Produktivitet inom offentlig sektor en fråga för vänstern

Managementkonsulterna McKinsey & Co har i en rapport ”Tillväxt och förnyelse i den svenskaekonomin” slagit fast att kraven på den offentliga sektorn ökar.

-      Allt färre kommer att behöva försörja fler.

För varje heltidsarbetande person kommer att finnas en och en halv person som inte förvärvsarbetar 2030.

-       Förväntningar på kvalitet och omfattning av välfärdstjänster ökar när levnadsstandarden stiger.

Detta ställer krav på den offentliga sektorn att antingen öka utgifterna eller minska kostnaderna.

Utredarna refererar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har visat att om kraven ska mötas finansieringsvägen kan kommun- och landstingsskatten behöva höjas med nära hälften (vilket motsvarar en ökning från dagens nivå på cirka 30 procent till cirka 50 procent) de närmaste 20-30 åren.

Detta är politiskt omöjligt säger utredarna.

Utredarna föreslår i stället:

1. Höj produktiviteten väsentligt inom offentlig sektor. Produktiviteten i den offentliga sektorn kan höjas 25-30 procent de närmaste 10 åren (med bibehållen kvalitet).

2. Höj tillväxten inom lokala tjänster genom en andra våg av om- och avregleringar. Detta verktyg användes framgångsrikt av Sverige på 1980- och 1990-talen, men det finns många områden kvar att åtgärda. Ett lämpligt angreppssätt kan vara att systematiskt arbeta bort tillväxthämmande regleringar bransch för bransch i samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer.

3. Ökad innovationsproduktivitet.
4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation.
5. Öka andelen av befolkningen som arbetar

Utredningen pekar dock att det finns betydande svårigheter när det gäller att mäta produktiviteten inom offentlig sektor.

 Men en dogmatiker som P J Anders Linder på SvD går naturligtvis i spinn. Han tycker att eftersom Sveriges tillverkningsindustri har rationaliserat så att produktiviteten har ökat med fenomenala 5,7 procent om året under perioden 1993–2007, vilket är klart bättre än man lyckats med i USA och dubbelt så bra som industrin i EU15, så måste den offentliga sektorn kunna göra detsamma. Häpp!

Analogt med detta resonemang borde t.ex. SvD kunna rationalisera ledarskriveriet.
1. Avskeda alla ledarskribenter på SvD och konkurrensutsätt ledarskriveriet. Håll ledarsidan öppen för alla journalister och publicera den som är billigast.
2. Inför en begränsning av teckenmängden i ledare till 400 nedslag.
3. Publicera ledaren på nätet och ersätt ledarsidan i den tryckta tidningen med annonser.

Så visst kan man rationalisera både här och där.

Men problemen som McKinsey & Co redovisar kan inte avvisas med dogmatisk retorik utan bör tas på större allvar, inte minst av vänstern.

