Nedslag i samtiden

 Aktuell SCB-statistik visar bland annat att

1. Coronapandemin slog hårt mot arbetsmarknaden 2020
Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var i genomsnitt 5 064 000 under 2020 och det är en minskning med 67 000 jämfört med 2019. Sysselsättningsgraden minskade med 1,1 procentenheter till 67,2 procent. Det var första året sedan 2010 som sysselsättningsgraden minskade. Antalet arbetslösa ökade med 86 000 personer till 459 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2019. Ungdomsarbetslösheten ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 24,0 procent.

2. Antalet aktieägare ökade under 2020
Vid utgången av december 2020 uppgick aktieförmögenheten av svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats till 9 619 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 751 miljarder kronor jämfört med slutet av juni. Antalet aktieägare inom hushållssektorn ökade med 80 000 under 2020.

3. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende vanligaste yrket i Sverige
Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.

4. Stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg
Trender och Prognoser 2020 visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Brist väntas även inom flera lärarkategorier. Inom teknikområdet beräknas det främst bli brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.

5. Näringslivets investeringar minskade med 9 procent under 2020
Investeringstakten hos företagen minskade under 2020 jämfört med 2019. Totalt minskade företagens investeringar med 35,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 9 procent.

6. Fondförmögenheten ökar
Den totala fondförmögenheten uppgick till 5 207 miljarder kronor vid utgången av 2020. Det är en ökning med 312 miljarder jämfört med föregående kvartal. Stora nettoinvesteringar och en fortsatt positiv börsutveckling bidrog till ökningen.

SCB Nyheter 
Sverige i siffror 

 Att diskutera:

Finns det något samband mellan de olika statistikuppgifterna?
I så fall vilka?
Vilka slutsatser drar du utifrån ovanstående uppgifter?

 

Tolv orsaker till arbetslöshet i Sverige

Huvudorsaken till arbetslöshet bland löntagare är att tillgången på arbetskraft är större än efterfrågan.

Arbetslöshet kan uppstå på grund av någon eller några av följande faktorer:

Allmänna förändringar i teknik och produktionssätt (T.ex, då sumprunkarna, isbärarna, mjölkerskor och ett stort antal lantarbetare blir överflödiga.)

Mekanisering, teknikutveckling, robotisering arsätter arbetskraft (allt från Spinning Jenny till datorisering)

Rationaliseringar, effektiviseringar, omorganisationer minskar behovet av arbetskraft (t.ex. mer effektiv logistik, mer effektiv arbetsorganisation)

Företag o branscher slås ut i den internationella konkurrensen. Företag läggs ner. (ex. varvsindustrin på 70-talet, den svenska konfektionsindustrin o.s.v.)

Företag flyttar sin produktion dit produktionskostnaderna är billigare. Svenska företag läggs ner.  (T.ex. då svenska arbetskraftskostnaderna är högre än i andra länder. (textilindustrin m.fl.)

Brist på produktivt kapital. Det produktiva kapitalet satsas inte i produktion. (Dagens finanskris)

Brist på resurser i form av energi och råvaror. Företagsbildningen hämmas eller uteblir. (T.ex. under krig och blockad)

Överproduktion, marknadsmättnad, importöverskott. (Dagens bilindustri är ett exempel)

Företag slås ut för att de inte anpassar sin produktion till nya marknadsförutsättningar (ex. Facit i Åtvidaberg på 70-talet)

Minskad efterfrågan, konsumtionsmönster som förändras.
(T.ex. då folk inte får råd att konsumera)

Politiska beslut som hämmar produktionen (tullar, regleringar,      avgifter, skatter)

Dålig matchning mellan arbetskraftens kompetens och utbildning och arbetsmarknadens krav och behov.

Politiker har tämligen begränsade möjligheter att ”skapa jobb”. Historiskt har det främst skett genom pyramid- och katedralbyggen samt krigsföretag.

Demokratiska regeringar i dagens värld kan minska arbetslösheten genom att investera statliga resurser (t.ex. kapital) på allmännyttiga projekt, stödja och uppmuntra företagande, satsa på utbildning (d.v.s. öka arbetskraftens anställningsvärde) och genom att ordna beredskapsarbete.

 DN
SvD
AB

Staten, näringslivet och kapitalet – löntagarna bidrar med resurserna

Veckans Affärer publicerade i förra veckan en tabell över Sveriges 500 största företag 2011.
De tio största har en samanlagd omsättning på 1490 866 000 000 kr.
Den svenska statsbudgeten 2013 omfattar 829 600 000 000 kr. 

I ett pressmeddelande idag skriver företaget Hakon Invest att de har köpt resterande 60 procent av aktierna i Ica av nederländska Royal Ahold för 20 miljarder kronor och bildar därmed den nya koncernen Ica Gruppen.
Förvärvet finansieras med befintliga likvida medel och en säkerställd bryggfinansiering från Handelsbanken och Nordea.
”En affär som på bästa sätt tillvaratar våra aktieägares intressen”, säger Hannu Ryöppönen, styrelseordförande i Hakon Invest.

