinvesteringar och en fortsatt positiv börsutveckling bidrog till ökningen.

SCB Nyheter 
Sverige i siffror 

 Att diskutera:

Finns det något samband mellan de olika statistikuppgifterna?
I så fall vilka?
Vilka slutsatser drar du utifrån ovanstående uppgifter?

 

De stjäl från oss andra

De flesta av oss svenska medborgare betalar skatt i enlighet med vad riksdagen bestämt.

Skatten är en demokratisk skyldighet. (Jo det finns sådana också, inte bara rättigheter)

Skattepengarna ska betala försvar, polis, rättsväsende, vård och omsorg, välfärd, utbildning, forskning, infrastruktur, investeringar och mycket annat samhällsnyttigt som inte marknaden eller det civila samhället ensamt klarar av.

Men så finns det medborgare som tycker att de står över de demokratiska skyldigheterna.

En sådan översittare är Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling. För att slippa betala skatt till svenska folket placerade Leif Östling en förmögenhet i lågskattelandet Malta under sin tid som Scanias vd.

Det visade bland annat ”Uppdrag granskning” i går i programmet ”Paradisläckan: del 1”. Granskningen har gjorts under lång tid av över 380 journalister i 67 länder. Journalisterna har gått igenom 13,4 miljoner dokument som visar att toppolitiker, finansmän och storbolag har gömt miljarder i skatteparadis genom fusk och avancerad skatteplanering,

För Sveriges del handlar det om en kollektiv stöld på 40 000 000 000 kronor om året.

Leif Östling försvarar sitt agerande och säger till TT och SVT att ”det är så vansinnigt höga skatter i det här landet”.

Han tror uppenbarligen att det är han själv som skapat sin förmögenhet.
Men den har skapats genom tusentals andra medborgares arbete.


SvT Uppdrag granskning 

AB 

Hur och vad är kapitalismen?

Den 9 december publicerade DN en text av idéhistorikern Sven-Eric Liedman ”Ve det land som faller i Marknadens händer.” 

Redan rubriken gör mig förvånad. Har inte hela världen, sedan hundratals år, fallit i marknadens händer?

I inledningen av sin långa artikel betonar Liedman att politiker söker syndabockar under tider av kris som exempelvis SD då de skyller krisen på invandringen och muslimer.
Från vänsterhåll är det kapitalismen och marknadsekonomin som är boven.
Den något omständliga texten mynnar ut i ett förslag om att de svenska politikerna borde införa förmögenhetsskatt.

För att komma fram till denna slutsats diskuterar han ”kapitalismen” utan att definiera den, som om han anser det självklart att vi alla uppfattar begreppet på ett likartat sätt. 

Av texten får man intrycket av att Liedman anser att kapitalismen ändrade karaktär 1980. Jag tror att han menar att den nyliberala ideologin, med privatiseringar och besparingar i offentlig verksamhet m.m., globalt slog igenom i politiken och den ekonomiska praktiken då.  Att nyliberalismen fick genomslag stämmer ju men det var ingen förändring av själva kapitalismen utan en politisk anpassning till kapitalismen.

Kapitalismen och marknadsekonomin är ingen idé eller ideologi. De är resultatet av en tusenårig historisk utveckling under vilken kapitalismen växte fram ur marknadsekonomin. Kapitalismen är en ekonomisk, social och kulturell struktur som påverkar oss människor på många olika sätt och på många plan. Eftersom kapitalismen är resultatet av en historisk utveckling kan man inte skapa alternativ under en mänsklig livstid. Det är bara att betrakta de försök som gjorts för att inse detta.

Inom ramen för den kapitalistiska strukturen kan vi mildra en del av kapitalismens och marknadsekonomins påverkan på olika grupper av människor, kanske förändra hierarkier i samhällen en smula, men inte ersätta dem med alternativ. Vilka skulle det i så fall vara?

Vi kan ersätta nyliberalismens dogmer med en mer human social politik med socialdemokrati eller med socialliberal politik och praktik.
Men vad skulle vi ersätta kapitalismen och marknadsekonomin med?

Samtliga av dagens politiska ideologier - liberalism, socialism, konservatism ­ - handlar om hur vi människor ska förhålla oss till kapitalismen och marknaden. Ibland har ”vänstern” försökt att ”krossa kapitalismen” men själv krossats mot verklighetens vägg.
En orsak till misslyckandena är att man betraktat kapitalismen som en ideologi som kan ersättas med en annan. Vänstern måste äntligen göra sig av med den idealistiska och utopiska illusionen för att rätt kunna analysera kapitalismen och utveckla en ideologi som kan bidra till att förändra den.

