Visar inlägg med etikett skillnader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skillnader. Visa alla inlägg

onsdag 29 juni 2016

Svenska folket finns inte




”Svenska folket” är begreppet som används om de cirka tio miljoner individer som bor inom nationen Sveriges gränser och/eller som har sin härkomst från det land- och rättskipningsområde som kallas Sverige.
Annars finns det inte så mycket gemensamt mellan individerna.

Den svenska befolkningen kan delas in i många olika kategorier:
- barn, ungdomar, vuxna, pensionärer
- kvinnor och män
- födda i landet och utlandsfödda,
- stads- och lantbor
- friska och sjuka
- hög- och låginkomsttagare
- sysselsatta och arbetslösa
- norrlänningar och skåningar
- långbenta och kortbenta
- cyklister och bilister
- AIK:are och Djurgårdare

Svenska språket talas även i Finland så språket kan inte ge en nationell bestämning.

Inom den stora gruppen ”svenska folket” finns dessutom avsevärda skillnader i ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförutsättningar. Här finns
- rika och fattiga,
- mäktiga och vanmäktiga, inflytelserika och beroende av andra
- bildade och obildade, utbildade och outbildade.
Skillnaderna kan vara stora. Inom till exempel gruppen ”svenska kvinnor” finns dels medborgaren Antonia Ax:son Jonson med en förmögenhet på 59 miljarder kronor och dels den ensamstående arbetslösa kvinnan med två skolbarn i stockholmsförorten Husby som inte äger något.
Det finns stenrika och utfattiga svenskar.

Men sådana skillnader låtsas inte begrepp som ”folket”, ”medborgarna”, ”invånarna”, ”svenskarna” om. Alla klumpas ihop till en enda sammanfattande grupp.
Nationaliteten är därför en falsk gemenskap.

Politiker och debattörer som säger sig företräda ”svenska folket” är därför rätt skumma eller talar mot bättre vetande.
”Vi i Sverige” är ett ord som döljer våra olika förutsättningar, livsförutsättningar och framtidsutsikter.
Väl medveten om skillnaderna kan politiker söka verka för en politik som minskar de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna. Vilket förutsätter att dessa skillnader är synliga.

Men mycket i språket döljer olikheterna. Ord som ”folket”, ”medborgarna”, ”invånarna”, ”svenskarna” är sådana som får oss att tro att det finns en gemenskap där det i stället finns stora ekonomiska, sociala och kulturella skillnader.
En miljardär i Sverige har mer gemensamt med en miljardär i Australien än med en löntagare i Sverige. Löntagarens verklighet är sig tämligen lik i Brasilien och Sverige, i varje fall mer lika än löntagarens och miljardärens.

Uttryck som ”vi svenskar” försöker inbilla oss att vi alla har gemensamma intressen och samma förutsättningar.
Folkbildare framför andra – medierna, reklamen, kulturskribenterna – har här en skyldighet att inte dölja skillnaderna utan bör i stället beskriva verkligheten.
När vi exempelvis talar om rika och fattiga länder döljer vi att de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna kan vara enorma inom de olika länderna.

SCB skulle kunna tydliggöra skillnaderna men gör det inte längre.
Varför finns ingen statistik över de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna inom det som kallas ”den svenska befolkningen”?






tisdag 16 december 2014

Ska vi låta överklassen flyga och fara?

Med min pension på brutto 12 000 i månaden kan jag klara mig om jag lever ekonomiskt och inte har för stora utgifter. Då hustrun dessutom är arbetslös och har sin a-kassersättning kan vi t.o.m. unna oss en billig utlandsresa en gång om året.
Men då ska boendekostnaderna inte vara högre än 5000 kronor i månaden.
Vill vi  känna oss rika ger vi kvinnan som sitter och tigger utanför Willys var sin tjuga när vi passerar med vår kundvagn. Hon är inte ens med i fattigdomsstatistiken.

I Prop. 2009/10:1 bilaga  4, ”Fördelningspolitisk redogörelse ”, satte alliansregeringen fattigdomsgränsen vid 9535 kronor i månaden i disponibel inkomst .

Där fanns 12 procenta av svenska folket.
Andelen av befolkningen som har en inkomst under 60 procent av median­inkomsten ökat från 12 till 14 procent de senaste åren.

Riksdagens ledamöter har en lön på 55 000 kronor i månaden.

Men skillnaderna mellan vd:arna i små och stora företag är stor.

Till de senare hör Jan Johansson vd i SCA. Han tjänade 17miljoner kronor 2012. Månadslön: 1 416 666:-

Om man granskar statistiken är han ändå inte den som tjänat mest.
Och man inser att avståndet mellan de 12 procent fattiga svenskarna och de högst betalda är lika stor som mellan klicken i kung Ludvig XVI:s hov och lantarbetarproletariatet före den franska revolutionen 1789.