Vilken nytta livsmedelskonsumenter, samhället eller svenska folket får av affären framgår naturligtvis inte och det är inte heller företagets uppgift att ta ställning till detta.
Tvärt om är det, som det också uttrycks i pressmeddelandet:
”Hakon Invests huvuduppdrag är att bereda vinst åt aktieägarna samt att utveckla och säkerställa ICA-idén genom ett väsentligt ägarinflytande i ICA.” 

Men tänker man efter är inget av de 500 företagen oberoende av sina konsumenter, sina löntagare eller resten av svenska folket. Visserligen är de flesta av företagen privatägda men deras verksamhet har en alltigenom samhällelig karaktär. Ingen privat finansiär har själv skrapat ihop sitt satsade kapital.
Grunden för företagens kapital skapas ytterst av de anställdas produktiva arbete, och företagen bidrar på olika sätt till Sveriges ekonomi och är nödvändiga för samhällsekonomin.

Det vi kallar Svenska Staten och skatterna är ekonomiskt bara en bråkdel av näringslivets samlade ekonomiska resurser.

De 20 miljarder kronor som Hakon Invest köper ICA-aktier för är t.ex. lika mycket som staten 2013 totalt satsar på areella näringar, landsbygd och livsmedel samt påenergi.
De areella näringarna är bland annat satsningarna på en hållbar produktion av livsmedel och andra biologiska produkter och på att göra de gröna näringarna miljö- och resurseffektiva.

SvD

DN

Analys: I morgon går börsen upp – eller ner

Vad ger du för en väderleksrapport som säger att i morgon blir det antingen regn eller annars så blir det sol?
En sådan prognos kan du göra själv, och du skulle knappast avlöna folk för att sitta och gissa på det sättet.
Men det är precis vad som sker inom finansområdet. Där sitter välavlönade prognosmakare och spår i vädret.
Den tekniske finansanalytikern Michael Kahn jämför det som nu sker på världens börser med ett gummiband som spänns för hårt. Antingen så går det av eller så rekylerar det.
Kahn är inte ensam om sin skarpa iakttagelseförmåga. Finansanlytiker över hela världen gör samma djupa analyser.
”Börsen brukar ju vända kraftigt uppåt efter en nedgång och om det inte inträffar så kan det bli problem”, citeras bl.a. den annars så kloke Peter Malmqvist i SvD.
Analyserna bygger mer på tro än vetande.
– Allmänt trodde man på Wall Street att ekonomin var på väg att återhämta sig och att det värsta var bakom oss. Nu börjar insikten sjunka in att stimulanserna inte fungerat, och att vi riskerar att falla tillbaka i en lågkonjunktur, sade Peter Schiff, vd på Euro Pacific Capital till CNN.


Michael Kahn, Barron´s

Euro Pacific Capital

Varannan skattekrona går till privata företag

De ekonomiska kriserna i världsekonomin är inget tecken på att kapitalismen inte fungerar. Tvärtom så är återkommande kriser en nödvändighet i den kapitalistiska ekonomin.
Kriserna är en baksmälla efter en rejäl praktfylla. Just nu tar sig kapitalismen en återställare inför nästa rejäla fylleslag.

Men det faktum att svenska riskkapitalister inte sköter sin uppgift, nämligen att förse produktionen med produktivt kapital, är ett tecken på dekadans. I stället för att leverera kastar sig riskkapitalisterna hungrigt över skattefinansierade verksamhet som skolor och vård.

Riskkapitalet köper alltmer systematiskt upp bolag i välfärdens kärna: Vård, skola och omsorg. Nu går 30 miljarder kronor per år till 16 riskkapitalägda koncerner. Det betyder att varannan skattekrona går till privata företag. Vinsten som kommer ut på andra sidan är nära 2,9 miljarder kronor, visar SvD Näringslivs och E24:s granskning som SvD kallar ”Välfärdens nya ägare”. Säkra intäkter och hög avkastning lockar riskkapitalisterna.

Samtidigt minskade riskkapitalbolagens investeringar i svenska tillväxtföretag med över 15 procent under fjolåret. På två år är minskningen, trots högkonjunkturen, drygt 60 procent enligt ny statistik från Svenska riskkapitalföreningen som Dagens Industri publicerar i dag.

Investerat belopp miljoner kronor som svenska privata riskkapitalbolag investerat i unga svenska tillväxtföretag:
2006 - 3187
2007 - 3071
2008 - 3222
2009 - 1422
2010 - 1198

“Situationen är kritisk. Nu måste politikerna agera”, säger Svenska riskkapitalföreningens vd Marie Reinius till Dagens Industri. Hon ber alltså om skattebetalarnas hjälp!