Alla har ansvar, alla har skuld

Sveriges konung och statschef har uttalat sig om att Sverige misslyckats under pandemin.

– Jag anser att vi har misslyckats. Det är ett stort antal som har avlidit och det är fruktansvärt. Det är något som vi alla lider med, säger han i SVT-programmet ”Året med kungafamiljen”

– Det är uppseendeväckande och ovanligt att han uttalar sig på det här sättet. Enligt konstitutionen är hans roll att vara en symbolfigur, inte uttala sig politiskt, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, i SVT:s morgonstudio.

Oppositionen ger regeringen skulden för att folk dött under pandemin. De ser som sin uppgift att i alla lägen kräva regeringens avgång.

Men är inte äldrevården en kommunal angelägenhet?

Och faktum är att en stor del av Sveriges smittskyddskunskap försvann när regeringen Reinfeldt lade ned Smittskyddsinstitutet och i stället skapade den betydligt mindre Folkhälsomyndigheten.

Och vilka var det som privatiserade vården för att öka konkurrensen och göra vården mer produktiv? Resultatet av effektiviseringen blev för låg bemanning, för många timanställda, för liten medicinsk kompetens eller för låga krav på utbildning.

Ska ansvar avkrävas och skulden för ett misslyckande fördelas bör vi alla vara med: väljare, utförare, kommuner, riksdag, regering. Och kungen.

 

Coronakommissionen, webbplats 

Äldreomsorgen under pandemin. Delbetänkande av Coronakommissionen, Stockholm 2020, SOU 2020:80

Hälso- och sjukvård i äldreomsorgen. Motion 2020/21:912 av Anna Vikström (S)

Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan. Socialutskottets betänkande 2018/19:SoU6

Kommittédirektiv: Översyn av vård och omsorg för äldre - tio år efter Ädelreformen

Felaktig organisation grund till tragedin inomäldrevården. Debattartikel i Läkartidningen

Åsa Plesner. Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö, Arena Idé, mars 2020

Fakta om äldreomsorgen i ljuset av coronapandemin. Sverigeskommuner och Regioner.

 

 

Sverige och Covid 19

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna när det gäller antal döda per capita.

Att Sverige har högre dödstal bland äldre kan bero på

- att Sverige räknat in även folk som dött i äldrevården och inte enbart de som avlidit på sjukhus. Många länder har bara räknat antal döda på sjukhus.

- att de som är boende inom äldrevården i Sverige redan är mycket sjuka med flera underliggande sjukdomar. Det är svårt att få plats på äldrevården.
- att Sverige haft ett större antal insjuknade per capita än övriga nordiska länder

Principen för svensk äldrevård är att du ska åldras hemma så länge som möjligt.

-  att resurserna inom vård skola och omsorg, redan före coronasmittan och för att vara ekonomiskt effektiva, har varit slimmade i förhållande till behoven.

I debatten görs jämförelser mellan olika länders antal insjuknade och döda per capita.

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna.
Men hur många sjuka i Covid 19 blir återställda efter sjukvård respektive intensivvård?
Finner inga uppgifter om det.

Regeringen, som så småningom ska avkrävas ansvar och eventuellt plikta med sina huvuden, har att ta hänsyn till att krisen samtidigt är ekonomisk. Det är minst två kriser det handlar om.
Arbetslösheten ökar i coronans spår. Företag kraschar, börser rasar, hela samhällsekonomin stannar av beroende på vilka åtgärder och strategier regeringar väljer. Sverige har valt det öppna samhällets väg.

Oppositionspolitiker från yttersta högern till vänstern ligger och lurar i vassen snara att fälla en skakig regering.

SR P1 

Göran Rosenberg 

Peter Malmqvists analys ”Lysande svensk coronastrategi”

SCB:skonjunkturindikator

 Svenska Yle coronastatistik 

Statistik från Johns Hopkins Dödlighet 

Johns Hopkins 

Till alla skattefinansierade äldre- och demensvårdare

Det dröjer inte länge förrän jag, efter att ha varit skattebetalare ett helt liv, blir ”kund” hos äldrevården.

Jag ser inte direkt fram emot detta men är glad över att vi idag har valfrihet och beställer härmed vård enligt följande specifikation:

