Myndigheter smittade av näringslivet?

DN:s avslöjanden om myndigheternas slöseri med skattepengarfortsätter. Nu granskas ”Stiftelsen för strategisk forskning”.

Granskningen visar bl.a. att stiftelsen sedan januari 2009 har ett avtal med den välkände festfixaren Micael Bindefeld. Avtalet kom till utan upphandling och det diariefördes aldrig.
Varje månad under flera år har avtalet lett till att stiftelsen regelbundet betalat pengar till Bindefeld. Under 2012 har 695 546 kronor betalats ut, totalt sedan 2009 handlar det om 9,38 miljoner kronor.

Bindefelds uppdrag enligt avtalet var att öka kännedomen om stiftelsen via ”uppmärksamhet och genomslag i medier.”
Under 2009 fyllde stiftelsen 15 år, ett jubileum som man valde att fira med en fest för 500 personer. Festen arrangerades av Micael Bindefeld och hölls i Blå hallen i Stockholms stadshus
Bland de inbjudna fanns landshövdingar, direktörer, ledarskribenter, ministrar och även journalister. Både utbildningsminister Jan Björklund och dåvarande högskole- och forskningsminister Tobias Kranz var med och festade.

Avtalet och festen har utan tvekan skapat ”uppmärksamhet och genomslag i medier.”

”Tillväxtverket” och ”Stiftelsen för strategisk forskning” är för övrigt myndigheter som har intensiv kontakt med näringslivet.
Har direktörernas och det privata näringslivets representationsutsvävningar smittat av sig?

Och var är socialdemokraterna? Borde det inte vara läge att visa på vilken sida partiet står, på skattebetalarnas eller skatteslösarnas?

SvD

SvD

DN

DN

DN

DN

GP

Obligatorisk kurs för makthavare

Var och en som har hand om andras pengar – politiker, ombudsmän, finansmäklare, bankmän, myndighetsutövare, chefer, VD:ar m.fl. – borde genomgå en obligatorisk utbildning enligt följande schema:

Vecka 1.

Din lön kommer inte från himlen den betalas av dina uppdragsgivare -skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra genom deras arbete.

·         Hårdgnuggning med besök på arbetsplatser där löntagarna jobbar på ackord. Sambandet mellan produktivitet och lön förklaras.

·         Deltagaren får prova på hårt arbete inom industri, handel eller annan produktion. Genomgång av olika lönevillkor.

Vecka 2+3.

De pengar som du disponerar är inte dina, de har skrapats ihop av skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra genom deras arbete.

·         Fortsatt praktik under en vecka i produktivt arbete inom industri, handel och hotell- o restaurangnäringar. Lön utgår enligt kollektivavtal.

·         En veckas teoristudier om hur arbete skapar tillväxt och hur överskott inom produktionen skapas.

Vecka 4.

Det arbete som du utför gör du för uppdragsgivarna - skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra.

·         En veckas konfrontation med skattebetalarna, medlemmarna, spararna, och/eller konsumenterna.

·         Teoristudier: Bra och dålig byråkrati. Hur jag stämmer av mitt arbetsresultat med mitt uppdrag.

Vecka 5+6.

Samhällsekonomins grunder: Det är arbetet och produktionen som skapar tillväxt.

·         Två veckors kurs i grundläggande samhällsekonomi.

Efter avslutad kurs avger deltagaren ett skriftligt prov samt skriver under ett kontrakt som innebär att slöseri med uppdragsgivarnas medel kan innebära återbetalningsskyldighet eller vite.

Under kurstiden betalar deltagarna sina egna luncher, resor och ev. logi.

Norrbottenskuriren

Skånskan’

GP

Dagens Samhälle
DN

DN

Är det fel att Tillväxtverket skapar tillväxt?

Sedan januari 2010 har Tillväxtverket spenderat nästan 7,5 miljoner skattekronor på interna seminarier och representation,

Skattepengar har gått till exklusiva slottsvistelser, middagar, vinprovning och spa. Frikostiga förmåner, lyxhotell, tjänstebilar och gratis städhjälp hemma har bekostats av skattebetalarna.
Men är det inte så som tillväxt skapas?