Att Liedman, som väl noggrant studerat Marx, tycks definiera kapitalismen som en sorts ideologi och inte skiljer på marknadsekonomin och kapitalismen gör att jag känner mig en smula olustig.
Hoppas att jag missuppfattat honom.

När det gäller förmögenhetsskatten skulle en sådan skatt betyda att staten får in mer pengar för att bygga upp den offentliga välfärden.
Den svåra politiska frågan är hur skatten ska utformas, hur den ska införas med en riksdagsmajoritet som är emot, och vilka negativa konsekvenser åtgärden skulle föra med sig.

För inte rubbar en förmögenhetsskatt på kapitalismen då historien visat att inte ens politiska revolutioner lyckats.


Mer om min syn på kapitalismen

Se t.ex.
Det går inte att bygga om en häst till traktor http://matteoni.blogspot.se/2015/12/det-gar-inte-att-bygga-om-en-hast-till.html

Vänsterns Don Quijote – skilj på idé och verklighet http://matteoni.blogspot.se/2013/04/vansterns-don-quijote-skilj-pa-ide-och.html

Få löntagare bland världens rikaste

Om du ska kunna bli riktigt rik ska du ha skaffat dig rika föräldrar att ärva.

Det framgår av svenska miljardärernas tio i topplista som i dag publiceras i DN som citerar Forbes lista över världens rikaste personer.

Tio i topplistan över svenska miljardärer finns nämligen åtta som ärvt sin förmögenhet och endast två som inte gjort det.

Sveriges 10 rikaste:

1. Arv. Stefan Persson, H&M, 67 år. Persson tog över som verkställande direktör 1982 när hans far, Erling Persson drog sig tillbaka.

2. Arv, Hans Rausing, bland annat VD för Tetra Pak, 88 år. Rausing är son till Tetra Paks grundare Ruben Rausing .

3. Melker Schorling, bland annat styrelseordförande för Securitas, 67 år.

4 Arv. Jorn Rausing, 55 år, sonson till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

5. Arv. Antonia Johnson, flera företag, 71 år. Styrelseordförande i Axel Johnson AB, som grundades 1873 av hennes farfars far, Axel Johnson.

6. Arv. Dan Olsson, Stenakoncernen, 68 år. Son till Stenakoncernens grundare Sten A Olsson.

7. Arv. Finn Rausing, arv, 60 år. Sonson till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

8. Arv. Kirsten Rausing, Tetra Laval, 62 år, sondotter till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

9. Bertil Hult, EF Education First, 74 år. Grundare av utbildnings- och språkreseföretaget EF Education First.

10. Arv. Frederik Paulsen, medicin och forskning, 64 år. Företaget startades av Paulsens far på 1950-talet.

Bland världens tio rikaste har fem ärvt sin förmögenhet. Bill Gates tillhör dem som inte gjort det.

Det är inget fel i att vara rik eller att ärva sina föräldrar men om rikedom ska vara ett kvitto på innovationer, nyföretagande och entreprenörskap så verkar det vara något som inte riktigt stämmer.
Myten om att förmögna människor har skapat sin rikedom på sin energi, sin uppfinningsförmåga, sin entreprenörsanda, hårt arbete och smarthet kanske behöver modifieras.

Möjligen kan man försvara ordningen med att första generationens pionjärer och företagsbyggare har ersatts av nästa generations förvaltare. Goda förvaltare kan förvisso utveckla sitt arv men hur går det med innovationerna?

En annan myt som bör undersökas är hur vanligt det är att en löntagare kan bli miljardär på sin lön.

Var finns hierarkiforskningen?

I dag presenterar LO sin tolfte rapport i serien ”Maktelitensinkomster”.

Där granskas den makttoppens inkomster, jämfört med vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar. År 2011 hade de 200 toppositioner som ingår i granskningen i snitt en årlig inkomst som en vanlig industriarbetare behöver 17 år för att arbeta ihop.
Inkomsterna säger en del, men inte allt, om dagens svenska hierarkiordning.

Varje samhälle, sedan människan började bruka jorden, verkar ha frambringat sina hierarkier.
I antikens Grekland skilde man på medborgare, invandrare och slavar. På liknande sätt var det i antikens Rom.
Kvinnan har i alla tider intagit en underordnad plats i hierarkierna.

Hur det såg ut under medeltiden visar bl.a. en miniatyr ur den medeltida sachsiska lands- och länsrätten som ger en bild av ståndsindelningen i medeltidens samhälle. (”Europas historia”, Tiden 1938. Del I, sid. 195)
Målningen visar hur den tidens hierarkier uppfattades.
Uppifrån räknat kom:

KYRKLIGA
Gud
Påve
Biskop
Abbot
Abbedissa
Präst

VÄRLDSLIGA
Kejsare
Konung

Hertig
Länsherre
Feodaldomare
Landsdomare
Bisittare
Borgmästare
Byfogde
Bödel
Bonde
Vasall
Fru och flicka
Herde
Sachsare
Vendisk man
Vendisk kvinna
Jude

I alla moderna samhällen tycks hierarkier uppstå.
Dagens samhälle är inget undantag. Här är ett försök till beskrivning av hur den ekonomiska hierarkin ser ut i dagens Sverige.

1             1. Kapitalister, miljardärer och koncernägare typ Kamprad, Rausing, Lundberg, Persson,     Wallenbergs, Bonniers m.fl

2.    VD:ar för Skanska, Volvo, Nordea och andra stora företag. (inkomst 46 gånger en industriarbetare.)

3.    Övrig näringslivselit som direktörer, höga chefer,

4.    Finans-, fond-, börs- och fastighetsförvaltare

5.    Höga tjänstemän i offentlig sektor, i universitetsvärlden och i medierna (inkomst 8 gånger en industriarbetare)

6.    Politiker och annan demokratisk elit (inkomst 5 gånger en industriarbetare)

7.    Priviligierade yrkesgrupper som domare, advokater, överläkare,

8.    Kultureliten framgångsrika kulturarbetare och mediefolk, kändisar

9.    Företagsledare, företagare för småföretag

10. Högre tjänstemän

11. Fria hantverkare, egenföretagare

12. Löntagare. Yrkesarbetare, hantverkare, industriarbetare m.fl.

13. Arbetslösa, arbetsoförmögna, bidragstagare, flyktingar

14. Kriminella, kåkfarare

15. Pundare, prostituerade, hemlösa, papperslösa

Hierarkiordningen har troligen många betydelser för hur samhället formas och utvecklas.  Märkligt nog är det ont om hierarkiforskning. Det finns sådan men det mesta handlar om hierarkier inom företag och byråkratier.
Men jag kan ha missat något så du får gärna tipsa om du hittar någon forskning eller bra bok i ämnet.

SvD 

DN 

Veckans Affärer 

Arbetet

De flesta av Sveriges rikaste miljardärer har ärvt sin förmögenhet

Veckans Affärers årliga lista över svenska miljardärer visar att 119 svenskar tar plats i miljardärsklubben vilket är 11 fler än i fjol. 
 

Sällskapets samlade förmögenhet är 1.300 miljarder kronor vilket motsvarar 40 procent av Sveriges BNP. 

Den svenska statsbudgetens samlade utgifter är på 834,5 miljarder.

Nettoförmögenheten för hela svenska folket är 7 800 miljarder eller 825 000 kr per invånare i december 2010. Då ligger miljardärernas förmögenheter med i den siffran.

 De flesta svenskar saknar egentlig förmögenhet.
 

Ingvar Kamprad - med en förmögenhet på 500 miljarder kronor – är rikast. På andraplats kommer Stefan Persson (26 miljarder), H&M, som följs av Antonia Ax:son Johnson (6,5 miljarder kronor).
Därefter kommer, i tur och ordning: Hans Rausing (10 miljarder kronor), Finn Rausing, Jörn Rausing och Kirsten Rausing, samtliga Tetra Laval.
Ane Uggla (A.P.Møller Maersk) placeras som nummer 8 och Lottie Tham (H&M) som 9:a. På 10:e plats återfinns Melker Schörling (Hexagon/Securitas).
Flera finanskändisar, däribland Fredik Lundberg, Carl Bennet och Gustaf Douglas finns förstås med på VA-listan.
Det gör även Roger Akelius och Skypegrundaren Niklas Zennström.
Industrimannen Rune Andersson och Ian Lundin (Lundin Petroleum) är andra namn på VA:s rikemanslista.

Anmärkningsvärt är att åtta av de tio rikaste har ärvt sin förmögenhet och har alltså inte erövrat den tack vare egen kraft. 

SvD 

DN

AB

Oförmögna förmögna

Allt färre arbetsgivare förmår giva arbete.
Orsaken är att det saknas kapital.
Det saknas förvisso inte kapitalister. Det är ju kapitalisterna som har till uppgift att samla kapital och satsa detta i produktion och arbete. Men även kapitalisterna tycks ha förlorat förmågan. I vart fall tycks själva kapitalet vara förlorat.
Således finns för närvarande en massa oförmögna arbetsgivare och kapitalister. Förvisso är de förmögna men inte till att ordna arbete och produktion.

Förvisso saknas inte heller pengar. Men pengar är inte kapital för då skulle problemet lätt kunna lösas genom att man lät sedelpressarna gå. Nu är emellertid problemet att det är just så som många stater försöker lösa kapitalbristen. Det är som att kissa i sängen, du vet. Det värmer i början.
Syftet med detta, säger man, är att få fart på konsumtionen. Om folk konsumerar mer kan företagen producera mer. Ty ju mer vi konsumerar dess mer kan vi producera. Nu har det emellertid blivit något fel så att det produceras mer än det konsumeras. Maskineriet verkar ha gått i baklås.

Det gäller också att ingjuta förtroende och tillit i marknaden så att kapitalägarna vågar satsa sitt kapital, sägs det.
Tyvärr tror jag att de inte låter sig luras. Är det några som genomskådar sånt så är det kapitalägarna.
Finansspekulanterna däremot älskar fagra löften, drömmar, spekulationer och rena fantasier. Det är det de lever av.
Men var det inte därför det blev en kris?

SvD
DN

E24
ETC

Regeringens värdepappersinnehav

Endast på denna blogg!

Förteckningen över statsrådens anmälningar om innehav av finansiella instrument kom snabbt från regeringskansliet efter min beställning.
Här är den:


Avser läget 2008-07-09
Här redovisas
Värdepapper/ Antal, andelar/värde i SEK

Fredrik Reinfeldt
Aktier
SEB A/7/1.029
Fonder
SEB Sverigefond1/19,7242/200
ABN AMRO Ryssland/2,5/1.157
Banco Teknik & Innovation/3/409
Didner & Gerge Sverige/3/2.815
Kaupthing (Aragon) TIME/3/261
LF Europafond/3/1.141
SEB Europafond/416,5/4.182
SER Internetfond/30,5/131
SEB Choice Japanfond/85,5/440
SEB Choice Latinamerikafond/50/1.256
SEB Sverige chans-risk/371/3.703
Skandia Time global/74,5/4.457

Mats Odell
Fonder
SHB Sverige/Världen/45,9229 /8.825
Invesco Nippon JPY/343,4100/18.945
SSF FarEast USD/469,1751/38.238
SER Optionsrätter, Europafond/176,7762/175.296

Carl Bildt
Aktier
Ruric 3/2671 /641.040
AES Corp/400/47.601
Ebay lnc/150/25.172
General Electric/150/33.442
Kraft Foods/150/28.187
Nokia/300/66.750
Pfizer/150 /21.535
Naxs Nordic Access/25000/740.000
Fonder
East Capital Explorer Financial/400/2.073.962
East Capital Balkanfond/9996,03/275.791
East Capital Turkiet/-/16.425
Öhman IT fond/1681,40/282.592
SEB Foreign and Colonial/810/321.832
ABN Ambro Japan/204,72/58.128
Banco Humanfonden/54,17/34.547
Banco Offensiv/364,14/275,943
Banco Etisk Norden/96,54/241.412
Banco Etisk Europa/884,38/217.778
ABN Ambro Amerika/127,91/62.688
ABN Ambro Fjärran Östern/55,31/57.610
Banco Småbolag/3657,74/256.079
ABN Ambro Avkastningsfond/538,76/431.000
Nexum Nordic Highyield Credit Fund/1718,01/1.728.988
Legg Mason Value Fund/113,25/108.474
Royce US Small Cap Eguity Fund/50,74/84.657
Batcerymarch European Eguity Fund/53,56/81.822
Batterymarch Pacific Eguity Fund/108,73/178.762
Royce 100 Equity Pund/148,47/150.631
Legg Mason opp. Trust prim. Class/104,37/11.228
Legg Mason value trust/23,83/9.430
Optioner
07.18.2013 Legg Mason /3361/281.275
07.17.20 Legg Mason /3966/494.565
Övrigt
BildcNet/100%
Hurnany AB/15 st/-

