Samhällsklass IV (av IV)

Kapitalismen, och därmed dagens över- och underklass, är global.

Det finns ingen särskilt svensk, chilensk, libanesisk, japansk eller annan nationell kapitalism.
Precis som Jordklotet existerar mellan nord och sydpolen formas människans historia mellan polerna under- och överklass.
Kapitalismen är en historiskt betingad världsordning.
Kapitalet har inga nationsgränser. Marknaderna är globala. Företagen är multinationella.
Så är även klasserna.

Studier av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna i Sverige är alltså en sak.
Om kapitalismen säger sådana studier ingenting.
Att undersöka över- och underklass i världen ger däremot en bild av kapitalismen.

Några exempel på att klassindelningen och kapitalismen är globala:

Tidskriften Forbes brukar lista världens tvåtusen dollarmiljardärer och ger därmed en liten bild av dagens internationella överklass.

En annan lista ur Forbes är världens största företag som säger något ytterligare om kapitalismen.

Oxfam är en global hjälporganisation som arbetar mot fattigdom över hela världen.
Enligt Oxfam tjänade de 26 rikaste människorna (överklassen) 23 miljarder kronor om dagen. De äger nu lika mycket som de 3,8 miljarder människor utgör världens fattigaste hälft, (underklassen)

ILO, FN:s arbetslivsorgan, gör årliga summeringar av trender på den globala arbetsmarknaden. Här är några av deras resultat:
- Den globala arbetslösheten ligger på 5,6 procent under 2017. Skillnaderna mellan världsdelarna är dock stora. I Nordafrika var 11,7 procent arbetslösa medan både Nordamerika och södra Asien låg mellan fyra och fem procent. I Västeuropa var arbetslösheten 8,5 procent. I Sydamerika har arbetslösheten ökat tydligt under senare år. Arbetslösheten gäller lönearbete.
- I stora delar av världen arbetar många i hemmet eller med eget jordbruk eller står utanför arbetsmarknaden. Globalt har 48,5 procent av världens kvinnor ett lönearbete. Bland männen ligger andelen kring 75 procent.

- Antalet jobb inom jordbruk och industri minskar, servicejobben ökar. ILO ser dock inte att det skiftet i sig påverkar de generella arbetsvillkoren särskilt mycket.

- Generellt är det en åldrande arbetskraft i världen. I dag ligger snittåldern för dem som arbetar på 40 år. 2030 förväntas den vara 41 år.

- Tre av fyra personer i utvecklingsländer har det som ILO kallar utsatta eller sårbara jobb. Tidigare har andelen sjunkit, men den utvecklingen har bromsats upp sedan 2012.

- 2,3 miljoner dör varje år i jobbolyckor eller sjukdomar som orsakats av arbetet.

- 152 miljoner barn arbetar ofrivilligt. Ungefär hälften av dem i farliga miljöer. Vanligast är det i Afrika.

Nästa sommar ska fotbolls-VM spelas i Qatar. Den första arenan har byggts av gästarbetare som tjänar sex euro per dag. 6 500 människor från Indien, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och Pakistan som jobbat på bygget har mist livet enligt uppgifter i den brittiska tidningen The Guardian för ett år sedan.

UNICEF skriver i en rapport från oktober 2020 att av de 152 miljoner barn som tvingas arbeta är nästan hälften i åldrarna 5-11 år. Inom det som definieras som farligt arbete utnyttjas uppskattningsvis 73 miljoner barn. Majoriteten av dem är i åldrarna 15-17 år, men så många som 19 miljoner är under 12 år. Som farligt arbete räknas det arbete som direkt hotar barns säkerhet och hälsa, och som riskerar att allvarligt skada barnets utveckling.

Spridning mellan höga och låga löner varierar starkt mellan världens länder. Extremerna är å ena sidan Sverige med spridningen 2,14 och å andra sidan USA med 4,95.

Vår tids ekonomiska världsordning exploaterar inte bara människor utan även naturen.  Oxfam granskar även denna utarmning.

Klimatet och biologisk mångfald hänger samman. 1 miljon arter riskerar att försvinna. Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk. En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit. Dör de, dör vi varnar Världsnaturfonden, WWF.

Det är inte ”vi” som exploaterar människor och natur.
Det är överklassen med stöd av egendomsrätten, konkurrensen och strävan efter att öka kapitalet.
Överklassen gör det inte av girighet eller elakhet även om sådana mänskliga drifter får stort utrymme inom kapitalismen.

Läs mer

Forbes: Världens tvåtusen dollarmiljardärer 

Forbes: Världens största företag

Forbes: Listor 

Oxfam 

Oxfam:  Världens fattigdom 

Oxfam:  Miljöförstörelsen 

The Guardian: Migrantarbetare dog för Fifa World Cup iQatar

ILO 

Ekonomifakta: Internationellt lönespridning 

OECD

IMF 

Världsbanken 
Världsbanken :“Reversalsof fortune povertry and shared 

Världsnaturfonden “WWs Living Planet Report 2020. Svensk sammanfattning “  

SCB Internationell statistik

UNICEF Barnarbete 

 

 

Få löntagare bland världens rikaste

Om du ska kunna bli riktigt rik ska du ha skaffat dig rika föräldrar att ärva.

Det framgår av svenska miljardärernas tio i topplista som i dag publiceras i DN som citerar Forbes lista över världens rikaste personer.

Tio i topplistan över svenska miljardärer finns nämligen åtta som ärvt sin förmögenhet och endast två som inte gjort det.

Sveriges 10 rikaste:

1. Arv. Stefan Persson, H&M, 67 år. Persson tog över som verkställande direktör 1982 när hans far, Erling Persson drog sig tillbaka.

2. Arv, Hans Rausing, bland annat VD för Tetra Pak, 88 år. Rausing är son till Tetra Paks grundare Ruben Rausing .

3. Melker Schorling, bland annat styrelseordförande för Securitas, 67 år.

4 Arv. Jorn Rausing, 55 år, sonson till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

5. Arv. Antonia Johnson, flera företag, 71 år. Styrelseordförande i Axel Johnson AB, som grundades 1873 av hennes farfars far, Axel Johnson.

6. Arv. Dan Olsson, Stenakoncernen, 68 år. Son till Stenakoncernens grundare Sten A Olsson.

7. Arv. Finn Rausing, arv, 60 år. Sonson till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

8. Arv. Kirsten Rausing, Tetra Laval, 62 år, sondotter till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

9. Bertil Hult, EF Education First, 74 år. Grundare av utbildnings- och språkreseföretaget EF Education First.

10. Arv. Frederik Paulsen, medicin och forskning, 64 år. Företaget startades av Paulsens far på 1950-talet.

Bland världens tio rikaste har fem ärvt sin förmögenhet. Bill Gates tillhör dem som inte gjort det.

Det är inget fel i att vara rik eller att ärva sina föräldrar men om rikedom ska vara ett kvitto på innovationer, nyföretagande och entreprenörskap så verkar det vara något som inte riktigt stämmer.
Myten om att förmögna människor har skapat sin rikedom på sin energi, sin uppfinningsförmåga, sin entreprenörsanda, hårt arbete och smarthet kanske behöver modifieras.

Möjligen kan man försvara ordningen med att första generationens pionjärer och företagsbyggare har ersatts av nästa generations förvaltare. Goda förvaltare kan förvisso utveckla sitt arv men hur går det med innovationerna?

En annan myt som bör undersökas är hur vanligt det är att en löntagare kan bli miljardär på sin lön.