Särskilt om man läser i SvD Näringsliv om hur det går till i den ekonomiska eliten.
Där behöver man inte spara till en utlandsresa.
Jan Johansson på SCA kan t.ex. resa runt med företagets eget jetplan, inte bara i tjänsten utan också privat.

 Den 30 juni 2012 lyfte t.ex. SCA:s Falcon 900EX från Bromma. Destinationen var Kiev i Ukraina där fotbolls-VM pågick. Med ombord var, enligt SvD Näringslivs och analyssajten N360:s källor, vd Jan Johansson, hans dotter samt en vän till dottern.
Den 2 juli, återvände planet till Bromma. Nu bestod passagerarlistan av Jan Johansson plus dotter, samt Industrivärdens vd Anders Nyrén som också har med sig två barn. Flygtiden fram och tillbaka mellan Stockholm och Kiev är cirka 3,5 timmar, vilket innebär att notan för SCA:s aktieägare landar på 350 000 kronor.

I början av augusti 2012 åkte Johansson i sällskap med flera andra direktörer i Industrivärden-sfären, bland annat Sandviks vd Olof Faxander. På vägen hämtades Anders Nyrén upp i Skåne där han har en sommarbostad. Med på resan var alla direktörernas fruar.
Planet landade på London City Airport. Som SvD Näringsliv skrivit tidigare kostar det upp till 50 000 kronor per dygn att ha planet stående där, betydligt dyrare än på andra flygplatser i Londonområdet. Under denna tid pågick OS i London.

Här förekommer också flitigt jaktresor till företagets anläggning i Henvålen i Härjedalen som kostat företaget 100 miljoner i upprustning. Jaktområdet omfattar 35 000 hektar mark.
Mångmiljoninvesteringarna i den exklusiva anläggningen kom samtidigt som SCA sjösatte besparingsprogram som gjorde att flera tusen anställda förlorade sina jobb, berättar SvD.

Transporterna sker i skytteltrafik med SCA:s flygplan och bara kostnaden för dessa landar på hundratusentals kronor vid varje jakttillfälle. En gång skickades ett plan till Stockholm för att hämta en glömd plånbok, enligt SvD:s källor. Vid ett tillfälle flög SCA:s vd Jan Johansson från en direktörsjakt i Skåne till Arlanda, lät planet tomköra till Bromma för att nästa dag fortsätta upp på en jakt i Norrland i sällskap med vänner och bekanta.

Ska vi låta överklassen flyga och fara?



lördag 19 maj 2007

Sverige – från Danderyd till Pajala

Sverige är förvisso ett avlångt land, även i statistiken.

I kommunen Danderyd, utanför Stockholm, bor 30568 människor. I det norrbottniska Pajala bor bara 6626 och de blir allt färre.
De i Danderyd har en nettoinkomst, d.v.s. inkomst efter skatt, på 408792 kr/år och person. Pajalaborna ska klara sig på 36 procent av denna inkomst, närmare bestämt 142057 kr/år.
Förmögenheten i Danderyd var 50830 kronor per invånare och i Pajala mindre än 3 procent av detta, eller 1450 kronor.
Den kommunala skattesatsen är å andra sidan 29,73 Danderyd men 31,90 i Pajala.

I Danderyd tar sig 70 procent av gymnasiets elever vidare till högskola, i Pajala 25 procent.
Andelen högutbildade, med minst treårig eftergymnasial utbildning, är i Danderyd 51 procent och i Pajala 11. Riksgenomsnittet ligger på 21 procent.

Även när det gäller att bidra till växthuseffekten är Danderyd värst, närmare bestämt värst i landet. Danderyd förorenar nämligen mest i hela landet när det gäller hur mycket koldioxid bilarna släpper ut och hur mycket soppa bilarna drar per mil.
Siffrorna för Danderyd är 211,0 respektive 0,870. Pajala kommer här bara på 212:e plats i hela landet med 182,0 och 0,745.

Varje danderydsbo tjänar 20 000 kronor på den slopade fastighetsskatten medan pajalaborna får en skattelättnad på mindre än 2000 kronor.

Skillnaderna avspeglar sig i riksdagsvalet.

I valet 2006 fick moderaterna 59.7 procent av rösterna och folkpartiet 10,6 i Danderyd medan socialdemokraterna fick 7,8 och vänsterpartiet 1,2.
I Pajala röstade 10,0 procent av befolkningen på moderaterna och 2,2 på folkpartiet medan 45,9 procent röstade på sossarna och 22,8 på Vänsterpartiet.

Källor: SCB, Privata Affärer, Skolverket, Naturvårdsverket.

Hur kommenterar du dessa fakta?
1. Skillnaderna måste finnas och är nödvändiga för tillväxten
2. Skillnaderna går inte att undvika, sånt är livet
3. Skillnaderna är beklagliga men tyvärr oundvikliga
4. Skillnaderna är onödiga, men pajalaborna får väl rycka upp sig
5. Skillnaderna är för djävliga något måste göras
6. Utjämningsskatt!
7. Revolution!