Beatrice Ask
Aktier
SEB AK A/120/15.216

Lars Leijonborg
Aktier
Liab/20/2000
Fonder
Nordea Allemansfond Alfa/643,4358/443.341

Maria Larsson
Aktier
Ericsson AK B/800/12.016
TeliaSonera AK/96/5.640
Fonder
Robur Access Modig/700/97.506
Robur Allemansfond III/189/12.160

Eskil Erlandsson
Aktier
AarhusKarlshamn/1500 /235.500
Acando B/2000/29.000
Alfa Laval/4000/402.000
AstraZeneca/500 /124.000
BE Group/2000 /135.500
Billerud/1000/54.500
Boliden/2000/112.500
Brinova B/266/24.206
Capio Fordringsrätter2007/1200/-
Brio B/832/23.712
Carnegie/500/39.500
Cloetta Fazer B/440/110.000
Ericsson B/2000/145.000
Expanda B/1000/56.000
Faberge/1000/52.250
Fagerhult/500 /77.500
Getinge B/850/134.300
Husqvarna A/600/35.250
Husqvarna B/2000/119.500
Kinnevik B/2500/320.000
Nolato B/1400/79.800
Peab B/4000/191.200
Peab Industri B/2000/122.000
ProfilGruppen B/1000/62.500
Rörvik Timber B/4000/132.400
SKF B/1000/105.500
SSAB A/3750/753.750
Svolder B/1300/79.950
Swedbank A/1353/184.684
Trelleborg/620/65.875
Wallenstam B/6000/666.000
Wihlborgs/200/22.700
WM-data B/2000/43.400
Fonder
Allemansfond V/1015,6623/248.441
Amerikafonden/3735,7026/73.593
Ethica Miljö Sverige/4487,0934/93.556
Europafonden/4869,0662/102.056
Kinafond/690,0672/85.437
Svensk Obligationsfond/272,3608/62.123
Nordenfonden/1592,1114/119.154
Östeuropafonden/2440,5549/88.861

Åsa Torstensson
Aktier
Tidningen Nya Västerbygden AB/1/1.000
Föreningssparbanken AK A/264/45.725
TeliaSonera AK/200/6.816
Fonder
Europafond/2052,6670/42.367
Globalfond/140,7158/6.909
Kapitalinvest/197,9982/12.405
Kommunikationsfond/81,8137/1.382
Lux Sv Likvid/291,6302/35.095
Lux Sv Oblig/115,1742/25.787
Mixfond/4014,3902/85.426

Andreas Carlgren
Fonder
Afrikafond/51,9428/4.541
Ethica Miljö Sverige/297,8384/5.668
HQ Indienfond SEK/12,1612/2.503
HSBC – Chinese Equity/2,2489/1.039
JPMF — India Fund/20,5212/2.562
Kinafond/37,2642/4.319
Pacificfonden/241,4513/5.401
SISF – BRIC/3,0049/4.169
Småbolag Norden/29,9736/2.034
Småbolag Sverige/24,8571/921
Stella Sverige/21,7575/1.734
Simplicity Indien SEK/9,5423/1.524
Medica/544,1638/3.869
Realinvest/249,1805/4.919
Rysslandsfond/135,7706/4.301
Europafond/1251,6177/25.057
Sverigefond/165,8999/35.335

Göran Hägglund
Fonder
ARN AMRO Nya Marknader/50,824901/47.471
ARN AMRO MMF Global/205,702222/27.622
Banco Etisk Sverige/2,836801/14.398
Banco Etisk Norden/4,455330/11.099
Banco Etisk Global/214,979155/17.521

Jan Björklund
Aktier
SEB A/190/28.310
SEB B/10/1.390
Fonder
SEB Sverigefond1/3567,053/44.315

Gunilla Carlsson
Fonder
SHB Garantifond/182,6/19.362
SHB Norden/119,4/18.848

Sven Otto Littorin
Övrigt
Scandinavian Technology partners BV/50 %

Anders Borg
Fonder
Avanza Zero/1122,5978/124.911
SHB Aktiefond Index/1,9521/12.092

Cecilia Malmström
Fonder
Banco Etisk Sverige/35,1762/200.330
Hunianfonden Röda Korset/46,8353/33.806
Banco Euro Top50/1847,8596/194.358

Nyamko Sabuni
Fonder
SEB Läkemedelsfond/5073,0894/32.550
SEB Teknologifond/2412,3198/38.647
IP Aktiefond/469,2798/17.354 SEK
Östeuropafond/519,8749/19.688
Småbolagsfond Europa/711,1278/19.883
Transfer60/106,7427/15.352

Tobias Billström
Fonder
SEB Choice Latinamerikafond/4223,716558/116.828
SEB Choice Emerging Marketsfond/26,9067/487
SEB Sverige Småbolag Chans/Risk/29,1903827/2.439
HQ Fonder Afrika/77,7256/944
Simplicity Afrika/30,9506/3.976

Lena Adelsohn Liljeroth
Aktier
Ericsson B/2500/36.000
Feelgood/20000/34.600
Latour B/2.700/234.900
Fonder
East Capital Balkanfonden/3207,23/88.231
East Cap Explorer Financial Institutions/4/28.819
USB TO Global & Neutral4Ti111004/10/ 500.000

Sten Tolgfors
Fonder
Danske Fonder Eastern Europe Convergence/8,8184/5.278
Danske Fonder Sverige/2,6804/5.245
SKAGEN KonTiki/NO/1,8635/882
Spi. Sicav Gl.Val/1,3442/2.170
JPM FF-Emerg.Mkt/0,0010/0.19
HB Aktiefond Index/1,7990/9.800
HB Asienfonden/15,9932/4.659
HB Nordenfonden/17,6739/10.335
HB Östeuropafond/18,0391/9.455

Ewa Björling
Fonder
East Capital Baltikumfonden/119,766224/8.894
Kaupthing Sverige Index30/11,923937/2.099

Har inte uppgivit eller saknar värdepapper:
Cristina Husmark Pehrsson
Maud Olofsson

Sverige – från Danderyd till Pajala

Sverige är förvisso ett avlångt land, även i statistiken.

I kommunen Danderyd, utanför Stockholm, bor 30568 människor. I det norrbottniska Pajala bor bara 6626 och de blir allt färre.
De i Danderyd har en nettoinkomst, d.v.s. inkomst efter skatt, på 408792 kr/år och person. Pajalaborna ska klara sig på 36 procent av denna inkomst, närmare bestämt 142057 kr/år.
Förmögenheten i Danderyd var 50830 kronor per invånare och i Pajala mindre än 3 procent av detta, eller 1450 kronor.
Den kommunala skattesatsen är å andra sidan 29,73 Danderyd men 31,90 i Pajala.

I Danderyd tar sig 70 procent av gymnasiets elever vidare till högskola, i Pajala 25 procent.
Andelen högutbildade, med minst treårig eftergymnasial utbildning, är i Danderyd 51 procent och i Pajala 11. Riksgenomsnittet ligger på 21 procent.

Även när det gäller att bidra till växthuseffekten är Danderyd värst, närmare bestämt värst i landet. Danderyd förorenar nämligen mest i hela landet när det gäller hur mycket koldioxid bilarna släpper ut och hur mycket soppa bilarna drar per mil.
Siffrorna för Danderyd är 211,0 respektive 0,870. Pajala kommer här bara på 212:e plats i hela landet med 182,0 och 0,745.

Varje danderydsbo tjänar 20 000 kronor på den slopade fastighetsskatten medan pajalaborna får en skattelättnad på mindre än 2000 kronor.

Skillnaderna avspeglar sig i riksdagsvalet.

I valet 2006 fick moderaterna 59.7 procent av rösterna och folkpartiet 10,6 i Danderyd medan socialdemokraterna fick 7,8 och vänsterpartiet 1,2.
I Pajala röstade 10,0 procent av befolkningen på moderaterna och 2,2 på folkpartiet medan 45,9 procent röstade på sossarna och 22,8 på Vänsterpartiet.

Källor: SCB, Privata Affärer, Skolverket, Naturvårdsverket.

Hur kommenterar du dessa fakta?
1. Skillnaderna måste finnas och är nödvändiga för tillväxten
2. Skillnaderna går inte att undvika, sånt är livet
3. Skillnaderna är beklagliga men tyvärr oundvikliga
4. Skillnaderna är onödiga, men pajalaborna får väl rycka upp sig
5. Skillnaderna är för djävliga något måste göras
6. Utjämningsskatt!
7. Revolution!