• Personlig vård, om nödvändigt dygnet runt, av tre personer som jag själv valt bland befintlig personal
• Eget rum med radio. Rummet städas en gång i veckan
• Godtagbar sängstandard som tillåter varierande ligg- och sittställningar
• En vård som så långt som möjligt utgår från mina levnadsvanor och önskningar och som tar hänsyn till att jag är en levande tänkande och kännande medmänniska och individ
• En vård där behovet alltid går före ekonomin.
• En vård där vårdbehovet och vårdformerna definierats i samråd med läkare, vårdpersonal, närmast anhöriga och mig själv.
• En individuell vårdplan som utgår från ovanstående och som ses över varannan månad och revideras vid behov.
• Stimulerande sysselsättning som motsvarar mina egna krav och förmåga när jag själv orkar och vill ha aktivitet
• Närande, varierad och god mat samt dryck som passar min konstitution och mitt tillstånd. Möjlighet att ta en sup när jag vill.
• Om nödvändigt, hjälp med toalettbesök och dusch när jag behöver
• Ombyte av blöjor eller kläder inom minst en kvart om jag skiter eller pissar på mig.
• Hänsyn till min egen dygnsrytm så att jag får sova vid de tider jag behöver
• Lugnande samtal om jag är förvirrad och upprörd
• Smärtstillande mediciner om jag har värk
• Läkarundersökning minst en gång i kvartalet för att kolla om mediciner kan tas bort eller om nya behöver sättas in
• Ett ombud som jag själv utsett som har till uppgift att följa upp att dessa krav uppfylls och kontrollerar kvalité och mänsklighet i min personliga vård. Ombudet ska ha möjlighet att inspektera när som helst.
• Möjlighet att när som helst ta kontakt med anhöriga.
• Möjlighet att, om mitt tillstånd så tillåter, kunna bege mig vart jag vill, med eller utan assistans.
• Möjlighet att säga upp kontraktet med två veckors varsel för att byta till ett bättre alternativ om sådant uppenbarar sig.
• Om vårdbolaget inte uppfyller ovanstående krav har mitt vårdombud möjlighet att kräva ekonomisk ersättning av vårdbolaget.
Bästa vårdföretag!

Välkommen med ert vårderbjudande oavsett om ni driver en privat eller offentlig vårdinrättning.

SR

SvD

Socialstyrelsen

När de liberala dogmerna inte stämmer med verkligheten

Borgerliga liberaldogmatiker gör nu försiktigt reträtt i frågan om privatisering inom äldreomsorgen.
Botemedlet är mer övervakning, fler inspektioner, bättre upphandling.
Men så långt som till att erkänna att privatiseringen kan leda till att avkstningskraven sätts före vårdkvalitén, så långt går man inte.
Det skulle nämligen inte stämma med dogmerna.

Det nya högermantrat är nu:
”Varken hur mycket pengar som satsas eller vem som driver äldreomsorg säger något bestämt om kvaliteten för de boende.” som dagens ledarskribent formulerar det i GP.
Och det är så sant som det är sagt.

Men det är inte det som frågan gäller.
Problemet inom välfärden är inte att enskilda privata företag som Carema inte sköter sig, och inte ens huruvida vårdbolag är privata eller kommunala.
Problemet är strukturellt.
Enligt de nyliberala dogmatikerna ska privatiseringen inte bara göra vården mer effektiv, öka valfriheten för ”kunderna” och sänka kostnaderna för skattebetalarna utan ska även ge företagens ägare skälig avkastning på deras investeringar.
(Diskussionen om vinst eller inte är enfaldig. Det handlar om hur de ev. vinterna används.)

Eftersom det privata vårdföretaget inte bara ska vinna de kommunala upphandlingarna utan också ska generera vinster till ägarna pressas priset så mycket att det går ut över kvaliteten, d.v.s. vården av de värdbehövande. Kostnaderna pressas genom att antalet anställda minskas, omsorgen minimeras och vårdmedlen bir billigare och sämre.
Och eftersom de offentligt ägda vårdföretagen måste konkurrera med de privata tvingas även de att pressa sina priser på samma sätt vilket går ut över vårdkvalitén över hela linjen.
De kommunala upphandlarna, kommunpolitiker och tjänstemän - oavsett om de är borgerligt styrda eller inte - väljer ju det vårdföretsg som offererar det lägsta priset och samtidigt lovar den bästa kvalitén.

Men den fråga som du aldrig får från makthavarna är hur mycket pengar du, som skattebetalare, är beredd att spara på vården av din gamla senila mamma.
Vad får hon kosta? Hur kan vården av henne bli billigare och mer lönsam?
Hur mycket kan du tjäna på att minska kostnaderna för vården av gamlingen?
Hur många vårdtimmar om dygnet kan du spara på henne för att få lägre skatt?
Vad kan du tjäna på att låta henne ligga i sina nedpissade blöjor i en dag i stället för att få torra inom åtminstone en timme?

Om det är privata eller kommunala företag som snålar in på resurserna spelar ingen roll.

”Hur mycket skattepengar som satsas på äldreomsorgen är tyvärr inte något tillförlitligt kvalitetsmått”, skriver GP:s ledarredaktör och citerar:
– Vi kan inte se något samband mellan kostnader och resultat. Det är så mycket som spelar in, som organisationsförändringar och ledarskap, säger Peter Nilsson, statistiker på SKL, till Aftonbladet.”

OK. Låt oss resonera på det sättet. Det innebär att tidningen GP inte behöver kosta 3382 kr i prenumeration. Tidningsledningen skulle, genom ” organisationsförändringar och ledarskap” kunna göra en lika bra eller bättre tidning för en tusenlapp mindre.

Kanske genom att minska på antalet redaktörer på ledarredaktionen.

DN

SvD

Expressen

SvD