Vem vann?

På uppdrag av regeringen har Coronakommissionen utvärderat regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter.

Utvärderingen visar att:
Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet.

Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande åtgärder.

Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.

Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.

Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.

Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver.

Det finns på flera områden en besvärande brist på data som gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott utvärdera pandemihanteringen i efterhand.

Organisationen upphov till problem

Kommissionen anser sammanfattningsvis att det sätt på vilket Sverige valt att organisera sitt smittskydd har gett upphov till en rad problem när det gäller att bekämpa pandemin.

I medierna redovisas utredningsresultatet som ett världsmästerskap i coronabekämpning.
Vem var bäst och vem var sämst? Kom Sverige på medaljplats? Vem ska skämmas?

Ledarredaktörerna söker den som ska korsfästas, vanligen blir det statsministern.
Oppositionen, med moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, ropar från åskådarplats: ”Vad var det vi sa? Regeringen gjorde fel”!

Och så ska det vara.
Mediernas och ledarskribenternas uppgift är att förenkla och dramatisera den komplicerade verkligheten så att läsarna begriper.
Oppositionens uppgift är att kritisera regeringen.

Vill man emellertid försöka förstå den komplicerade verkligheten, kanske för att  undvika att misstagen inte upprepas, tvingas man att tänka självständigt.

Sverige under pandemin Volym 1 och 2 SOU 2021:89

SvT,  Kristersson: ”Regeringen dröjde orimligt länge med beslut”

 

Var finns fakta om privatiseringen av välfärden?

Utredningen om reglering av offentlig finansiering av privatutförda välfärdstjänster kommer att presenteras den 1 november 2016. Ett regeringsförslag blir aktuellt under våren 2017.

Enligt direktiven ska utredningen bland annat:

”Föreslå vilka krav som bör ställas på privata utförare av välfärdstjänster för att uppnå målet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i den verksamhet som de är avsedda för.
Undersöka hur regelverket som styr upphandling av bl.a. sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt och lämna förslag på hur förutsättningarna för den idéburna sektorn kan förbättras.
Utvärdera de regler som gäller tillfälliga asylboenden och lämna förslag på åtgärder som innebär krav på att privata aktörer ska kunna visa hur offentliga medel ska användas i verksamheten och komma brukarna till godo.
Förslagen ska enligt direktiven utformas så att de säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.”

Då Ilmar Reepalus rapport blir offentlig kommer debatten om vinsterna i välfärden åter bli det stora debattämnet.
Man kan betrakta de tjugo åren av privatisering av välfärden som ett fullskaleförsök som kan utvärderas. Frågan är varför detta inte skett och att det saknas många fakta i debatten.
Alla debattörer driver sina egna ståndpunkter och åsikter utifrån ideologiska utgångspunkter med ganska tunna fakta som grund.

De olika ståndpunkterna är:

1.      Rör inte privatiseringen av välfärden! Privatiseringen gynnar, valfrihet, effektivitet och kvalitet.

2.      Begränsa vinsterna i välfärden! Skattepengar ska gå till välfärd inte till kapitalägarna. Vinsterna måste återinvesteras i välfärden. Bestäm en högsta nivå till vilka välfärdsföretagens vinster får uppgå.

3.      Förbjud vinsterna i välfärden. = Förstatliga och kommunalisera välfärden.

Fakta som jag saknar i debatten är uppgifter om:
a) hur viktiga de privata företagens investeringar är för välfärden. Hur mycket bidrar privat kapital till välfärdssatsningarna?. Vad skulle hända om de privata investeringarna drogs tillbaka? Hur mycket pengar skulle staten behöva skjuta till om de privata investeringarna förbjöds eller försvann?
Bara på ett ungeför.

b) Hur fördelar sig statens respektive de privata företagens investeringar inom olika sektorer av välfärden?
Skola, vård och omsorg?

c) Hur mycket har valfriheten ökat sedan privatiseringen? För vilka grupper i samhällshierarkin har valfriheten ökat? Vilka valfriheter? Har några valfriheter försvunnit? d) Är det möjligt att införa samma öppna redovisning som gäller för offentlig verksamhet för privata företag som verkar inom välfärdssektorn?
Läs mer:

Utredningsdirektiven om reglering av offentlig finansieringav privat utförda välfärdstjänster   Välfärdsutredningens tilläggsdirektiv

DN debatt Laura Hartman m.fl. ”Konkurrensens konsekvenser” SNS Laura Hartman m.fl.

Kent Werne ”Miljarder i vinst när välfärden privatiseras” 

SCB ”Statistiska bilder av privatiseringen avvälfärdstjänster”

SNS Rapport ”Välfärdstjänster i privat regi framväxt ochdrivkrafter”, 2013, Henrik Jordahl, m.fl.   Lars Bryntesson, Lars Pettersson och Anders Wijkman på DNDebatt ”Satsa på den tredje vägen i välfärden – idéburna bolag”

Institutet för näringslivsforskning ”Rapport omprivatisering i välfärden” 2013

Emma von Essen, forskare i Nationalekonomi, Aarhus Universitet, SvD

”Marknadens logik fungerar inte för vård och skola”

Bo Rothstein, professor istatsvetenskap ”Kvalitet sätts på spel med vinst i välfärden” SvD

Inge Axelsson, professor,överläkare, Mittuniversitetet och Östersunds sjukhus ” Vinstkrav försämrar ochfördyrar vården” Läkartidningen