Det gäller att välja rätt föräldrar

En kompis till mig, A, växte upp i Bromma villaområde på 50-talet. Föräldrarna var läkare. Kompisen gick i Bromma läroverk och senare på universitetet. Kompisen blev professor.

En annan kompis, B, hade föräldrar som kommit inflyttande från landsbygden till Hammarbyhöjden, en förort till Stockholm. Fadern var busskonduktör och alkoholist, mamman fabriksarbeterska. De hade inte en bok hemma. De snackade aldrig om skolan i hans hem.
Efter att ha haft olika jobb slutade han som arbetslös socialbidragstagare.

Detta är inte de enda människor, som jag mött, som haft mycket olika start i livet.
Där jag växte upp, i slutet av fyrtiotalet, fanns ungar som inte ens hade två föräldrar. Deras ensamstående mödrar var prostituerade, krökade eller hade andra psykiska problem. De barnen hade aldrig suttit vid ett middagsbord med familjen. De levde på gatan och utfordrades av skolbespisningen som var deras enda positiva kontakt med plugget. När de inte var hungriga skolkade de.
De hade inte lärt sig samtala utan uttryckte sig med korta meningar eller enstaka ord. De sniffade, var småkriminella och dog i unga år.

Bara några kvarter därifrån fanns barn vars föräldrahem hade välfyllda bokhyllor. Några barn gick på Beskowska eller Franska skolan. Deras föräldrar läste högt för dem, och var föredömen för dem, de pushade dem att sköta skolarbetet, förhörde dem på läxorna, de kunde föra långa samtal med dem, gjorde grejer tillsammans med dem, resonerade och diskuterade med dem, berätta om världen och framtiden för dem.
De barnen gick det bra för i skolan. De blev rektorer, direktörer, politiker, journalister.

I samma bostadsområde fanns alltså två mycket skilda världar. I dag är det nog mer segregerat.
Trots att bildningsnivå och inkomstnivå oftast sammanfaller så var inte pengarna som var avgörande.

Nej, det var inte pengarna som var avgörande för om det gick bra i skolan och livet för barnen.
Det var hemmens bildningsnivå och inställning till skolan.

Nu har en forskare, etnologen Göran Nygren, i sin doktorsavhandling funnit att ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete i hemmet är avgörande för elevers höga skolresultat. Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, menar han.

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån. Den slutsatsen drar Göran Nygren i sin doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han.

Och kom inte och snacka med mig om klasser i det här sammanhanget. Det handlar inte om klasser utan om ekonomiska, sociala och kulturella samhällshierarkier.

SR P1 rapporterade om avhandlingen i morse. 

”Jag vill ha bra betyg En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker” Göran Nygren, Uppsala universitet

 

,