Vinnare och förlorare i samhällshierarkin

DN-krönikören Niklas Wahllöf skriver i DN den 8 oktober, att tävlandet har ökat i omfattning och att alla delar av livet har blivit till rena tävlingsmoment: ”Vi är skräckslagna för ett liv som bara är ett liv, utan mätbara vinster”. 

Arbete, karriär, allt ska vinnas. Men nu syns tecken på att vissa av oss inte ställer upp på de gamla kriterierna i bedömningssporten, skriver Wahllöf hoppfullt om dem som vägrar att tävla.

Och visst är det påfallande hur det ska tävlas i allt. SvD har bland annat nyligen haft en tävling där det gällt att utse svenska språkets vackraste ord och kulturen genomsyras av priser och tävlingar: litteraturpriser, musikpriser, poesipriser, nobelpriser och så vidare.
Bokrecensenter och förlagsredaktörer jagar bestsellers.

Tidskrifter plitar ihop rankinglistor där de utser årets kommun och bästa kommun att leva i och hundratals andra årets bästa.

Det är lätt att omedelbart skylla tävlingsandan på att vi lever i en kultur som domineras av kapitalism och kommersialism. Men om man vill slippa att hemfalla åt slappa vänsterkonspirationsteorier måste man tänka ännu en gång.

Tävlandet och kampen kan lika gärna vara ett grundläggande mänskligt fenomen som i barnaåren yttrar sig i leken och som kan vara ett sätt att utveckla förmågan att klara kampen för tillvaron.

De Olympiska spelen har till exempel funnits sedan 700-talet före Kristus.

Det finns ändå anledning att tro att tävlandet har ökat i och med kommersialismen och kapitalismen som i sig handlar om att konkurrera och vinna. Vilket inte motsäger antagandet att tävlandet ska träna oss för kampen för tillvaron. Tvärt om.

Men att det skulle finnas en konspiration bakom denna ökning, i syfte att få oss mer anpassade till kapitalismen, finns det inga bevis för.

Att allt fler älskar att tävla kan bero på demokratin och välfärdssamhället som gjort idrotten mer allmän och omfattar både barns och vuxnas fritidssysselsättning.

Medierna hjälper till att popularisera tävlandet genom allsköns flåsiga program som TV:s Fortet, Mästarnas Mästare, Spring, frågesporter m.m. För att inte tala om de allt mer omfattade idrotts- och sportsidorna.

Utan tvekan lever vi i en utpräglad tävlingskultur som anpassar oss till den rådande ekonomiska och sociala kulturen.

Det är en kultur som skapar vinnare och förlorare och därmed hierarkier och segregation.
Vinnarna har vunnit rikedom, uppskattning, oberoende, skönhet.
Förlorarna är föraktade utanförstående. I bästa fall osynliga.

Vår människo- och samhällssyn påverkas antagligen av denna hierarkiska tävlingsordning där vi ser fattigdomen som resultat av ett dåligt utfört tävlande medan rikedom är vunnet i ädel kamp.

Är du smartare än en riksdagsledamot?

I dagens nummer av Expressen räknar Anna Dahlberg upp ettantal problem som Sverige står inför men som politikerna inte tycks ta påallvar.

Här har jag listat de problemområden som Dahlberg nämner och försett varje område med länkar till belysande dokument.
Så även om du inte är riksdagsledamot kanske du kan sätta dig in i frågorna.

Den akuta bostadsbristen
LO rapport
AB 

Skolans fallande resultat. Andelen elever som klappar igenom ökar.
AB
Skolverket
OECD, Pisa 

Ränteavdragen
AB 

De offentliga utgifterna ökar. Under de närmaste 10-15 åren kommer de offentliga utgifterna att stiga kraftigt, inskärpte Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco, under ett seminarium i veckan.
Ekonomistas
Robert Boije 

Den demografiska utvecklingen. Fram till år 2030 kommer antalet som är 80 år eller äldre att växa med 60 procent. Redan nu växer välfärdsnotan snabbt ute i kommunerna.

SCB 

Sjukfrånvaron som drar iväg igen,
Försäkringskassan 

Försvaret som behöver rustas upp,
Regeringen 

De stora behoven av infrastruktursatsningar
Infrastruktursverige 

Det eftersatta bostadsbyggandet
Boverket 

De ökande kostnader för flyktingmottagandet
Immigrationsverket
SvD
Expressen 

Personalbristen inom offentlig sektor. Om fler ska anställas kommer kostnaderna att öka.
SCB
SACO 

Pensionerna
Fokus 

AP-fonderna

Segregationen
Migrationsinfo
Rikspolisstyrelsen räknar nu till 55 geografiska områden där kriminella nätverk har stort inflytande över lokalsamhället.
Rikspolisstyrelsen 

”Samtidigt blir det politiska Sverige allt bräckligare. Vi har en historiskt svag regering och det tycks allt svårare att locka begåvningar till politiken.
Det är ett samhälle som präglas av klassklyftor, social oro, privata särlösningar och hårt pressade offentliga finanser. Rimligen minskar även viljan att betala skatt när medelklassen får ut allt mindre av välfärden, men förväntas betala in alltmer.” skriver Anna Dahlberg.

Därtill kommer
de svenska hushållens skulder,
en fastighets- och börsbubbla som hotar att spricka, och
att BNP-utvecklingen står stilla med en tillväxt på 0 procent.

LO-rapport  Varför ärBNP per capita 94 000 kronor under trend? 

Enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) har hushållens lån sedan början av 2008 ökat med 1 100 miljarder kronor, eller med 56 procent.
SCB 

Dessutom har Sverige en mycket stor banksektor i förhållande till ekonomin, runt 400 procent, slaget bara av Schweiz och Holland enligt Riksbankens senaste stabilitetsrapport. Där påpekas också att svenska banker är väldigt beroende av att låna utomlands, är tätt sammanlänkade.
Riksbankens stabiliseringsrapport 

Svenska Dagbladets ekonomireporter Andreas Cervenka"Lugnet före stormen" (25/4).

Regeringens budget 

Lägg därtill en orolig omvärld, miljökatastrofer, den största flyktingströmmen sedan andra världskriget, EU:s ekonomiska och politiska problem så finns det att bita i.

Mycket tyder på att de stora partierna borde samarbeta om en gemensam lösning på åtminstone en del av problemen.

PS. Varför har arbetarrörelsen inte en webbplats hos någon av sina tankesmedjor där den här typen av fördjupning kan tillhandahållas medlemmar och sympatisörer?
Eller som Svenskt Näringslivs Ekonomifakta 
Jag trodde att Katalys Tankesmedja skulle bli något i den stilen men så blev det inte.

De rika får mest skattebidrag

Den borgerliga regeringen förbjöd för några år sedan Statistiska centralbyrån att föra statistik över förmögenhet.
Men vi vet ju sedan tidigare att Sverige är segregerat och att de rikaste medborgarna bor i Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
I skatteverkets rapport över vilka som utnyttjat skattereduktionen i Rot och Rut under 2010 visas att det är 3,3 procent av svenskarna som fått skattepengar för att bygga om och för att få städhjälp hemma.
De allra flesta av dem bor i just Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
96,7 procent av svenska folket har alltså betalar in skatt till de 3,3 rikaste medborgarna.

De medborgare som minst har utnyttjat Rut är de som bor i Gällivare, Malå, Färgelanda, Kiruna, Arjeplog, Dorotea, Jokkmokk och Pajala.
Rotavdraget har minst utnyttjats i Kiruna, Haparanda, Sundbyberg, Södertälje, Botkyrka, Malmö och Bjurholm.

De som mest behöver skattepengar för städhjälp bor i Danderyd, Täby, Emmaboda, Höganäs, Tingsryd och Nåstad.

Mer om detta i LO-tidningens senaste nummer.


Marios blogg har tidigare skrivit om rut och rot

Om rika och fattiga