DN

Tillväxtverket

AB

Expressen

SR P1

SvD

Svenskt Näringsliv vill ha mer skattepengar till den privata vården

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, börjar inse att det där med privata välfärdstjänster inte alltid är så bra för de behövande.
Han inser, klädsamt nog, att näringslivet har ett särskilt ansvar när nu brister uppdagas eftersom Svenskt Näringsliv var pådrivare för reformen.
”Viktigast nu är stärkt kvalitetskontroll. Skärp kraven, och stäng omedelbart verksamheter som inte håller måttet”, skriver Anders Morin i dagens SvD.
Enligt de nyliberala dogmatikerna inom Svenskt Näringsliv och i alliansregeringen ska privatiseringen inte bara göra vården mer effektiv, öka valfriheten för ”kunderna” och sänka kostnaderna för skattebetalarna utan även ge företagens ägare skälig avkastning på deras investeringar.
Men eftersom det privata vårdföretaget inte bara ska vinna de kommunala upphandlingarna utan också ska generera vinster till ägarna pressas priset så mycket att det går ut över kvaliteten, d.v.s. vården av de värdbehövande. Kostnaderna pressas genom att antalet anställda minskas, tiden för omsorg minimeras och vårdmedlen bir billigare och sämre.
Och eftersom de offentligt ägda vårdföretagen måste konkurrera med de privata tvingas även de att pressa sina priser på samma sätt vilket även här går ut över vårdkvalitén.
De kommunala upphandlarna, kommunpolitiker och tjänstemän, väljer ju det vårdföretsg som offererar det lägsta priset. Med hänsyn till våra skattepengar.
Nu har det alltså blivit uppenbart att vårdföretagen får skattepengar för att bedriva en undermålig vård.
Vad föreslår då Anders Morin, Svenskt Näringsliv, att vi ska göra åt saken?
Jo, landstingen och kommunerna ska förbättra sina kravfunktioner och förstärka sin kvalitetskontroll. De ska göra tätare inspektioner, bättre uppföljning av resultat och kvalitet, bättre information till brukarna.
Dessa övervakningsåtgärder är inte gratis. De kostar skattepengar.
Vi skattebetalare ska alltså inte bara betala vårdpengar till de privata vårdföretagen för att de ska vårda våra gamla utan också betala för att kontrollera att de ”levererar”.
Någon institution bör kanske undersöka hur dyr ”vårdreformen” blir för oss skattebatalare i slutändan.

DN Ekonomi

DN debatt

GP

SvD Brännpunkt

Expressen
AB
DN
DN
AB
SvD

Kapitalisterna och välfärden

Vill du läsa en bra genomlysning av hur kapitalisterna tjänar pengar på välfärdsföretag kan jag rekommendera artikelserien ”Välfärdens nya herrar” med artiklarna
”Pensioner göder välfärdsjättarna” 25 mars

”Tystnad från riskkapitalisterna” 25 mars

”Miljardklipp på skattepengar” 10 mars
”
Välfärd ger goda vinster” 9 mars

”Skattepengar lockar riskkapitalister” 8 mars.


Nej, det är ingen socialdemokratisk s.k. tankesmedja eller vänsterblaska som står för den grundliga och avslöjande genomgången, utan SvD.
Antar att pojkarna Robert Noord och Magnus Sundberg, tankesmedjan Urban inte läst artiklarna.

De rika får mest skattebidrag

Den borgerliga regeringen förbjöd för några år sedan Statistiska centralbyrån att föra statistik över förmögenhet.
Men vi vet ju sedan tidigare att Sverige är segregerat och att de rikaste medborgarna bor i Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
I skatteverkets rapport över vilka som utnyttjat skattereduktionen i Rot och Rut under 2010 visas att det är 3,3 procent av svenskarna som fått skattepengar för att bygga om och för att få städhjälp hemma.
De allra flesta av dem bor i just Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
96,7 procent av svenska folket har alltså betalar in skatt till de 3,3 rikaste medborgarna.

De medborgare som minst har utnyttjat Rut är de som bor i Gällivare, Malå, Färgelanda, Kiruna, Arjeplog, Dorotea, Jokkmokk och Pajala.
Rotavdraget har minst utnyttjats i Kiruna, Haparanda, Sundbyberg, Södertälje, Botkyrka, Malmö och Bjurholm.

De som mest behöver skattepengar för städhjälp bor i Danderyd, Täby, Emmaboda, Höganäs, Tingsryd och Nåstad.

Mer om detta i LO-tidningens senaste nummer.


Marios blogg har tidigare skrivit om rut och rot

Om rika och fattiga

Staten pytsar ut 14 miljarder i bidrag till särskilt behövande

Förra året pytsade staten ut 14,4 miljarder kronor till särskilda behov som marknaden inte kunde tillfredssälla. Gick alltså skattepengarna till eftersatta grupper, utanförstående, medellösa, sjuka? Äldrevården?
Var det vård, skola och omsorg som fick del av skattepengarna?

Nej, det är alliansens politik för att marknadsanpassa näringslivet – Rut och Rot.
Alla som vill ha billigare städning och husreparationer fick dela på pengarna.
Regeringen litar inte på att marknaden klarar av att tillfredsställa dessa mänskliga behov utan bidrag.

14 miljarder kronor är vad det nya Karolinska sjukhuset i Solna beräknas kosta.
För 14 miljarder kan man ställa till med 1000 prinsessbröllop.
För 14 miljarder skulle alla svenskar kunna köpa lika många julklappar i år som köptes i julas.
Klart att Rut och Rot är populära! Här betala ju skatteverket ut pengar till folk i stället för att ta in stålarna.

Frågan är varför frikostigheten inte omfattar fler populära områden. Varför ges inte But, d.v.s. bidrag till bil- och båtinköp, Tut, d.v.s bidrag till transporter, Lut, d.v.s. bidrag för livsmedelskonsumtion, AKut, d.v.s. bidrag till aktie- och konstinköp o.s.v.

Privata Affärer

GP
SvD