Kapitalismens fysionomi i sex minuter

Det här filmklippet på 6 minuter ur stumfilmsdokumentären SAMSARA visar den kapitalistiska produktionens fysionomi.

Samsara producerades under fem år i tjugofem länder. SAMSARA är en stumfilmsdokumentär från filmskaparna Ron Fricke och Mark Magidson. 

Ordet samsara  betecknar i indisk religion återfödelse, tron på att allt levande är underkastat en kretsgång av liv och efter döden återuppståndelse i  ny existensform.

Det korta filmklippet visar hur kapitalismens krav på ständigt maximerad profit ökar rationaliseringen, stordriften, centraliseringen och kollektiviseringen i produktionen till omänskliga proportioner.

Det mest tragiska är att vi människor, i den globala kapitalismen, är beroende av detta.

Det är synd om människorna.

http://www.imdb.com/title/tt0770802/

http://barakasamsara.com/

 

Tolv orsaker till arbetslöshet i Sverige

Huvudorsaken till arbetslöshet bland löntagare är att tillgången på arbetskraft är större än efterfrågan.

Arbetslöshet kan uppstå på grund av någon eller några av följande faktorer:

Allmänna förändringar i teknik och produktionssätt (T.ex, då sumprunkarna, isbärarna, mjölkerskor och ett stort antal lantarbetare blir överflödiga.)

Mekanisering, teknikutveckling, robotisering arsätter arbetskraft (allt från Spinning Jenny till datorisering)

Rationaliseringar, effektiviseringar, omorganisationer minskar behovet av arbetskraft (t.ex. mer effektiv logistik, mer effektiv arbetsorganisation)

Företag o branscher slås ut i den internationella konkurrensen. Företag läggs ner. (ex. varvsindustrin på 70-talet, den svenska konfektionsindustrin o.s.v.)

Företag flyttar sin produktion dit produktionskostnaderna är billigare. Svenska företag läggs ner.  (T.ex. då svenska arbetskraftskostnaderna är högre än i andra länder. (textilindustrin m.fl.)

Brist på produktivt kapital. Det produktiva kapitalet satsas inte i produktion. (Dagens finanskris)

Brist på resurser i form av energi och råvaror. Företagsbildningen hämmas eller uteblir. (T.ex. under krig och blockad)

Överproduktion, marknadsmättnad, importöverskott. (Dagens bilindustri är ett exempel)

Företag slås ut för att de inte anpassar sin produktion till nya marknadsförutsättningar (ex. Facit i Åtvidaberg på 70-talet)

Minskad efterfrågan, konsumtionsmönster som förändras.
(T.ex. då folk inte får råd att konsumera)

Politiska beslut som hämmar produktionen (tullar, regleringar,      avgifter, skatter)

Dålig matchning mellan arbetskraftens kompetens och utbildning och arbetsmarknadens krav och behov.

Politiker har tämligen begränsade möjligheter att ”skapa jobb”. Historiskt har det främst skett genom pyramid- och katedralbyggen samt krigsföretag.

Demokratiska regeringar i dagens värld kan minska arbetslösheten genom att investera statliga resurser (t.ex. kapital) på allmännyttiga projekt, stödja och uppmuntra företagande, satsa på utbildning (d.v.s. öka arbetskraftens anställningsvärde) och genom att ordna beredskapsarbete.

 DN
SvD
AB

Produktivitet inom offentlig sektor en fråga för vänstern

Managementkonsulterna McKinsey & Co har i en rapport ”Tillväxt och förnyelse i den svenskaekonomin” slagit fast att kraven på den offentliga sektorn ökar.

-      Allt färre kommer att behöva försörja fler.

För varje heltidsarbetande person kommer att finnas en och en halv person som inte förvärvsarbetar 2030.

-       Förväntningar på kvalitet och omfattning av välfärdstjänster ökar när levnadsstandarden stiger.

Detta ställer krav på den offentliga sektorn att antingen öka utgifterna eller minska kostnaderna.

Utredarna refererar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har visat att om kraven ska mötas finansieringsvägen kan kommun- och landstingsskatten behöva höjas med nära hälften (vilket motsvarar en ökning från dagens nivå på cirka 30 procent till cirka 50 procent) de närmaste 20-30 åren.

Detta är politiskt omöjligt säger utredarna.

Utredarna föreslår i stället:

1. Höj produktiviteten väsentligt inom offentlig sektor. Produktiviteten i den offentliga sektorn kan höjas 25-30 procent de närmaste 10 åren (med bibehållen kvalitet).

2. Höj tillväxten inom lokala tjänster genom en andra våg av om- och avregleringar. Detta verktyg användes framgångsrikt av Sverige på 1980- och 1990-talen, men det finns många områden kvar att åtgärda. Ett lämpligt angreppssätt kan vara att systematiskt arbeta bort tillväxthämmande regleringar bransch för bransch i samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer.

3. Ökad innovationsproduktivitet.
4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation.
5. Öka andelen av befolkningen som arbetar

Utredningen pekar dock att det finns betydande svårigheter när det gäller att mäta produktiviteten inom offentlig sektor.

 Men en dogmatiker som P J Anders Linder på SvD går naturligtvis i spinn. Han tycker att eftersom Sveriges tillverkningsindustri har rationaliserat så att produktiviteten har ökat med fenomenala 5,7 procent om året under perioden 1993–2007, vilket är klart bättre än man lyckats med i USA och dubbelt så bra som industrin i EU15, så måste den offentliga sektorn kunna göra detsamma. Häpp!

Analogt med detta resonemang borde t.ex. SvD kunna rationalisera ledarskriveriet.
1. Avskeda alla ledarskribenter på SvD och konkurrensutsätt ledarskriveriet. Håll ledarsidan öppen för alla journalister och publicera den som är billigast.
2. Inför en begränsning av teckenmängden i ledare till 400 nedslag.
3. Publicera ledaren på nätet och ersätt ledarsidan i den tryckta tidningen med annonser.

Så visst kan man rationalisera både här och där.

Men problemen som McKinsey & Co redovisar kan inte avvisas med dogmatisk retorik utan bör tas på större allvar, inte minst av vänstern.