Här är listan över svenska värderingar!

Jag är svensk, alltså har jag svenska värderingar.

Jag värderar till exempel samhällsföreteelser som medmänsklighet, solidaritet, frihet, jämlikhet, jämställdhet högre än vad jag värderar exploatering av människor och miljö, rikedom, egoism, sociala skillnader och elitism.

Jag anser att en hederligt arbetande löntagare - som till exempel undersköterskor, tidningsbud, kassabiträden - borde värderas lika med fondmäklare, VD:ar, riskkapitalister, professorer eller ledaraskribenter.

Jag anser att allt inte kan värderas i pengar, att ekonomiska, sociala och kulturella skillnader mellan människor egentligen inte är nödvändiga men existerar på grund av den rådande världsordningen.

Högmod, girighet, njutningslystnad, avund, frosseri, raseri, lättja och hat är skadliga för människan medan saktmod, givmildhet, arbetsamhet, generositet, måttfullhet, lugn, flit och kärlek gynnar mänskligheten.

Kunskap är viktigare än okunskap, vetenskap bättre än vidskepelse, öppenhet bättre än slutenhet, pragmatism viktigare än dogmatism.

Jag värderar naturligtvis en tusenlapp högre än en tjuga, detta livet framför ev. kommande, människan före andeväsen, samtal framför rockkonserter.

Jag värderar för min egen personliga del naturen framför storstaden, lugn framför stress, enkelhet framför tillgjordhet och svulstighet för att ta några exempel.

Se där, några typiska svenska värderingar!

Allvarligt talat.

Jag tror att vi människor har olika värderingar utifrån vår ekonomiska, sociala och kulturella situation i samhällshierarkin mer än vilken nationalitet vi råka ha fått.
Vad skiljer mina svenska värderingar från schweiziska eller nordamerikanska?
Det finns värderingar, men den som påstår att det finns speciellt svenska värderingar tar inte hänsyn till att vi alla är människor, att vi alla är individer och att vi har olika ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar och livssituationer som påverkat och påverkar värderingarna. Det är i alla fall min värdering.

Se mina tidigare bloggilägg

"Svenska folket finns inte"

"Vårt behov av nationalism"

Läs också:

Håkan Boström, ledarkrönika GP: ”Visst finns det en svensk kultur”

Patrik Lindenfors DN Debatt. ”Önsketänkande att svenska värderingar är universella”
Forskning och Framsteg nr 4/ 19 jan. 2016

Svenska folket finns inte

”Svenska folket” är begreppet som används om de cirka tio miljoner individer som bor inom nationen Sveriges gränser och/eller som har sin härkomst från det land- och rättskipningsområde som kallas Sverige.
Annars finns det inte så mycket gemensamt mellan individerna.

Den svenska befolkningen kan delas in i många olika kategorier:
- barn, ungdomar, vuxna, pensionärer
- kvinnor och män
- födda i landet och utlandsfödda,
- stads- och lantbor
- friska och sjuka
- hög- och låginkomsttagare
- sysselsatta och arbetslösa
- norrlänningar och skåningar
- långbenta och kortbenta
- cyklister och bilister
- AIK:are och Djurgårdare

Svenska språket talas även i Finland så språket kan inte ge en nationell bestämning.

Inom den stora gruppen ”svenska folket” finns dessutom avsevärda skillnader i ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförutsättningar. Här finns
- rika och fattiga,
- mäktiga och vanmäktiga, inflytelserika och beroende av andra
- bildade och obildade, utbildade och outbildade.

Skillnaderna kan vara stora. Inom till exempel gruppen ”svenska kvinnor” finns dels medborgaren Antonia Ax:son Jonson med en förmögenhet på 59 miljarder kronor och dels den ensamstående arbetslösa kvinnan med två skolbarn i stockholmsförorten Husby som inte äger något.
Det finns stenrika och utfattiga svenskar.

Men sådana skillnader låtsas inte begrepp som ”folket”, ”medborgarna”, ”invånarna”, ”svenskarna” om. Alla klumpas ihop till en enda sammanfattande grupp.
Nationaliteten är därför en falsk gemenskap.

Politiker och debattörer som säger sig företräda ”svenska folket” är därför rätt skumma eller talar mot bättre vetande.
”Vi i Sverige” är ett ord som döljer våra olika förutsättningar, livsförutsättningar och framtidsutsikter.

Väl medveten om skillnaderna kan politiker söka verka för en politik som minskar de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna. Vilket förutsätter att dessa skillnader är synliga.

Men mycket i språket döljer olikheterna. Ord som ”folket”, ”medborgarna”, ”invånarna”, ”svenskarna” är sådana som får oss att tro att det finns en gemenskap där det i stället finns stora ekonomiska, sociala och kulturella skillnader.
En miljardär i Sverige har mer gemensamt med en miljardär i Australien än med en löntagare i Sverige. Löntagarens verklighet är sig tämligen lik i Brasilien och Sverige, i varje fall mer lika än löntagarens och miljardärens.

Uttryck som ”vi svenskar” försöker inbilla oss att vi alla har gemensamma intressen och samma förutsättningar.
Folkbildare framför andra – medierna, reklamen, kulturskribenterna – har här en skyldighet att inte dölja skillnaderna utan bör i stället beskriva verkligheten.
När vi exempelvis talar om rika och fattiga länder döljer vi att de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna kan vara enorma inom de olika länderna.

SCB skulle kunna tydliggöra skillnaderna men gör det inte längre.
Varför finns ingen statistik över de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna inom det som kallas ”den svenska befolkningen”?

Wikipedia, FN-konventionenom ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 

OHCHR

Fokus om SCB

Om svenska värderingar

SvD Debatt 6 juni Anna Kinberg Batra och Andreas Norlén
SvD Ledare 5 juli 

SvD Ledare 11 juli 

Expressen 11 juli Jonas Gardell
GP Ledare 12 juli

Om svenskheten
Tove Lifvendahl SvD 11 juli "Nu är de alla Sverigevänner"

Dana Pourkomeylian SvD Debatt 11 juli ”Nu pågår slaget om svenskheten”

GP 13 juli Håkan Boström om behovet av nationalism