Trovärdighet och opartiskhet?

 I SR:s policydokument står det att ”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet.”

Det hördes inte mycket av i morgonens P1-intervju där Daniel Alling frågar två poliser om vad de tycker om att Dan Eliasson avgår som rikspolischef.

Inte heller märks det i medias allmänna rapportering om allianspolitikernas kritik av Eliasson.
Exempelvis i intervjuer med Tomas Tobé (M), exempel från SvD

Ett exempel på hederlig och opartisk kommentar kommer däremot från Eskilstuna Kurirens ledarredaktion i dag.

”Dan Eliasson har delvis en politisk bakgrund som sakkunnig och statssekreterare hos Laila Freivalds (S) och Thomas Bodström (S). Men Reinfeldtregeringen uppskattade hans kompetens och utnämnde honom två gånger till mycket krävande och viktiga generaldirektörsposter, först 2007 till Migrationsverket och sedan 2011 till Försäkringskassan. I båda fallen var moderata statsråd närmast ansvariga. Socialförsäkringsminister 2011 var en viss Ulf Kristerson (M), något som den partisekreteraraktige rättspolitiske talespersonen Tomas Tobé (M) kunde ha besvärat sig att tänka på.”

”Centraliseringen och omorganisationen av Polisen var inte Dan Eliassons påhitt. Den genomdrevs av justitieministern Beatrice Ask (M), med brett stöd i riksdagen, och en helt annan person var tänkt som rikspolischef. Dan Eliasson flyttades brådstörtat över från Försäkringskassan och åkte på en högst otacksam uppgift med en underfinansierad myndighet och en redan beslutad omskakande ändring av hela organisationen.”

Tolv orsaker till arbetslöshet i Sverige

Huvudorsaken till arbetslöshet bland löntagare är att tillgången på arbetskraft är större än efterfrågan.

Arbetslöshet kan uppstå på grund av någon eller några av följande faktorer:

Allmänna förändringar i teknik och produktionssätt (T.ex, då sumprunkarna, isbärarna, mjölkerskor och ett stort antal lantarbetare blir överflödiga.)

Mekanisering, teknikutveckling, robotisering arsätter arbetskraft (allt från Spinning Jenny till datorisering)

Rationaliseringar, effektiviseringar, omorganisationer minskar behovet av arbetskraft (t.ex. mer effektiv logistik, mer effektiv arbetsorganisation)

Företag o branscher slås ut i den internationella konkurrensen. Företag läggs ner. (ex. varvsindustrin på 70-talet, den svenska konfektionsindustrin o.s.v.)

Företag flyttar sin produktion dit produktionskostnaderna är billigare. Svenska företag läggs ner.  (T.ex. då svenska arbetskraftskostnaderna är högre än i andra länder. (textilindustrin m.fl.)

Brist på produktivt kapital. Det produktiva kapitalet satsas inte i produktion. (Dagens finanskris)

Brist på resurser i form av energi och råvaror. Företagsbildningen hämmas eller uteblir. (T.ex. under krig och blockad)

Överproduktion, marknadsmättnad, importöverskott. (Dagens bilindustri är ett exempel)

Företag slås ut för att de inte anpassar sin produktion till nya marknadsförutsättningar (ex. Facit i Åtvidaberg på 70-talet)

Minskad efterfrågan, konsumtionsmönster som förändras.
(T.ex. då folk inte får råd att konsumera)

Politiska beslut som hämmar produktionen (tullar, regleringar,      avgifter, skatter)

Dålig matchning mellan arbetskraftens kompetens och utbildning och arbetsmarknadens krav och behov.

Politiker har tämligen begränsade möjligheter att ”skapa jobb”. Historiskt har det främst skett genom pyramid- och katedralbyggen samt krigsföretag.

Demokratiska regeringar i dagens värld kan minska arbetslösheten genom att investera statliga resurser (t.ex. kapital) på allmännyttiga projekt, stödja och uppmuntra företagande, satsa på utbildning (d.v.s. öka arbetskraftens anställningsvärde) och genom att ordna beredskapsarbete.

 DN
SvD
AB