Arbetets globala nätverk

Se dig om där du är!
Var du än är.

Jag slår vad om att allt du ser omkring dig är resultat av mänskligt arbete.
Allt du ser vittnar om arbetets betydelse.

Ändå är det som om tingen och vardagen bara finns där. Bara för din skull.

För du kan inte gå omkring och ständigt tänka på vad som ligger bakom allting. Vem som helst skulle bli knäpp för mindre.

Det beror på våra hjärnors begränsning och för att vi anser att vi själva vara centrum i våra egna liv. Vi spelar huvudrollen i vårt liv och alla andra människor är biroller och statister. Du ser din omgivning som kulisser på ditt livs scen.

Men försök ett ögonblick att tänka på att så är det för var och en av oss människor på vårt klot.
Det betyder att du är omgiven av 6.5 miljarder huvudrollsinnehavare och JAG.
Du har en enda huvudroll men 6.5 miljard biroller.
Vi är oss själva närmast med beroende av andra.
Denna dubbelhet mellan JAG och VI måste vi kunna leva med.

För samtidigt ingår vi alla i ett socialt sammanhang och är ömsesidigt beroende av varandra.
Och bland det viktigaste i detta livssammanhang är arbetet.
Våra arbeten hänger samman i ett nät av miljoner osynliga trådar.

Och vilka är vi?

Tänk dig fotomodellen i Rio, sopåkaren på Svalbard, spelutvecklaren i Hiroschima, truckföraren i Australien, tidningsbudet i Helsingfors, gummiarbetaren i Detroit, trädgårdsmästaren i Wales, fastighetsmäklaren i Kapstaden, cykelbudet i Peking, fiskaren på Bali, gruvarbetaren i Kiruna, mejeristen i Toronto, bagaren i San Remo, sjömannen på oljetankern på väg till Hongkong, kontoristen i New York, oljearbetaren i Baku, jordbrukaren i Ouagadougou, cykelreparatören i Sveg, bibliotekarien i Kalamata, servitören i Neapel, rörmokaren i Mariehamn och alla övriga dagens arbetande 6.5 miljarder människor.

Vad har de gemensamt?
Jo, de strävar alla efter att överleva och för att kunna leva väl. De uppfostrar sina barn att göra likadant. De arbetar och de skapar civilisation.
De ingår alla i arbetets globala nätverk där allas arbeten bidrar till allas ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
Våra arbeten hänger samman i ett nät av miljoner osynliga trådar.

De osynliga trådarna löper även bakåt i tiden. De första människorna som spred sig över världen, mammutjägaren på Asiens stäpper för 10 000 år sedan, hushållsslavinnan i antikens Athen på 400-talet f.kr, garvaren i Pompeji år 70 e.kr., väverskan i Xian på 200-talet, trädgårdsmästaren i Bordeaux år 530, muraren som var med och byggde Notre Dame i Paris 1180, sjömannen på Columbus skepp Santa Maria 1492, pråmdragaren vid Volga på 1500-talet, legosoldaten som stupade i slaget vid Lütsen 1632, orgeltramparen i Madrid på 1700-talet och slaven från Afrika som arbetade på bomullsplantagen i Texas 1820, textilarbeterskan i Liverpool 1900 och alla övriga hundra miljarder människor som arbetat före oss.
De har alla bidragit till att bygga den värld vi lever i.

Ingen har konstruerat eller uppfunnit detta maskineri. Det har vuxit fram genom arbetet under mänsklighetens historia.

I dag kallar vi den maskinen för kapitalismen.
Att ropa ”störta kapitalismen” är därför urbota korkat. Den som påstår sig vara ”antikapitalist” säger sig vara emot historien.

Vi lever på ett krympande klot. Ensamma i universum. Vi måste lita till varandra och vara ense om att göra vårt klot beboeligt för alla.
Det är hela saken.

 

Kapitalism Wikipedia 

Svenska folket finns inte

”Svenska folket” är begreppet som används om de cirka tio miljoner individer som bor inom nationen Sveriges gränser och/eller som har sin härkomst från det land- och rättskipningsområde som kallas Sverige.
Annars finns det inte så mycket gemensamt mellan individerna.

Den svenska befolkningen kan delas in i många olika kategorier:
- barn, ungdomar, vuxna, pensionärer
- kvinnor och män
- födda i landet och utlandsfödda,
- stads- och lantbor
- friska och sjuka
- hög- och låginkomsttagare
- sysselsatta och arbetslösa
- norrlänningar och skåningar
- långbenta och kortbenta
- cyklister och bilister
- AIK:are och Djurgårdare

Svenska språket talas även i Finland så språket kan inte ge en nationell bestämning.

Inom den stora gruppen ”svenska folket” finns dessutom avsevärda skillnader i ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförutsättningar. Här finns
- rika och fattiga,
- mäktiga och vanmäktiga, inflytelserika och beroende av andra
- bildade och obildade, utbildade och outbildade.

Skillnaderna kan vara stora. Inom till exempel gruppen ”svenska kvinnor” finns dels medborgaren Antonia Ax:son Jonson med en förmögenhet på 59 miljarder kronor och dels den ensamstående arbetslösa kvinnan med två skolbarn i stockholmsförorten Husby som inte äger något.
Det finns stenrika och utfattiga svenskar.

Men sådana skillnader låtsas inte begrepp som ”folket”, ”medborgarna”, ”invånarna”, ”svenskarna” om. Alla klumpas ihop till en enda sammanfattande grupp.
Nationaliteten är därför en falsk gemenskap.

Politiker och debattörer som säger sig företräda ”svenska folket” är därför rätt skumma eller talar mot bättre vetande.
”Vi i Sverige” är ett ord som döljer våra olika förutsättningar, livsförutsättningar och framtidsutsikter.

Väl medveten om skillnaderna kan politiker söka verka för en politik som minskar de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna. Vilket förutsätter att dessa skillnader är synliga.

Men mycket i språket döljer olikheterna. Ord som ”folket”, ”medborgarna”, ”invånarna”, ”svenskarna” är sådana som får oss att tro att det finns en gemenskap där det i stället finns stora ekonomiska, sociala och kulturella skillnader.
En miljardär i Sverige har mer gemensamt med en miljardär i Australien än med en löntagare i Sverige. Löntagarens verklighet är sig tämligen lik i Brasilien och Sverige, i varje fall mer lika än löntagarens och miljardärens.

Uttryck som ”vi svenskar” försöker inbilla oss att vi alla har gemensamma intressen och samma förutsättningar.
Folkbildare framför andra – medierna, reklamen, kulturskribenterna – har här en skyldighet att inte dölja skillnaderna utan bör i stället beskriva verkligheten.
När vi exempelvis talar om rika och fattiga länder döljer vi att de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna kan vara enorma inom de olika länderna.

SCB skulle kunna tydliggöra skillnaderna men gör det inte längre.
Varför finns ingen statistik över de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna inom det som kallas ”den svenska befolkningen”?

Wikipedia, FN-konventionenom ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 

OHCHR

Fokus om SCB

Om svenska värderingar

SvD Debatt 6 juni Anna Kinberg Batra och Andreas Norlén
SvD Ledare 5 juli 

SvD Ledare 11 juli 

Expressen 11 juli Jonas Gardell
GP Ledare 12 juli

Om svenskheten
Tove Lifvendahl SvD 11 juli "Nu är de alla Sverigevänner"

Dana Pourkomeylian SvD Debatt 11 juli ”Nu pågår slaget om svenskheten”

GP 13 juli Håkan Boström om behovet av nationalism