Nyliberal dogmatism om Greklands ekonomiska problem

2004 hade Grekland EU:s största budgetunderskott på 6,1 procent mot det ”tillåtna” 3 procent. Den konservativa regeringen, med Ny demokrati , tvingades höja skatterna på alkohol och tobak och höjde momsen från 18 till 19 procent. Dessutom sänkte man de statsanställdas löner. 2006 påstod den borgerliga regeringen att att man därmed fått ner budgetunderskottet till 2,6 procent. EU undersökte saken och fann att den borgerliga regeringen lyckats få ner underskottet till under 3 procent 2007.
Under hela tiden jobbade den borgerliga regeringen med att sänka statliga löner och privatisera statlig egndom med generalstrejker och våldsamma protester som följd.
Men även med att frisera statsbudgeten, vilket få kände till.
Ny demokratis premiärminister, Karamanlis, försökte skaffa sig en starkare ställning i parlamentet genom att utlysa nyval 2009. Men väljarna röstade i stället fram socialdemokratiska PASOK. Även kommunisterna och det nationalistiska partiet LAOS gick starkt framåt. Ny Demokrati hade gått till val på att genomföra nedskärningar medan PASOK lovat att jaga skattefuskare. Fredliga protestdemonstrationer pågick hela tiden men extrema grupper ställde till våldsamheter på gatorna. Människor dödades i våldsamma kravaller.
Samtidigt härjades landet av skogsbränder och en enorm flyktingström välde in.
När PASOK fått hand om rodret upptäckte den nya regeringen att den gamla borgerliga regeringen fuskat med siffrorna i statsbudgeten. Budgetunderskottet visade sig vara 12,7 procent. Världens tre största kreditvärderingsinstitut sänkte landets kreditbetyg. Den nya regeringen tvingades till omfattande nedskärningar av socialbidrag, sänkning av statsanställdas löner och skattehöjningar.
Men det var faktiskt värre än så. En EU-granskning av ekonomin visade att det verkliga budgetunderskottet låg på 15,4 procent av BNP.
Spekulanterna som lånade ut pengar till Greland höjde räntorna vilket ytterliga ökade utgifterna.
Det var då IMF gick in och krävde ännu hårdare åtsramningar för att bevilja lån. För de offentliganställda noterades en frysning av lönerna inom den offentliga sektorn till 2014, pensionsåldern höjdes över hela linjen, neddragningar genomfördes inom sjukvården, skatterna höjdes, staten sålde 49 procent av järnvägarna, statliga kasinon såldes ut, momsen höjdes.
Kort sagt, lönerna sänktes och priserna gick upp. Inte konstigt att folk protesterar, att politikerföraktet ökar och extrema grupper försöker utnyttja läget.
Besparingar till ett värde av 19 miljader euro i grekiska banker flyttades utomlands.
Det finns också finansspekulanter som kommer att tjäna pengar på en grekisk konkurs och därför försöker driva utvecklingen åt det hållet.
Ett problem är att de politiska partierna har en svag folklig förankring i folkrörelser och medborgarorganisationer som partierna i Sverige. Den relativt svaga fackföreningsrörelsen har ingen eller lös koppling till PASOK. Kommunisterna är starka inom facket. Om parterna inom en bransch eller företag inte kommer överens tvingas facket att ta till strejk och andra militanta medel eftersom det inte fungerar med kollektivavtal och samordnade avtalsförhandlingar.
En omfattande korruption och svart ekonomi försvårar läget ytterligare.
Det stora problemet är att höjda skattesatser och minskade utgifter inte har särskilt stor effekt på statsbudgeten så länge som skattesystemet inte fungerar. Och det gör det inte I Grekland.
Inget annat land i euroområdet får in så lite pengar i skattemedel.
De politiska ledarna i landet måste se till att skatterna kommer in och att folk betalar sin skatt. I annat fall kan man fortsätta tt sänka lönerna, och försämra folks levnadsvillkor utan andra effekter att den inhemska konsumtionen sjunker och landet blir ännu fattigare.
Grekisk ekonomi domineras, utöver en stor offentlig verksamhet, av en stor tjänstesektor framför allt handel, turism och sjöfart. Jämfört med i andra EU-länder har även jordbruket stor ekonomisk betydelse, medan industrisektorn är liten med europeiska mått mätt. Importen är mycket större än exporten, handelsbalans och bytersbalansen ligger på minus.
En jämförelse med Sverige, eller Baltikum som Anders Åslund och Mats Johansson gör i DN den 30 juni, är alltså inte relevant.
Den överlägsna svenska attityden gentemot Greklands problem som somliga visar, t.ex. genom att hänvisa till det är överbetalda arbetare med lyxiga arbetsförhållanden som orsakar krisen, är därför tämligen okunnig eller rent av grundfalsk. Läs t.ex. Therese Larsson I SvD 2 juli.

USA:s enorma offentliga sektor

USA är näringsfrihetens och den privata företagsamhetens förlovade land.
Dock har USA en enorm offentlig sektor, faktiskt den största i världen. Och detta även om man räknar bort landets statliga satsningar på vård, skola och omsorg.
Militärutgifterna utgör nämligen 1630 miljarder dollar vilket är sex gånger mer än tvåan Kina.
Det framgår av fredsforskningsinstitutet Sipris rapport för 2010.

Samtidigt visar USA:s budget för i år ett underskott på drygt 1600 miljarder dollar.
Behoven av pengar till vård, skola och omsorg är trots detta enorma. Politikerna har efter svåra förhandlingar enats om nedskärningar på 38,5 miljarder dollar av de offentliga utgifterna. Nedskärningarna kommer knappast att drabba militären utan den offentliga servicen. Ändå är det militärutgifterna som borde bantas.

USA:s ekonomi är lika dålig som Greklands och Portugals. Det är Japan och Kina som på olika sätt stött USA:s ekonomi men nu får Japan svårt eftersom japanerna behöver pengarna för att bygga upp landet efter tsunamin.
Det kinesiska ekonomiska inflytandet kommer att öka i USA.
Det är synd om amerikanerna.

SvD
Veckans Affärer
E24
Expressen
Aftonbladet