Den borgerliga regeringen förbjöd för några år sedan Statistiska centralbyrån att föra statistik över förmögenhet.
Men vi vet ju sedan tidigare att Sverige är segregerat och att de rikaste medborgarna bor i Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
I skatteverkets rapport över vilka som utnyttjat skattereduktionen i Rot och Rut under 2010 visas att det är 3,3 procent av svenskarna som fått skattepengar för att bygga om och för att få städhjälp hemma.
De allra flesta av dem bor i just Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
96,7 procent av svenska folket har alltså betalar in skatt till de 3,3 rikaste medborgarna.
De medborgare som minst har utnyttjat Rut är de som bor i Gällivare, Malå, Färgelanda, Kiruna, Arjeplog, Dorotea, Jokkmokk och Pajala.
Rotavdraget har minst utnyttjats i Kiruna, Haparanda, Sundbyberg, Södertälje, Botkyrka, Malmö och Bjurholm.
De som mest behöver skattepengar för städhjälp bor i Danderyd, Täby, Emmaboda, Höganäs, Tingsryd och Nåstad.
Mer om detta i LO-tidningens senaste nummer.
Marios blogg har tidigare skrivit om rut och rot
Om rika och fattiga
Visar inlägg med etikett skatteverket. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skatteverket. Visa alla inlägg
söndag 16 januari 2011
De rika får mest skattebidrag
Etiketter:
ROT,
RUT,
SCB,
segregation,
skattepengar,
skatteverket,
statistik
söndag 1 februari 2009
Klasskamp på skatteverket
I Sverige har vi åtminstone två heliga ting: Offentlighetsprincipen och ”Den Personliga Integriteten”. Inte sällan kommer dessa sakrament i konflikt med varandra.
Anhängare av offentlighetsprincipen är främst journalister och egendomslösa.
Journalisterna har ett yrkesintresse av att kunna redovisa fakta om makthavare och deras förehavanden. Offentlighetsprincipen gör detta möjligt. Egendomslösa, löntagarna, har inget att dölja, eftersom deras ekonomiska grundförutsättningar redan är genomlysta av diverse integritetskränkande institutioner. De kräver samma genomlysning av makthavarnas ekonomi.
”Den Personlig Integriteten” dyrkas främst av sådana som har något att dölja, kapitalister och andra makthavare samt av allmänt asociala typer.
Fördelar för den ena gruppen innebär oftast inskränkningar för den andres. Kampen mellan grupperna pågår ständigt, i bland i det fördolda i bland öppet.
Nu har Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, genom en artikel i DN, fört ut striden på den allmänna arenan.
Han berättar där att verket begär av regeringen att utreda hur utlämnanden av uppgifter om enskilda ur skatteverkets register kan begränsas.
”Skatteverkets engagemang i integritetsfrågan ska inte tolkas som att vi vill inskränka offentlighetsprincipen. Att sätta stopp för missbruk av offentlighetsprincipen bör i stället ses som ett försvar av den princip som är en grundbult i den svenska demokratin och statsförvaltningen. Det handlar om respekt för de medborgare som är våra uppdragsgivare.”, heter det bl.a. i artikeln.
Har kanske skatteverket fått nya uppdragsgivare? Själv tillhör jag i så fall den gamla genom att jag har betalat skatt i 55 år och vill inte att offentlighetsprincipen ska naggas i kanten. Varför ska inte den ståndpunkten längre respekteras?
(Av hänsyn till Mats Sjöstrands personliga integritet avstår jag från att publicera hans porträtt)
Anhängare av offentlighetsprincipen är främst journalister och egendomslösa.
Journalisterna har ett yrkesintresse av att kunna redovisa fakta om makthavare och deras förehavanden. Offentlighetsprincipen gör detta möjligt. Egendomslösa, löntagarna, har inget att dölja, eftersom deras ekonomiska grundförutsättningar redan är genomlysta av diverse integritetskränkande institutioner. De kräver samma genomlysning av makthavarnas ekonomi.
”Den Personlig Integriteten” dyrkas främst av sådana som har något att dölja, kapitalister och andra makthavare samt av allmänt asociala typer.
Fördelar för den ena gruppen innebär oftast inskränkningar för den andres. Kampen mellan grupperna pågår ständigt, i bland i det fördolda i bland öppet.
Nu har Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, genom en artikel i DN, fört ut striden på den allmänna arenan.
Han berättar där att verket begär av regeringen att utreda hur utlämnanden av uppgifter om enskilda ur skatteverkets register kan begränsas.
”Skatteverkets engagemang i integritetsfrågan ska inte tolkas som att vi vill inskränka offentlighetsprincipen. Att sätta stopp för missbruk av offentlighetsprincipen bör i stället ses som ett försvar av den princip som är en grundbult i den svenska demokratin och statsförvaltningen. Det handlar om respekt för de medborgare som är våra uppdragsgivare.”, heter det bl.a. i artikeln.
Har kanske skatteverket fått nya uppdragsgivare? Själv tillhör jag i så fall den gamla genom att jag har betalat skatt i 55 år och vill inte att offentlighetsprincipen ska naggas i kanten. Varför ska inte den ståndpunkten längre respekteras?
(Av hänsyn till Mats Sjöstrands personliga integritet avstår jag från att publicera hans porträtt)
Etiketter:
Mats Sjöstrand,
offentlighetsprincipen,
personlig integritet,
skatteverket
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)