På uppdrag av regeringen har Coronakommissionen utvärderat regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter.
Utvärderingen visar att:
Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande
skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa
smittspridningen i landet.
Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som
bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande
åtgärder.
Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.
Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att
möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.
Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och
fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten
när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.
Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om
och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning
personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem
belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer
därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver.
Det finns på flera områden en besvärande brist på data som
gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott
utvärdera pandemihanteringen i efterhand.
Organisationen upphov till problem
Kommissionen anser sammanfattningsvis att det sätt på vilket
Sverige valt att organisera sitt smittskydd har gett upphov till en rad problem
när det gäller att bekämpa pandemin.
I medierna redovisas utredningsresultatet som ett
världsmästerskap i coronabekämpning.
Vem var bäst och vem var sämst? Kom Sverige på medaljplats? Vem ska skämmas?
Ledarredaktörerna söker den som ska korsfästas, vanligen blir det statsministern.
Oppositionen, med moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, ropar från
åskådarplats: ”Vad var det vi sa? Regeringen gjorde fel”!
Och så ska det vara.
Mediernas och ledarskribenternas uppgift är att förenkla och dramatisera den
komplicerade verkligheten så att läsarna begriper.
Oppositionens uppgift är att kritisera regeringen.
Vill man emellertid försöka förstå den komplicerade verkligheten, kanske för
att undvika att misstagen inte upprepas,
tvingas man att tänka självständigt.
Sverige under pandemin Volym 1 och 2 SOU 2021:89
SvT, Kristersson:
”Regeringen dröjde orimligt länge med beslut”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar