Något om näringslivets samhällsansvar

”Företagens uppgift är att erbjuda produkter och tjänster som människor vill ha, och god avkastning åt sina ägare. ”

Så vackert formulerat om näringslivet!

Samma företeelse kan uttryckas så här, mycket fulare:
”Kapitalister satsar kapital i företag som producerar för marknaden. Motivet är att kapitalägaren därmed vill få vinst på satsat kapital.”

Ingen av satserna är direkt lögn. Och det finns en sanning i bägge. Men den vackra är något idylliskt förskönande och den andra beskriver något av en krass verklighet.
Formuleringarna uttrycker helt olika syn på näringslivets funktion i samhället.

Den första meningen är formulerad av SvD ledarskribent Peter Wennblad i dagens ledare
”Nu får näringslivet helvetet det bett om”

Innan Wennblad blev ledarskribent i SvD var han lobbyist på kommunikationsbyrån Paues Åberg, redaktionschef på Gotlands Allehanda, chefredaktör på tidskriften Moderna Tider och redaktör på Magasinet Neo, samt lokalpolitiker (M) på Gotland. Så här skriver han bland annat i dagens ledare:

”Under 2000-talet har stora delar av näringslivet skaffat sig en ny överideologi. Företagens uppgift är numera, enligt dem själva, inte i första hand att erbjuda produkter och tjänster människor vill ha, och god avkastning åt sina ägare. Nu ska de åstadkomma samhällsnytta. Ha högre syften. En modern entreprenör identifierar sig snarare som aktivist i palestinasjal än som direktör i slips.”
Det är för djävligt och kommer att leda till kommunism, anser Wennblad.

En något annan infallsvinkel på näringslivet har Max Koch som är professor i socialt arbete och forskar om hållbar välfärd och ekonomisk nerväxt, som på engelska kallas för degrowth. Han menar att vi måste växla ner på konsumtionstakten för att kunna leva socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.
Tillsammans med andra forskare har han ställt frågor till 1500 svenskar om vad de anser om olika policyåtgärder som skulle kunna leda till minskad konsumtion, samt social utjämning.

Fem olika ekosociala policys föreslås:
1. ett övre inkomsttak på knappt 1,5 miljoner kronor/år
2. Förmögenhetsbeskattning
3. Basinkomst
4. förkortad arbetstid
5. samt skatt på köttkonsumtion

Mest positivt inställda var de som svarade till minskad arbetstid (52 procent) och förmögenhetsbeskattning (42 procent). Minst stöd fanns för basinkomst (18 procent) och inkomsttak (25 procent). Cirka 30 procent av deltagarna tyckte att hårdare beskattning på köttkonsumtion skulle vara bra.

Nu får näringslivet helvetet det bett om

Hållbar välfärd för nya generationens socialpolitik

 

 

Vart är vi på väg? Skuldekonomin

Vanligen består ett ordinärt hushålls inkomst av lön. Hushållets utgifter bör inte vara högre än lönerna. Utgifter för mat, boende och andra konsumtionsprodukter bör inte överstiga inkomsterna. Hushållet ska med andra ord inte leva över sina tillgångar.

Hushållet kan dock låna pengar för att köpa boende, bil, TV, sommarstuga m.m. men hushållet förutsätts kunna betala tillbaka lånen.
En enkel ekonomisk regel. Men samhällsekonomin är mer komplicerad än så.

Hushållen lånar också ut pengar till banker, försäkringsbolag och pensionsfonder.
Det kallas hushållens finansiella tillgångar.

Hushållens finansiella tillgångar består till största del av aktier, fonder, bostadsrätter, bankinlåning och pensionssparande. Enligt SCB ökade marknadsvärdet för hushållens tillgångar kraftigt under första kvartalet 2019 då Stockholmsbörsen steg med 12 procent. 

Banker, försäkringsbolag och pensionsfonder omvandlar lönepengarna till värdepapper. Reella tillgångar (hushållens lönepengar) har förvandlats till imaginära värden på finansmarknaden.

Samtidigt har hushållen stora skulder.

Enligt riksbanken uppgick de svenska hushållens nominella skulder 2017 till nära 4 000 miljarder kronor. 260 000 hushåll har en skuldsättning som överstiger 600 procent av deras disponibla inkomst.

Riksbanken ”Hushållens skuldsättning och räntekänslighet”

Krediter, lån och skulder, är en nödvändighet för att hålla samhällsekonomin igång.
Enkelt uttryckt tillåter krediter oss att göra något nu och betala för det senare.
Bostadslån och avbetalningskrediter känner de flesta till.
Det är ingenting nytt. Redan 3 000 f.Kr. kunde jordbrukare få lån för att köpa frön. Dessa frön skulle planteras och överskottet av skörden skulle senare återbetala skulden.
Lånen användes för att investera i nya lönsamma projekt.

Så är det än idag.
Idag fortsätter banklån och kreditmarknader att spela sin viktiga roll för att plantera ”frön” för framtida välstånd: att hjälpa familjer att köpa ett hem, hjälpa företag att investera i nya idéer och hjälpa länder att samla in extra kapital för att stödja tillväxt och sysselsättning.
Men det finns åtminstone en hake.

Så här sa Kristalina Georgieva, chef för Världsbanken, i ett tal vid IMF: s 20:e årliga forskningskonferens i Washington den 7 november 2019:

”Global skuld både offentliga och privata har nått en all-time high på 188 000 miljarder dollar. Detta uppgår till cirka 230 procent över världens BNP.
En viktig orsak till denna utveckling är den privata sektorn, som för närvarande utgör nästan två tredjedelar av den totala skuldnivån. Men det är bara en del av historien.
Offentlig skuld i avancerade ekonomier är på nivåer som inte har sett sedan andra världskriget. Den offentliga skulden på tillväxtmarknaderna är på nivåer som senast sågs under 1980-talets skuldkriser. Och låginkomstländer har sett kraftiga ökningar av sin skuldbörda de senaste fem åren.”

Världens lånekvot är alltså 235 procent över den globala BNP.
Och man måste då ta med i beräkningen att i BNP-måttet finns också ”osynliga” skulder. Bland annat miljöskulder som uppstår i exploatering av naturresurser.

Den ekonomiska tillväxten i världen bedöms landa på den lägsta sedan finanskrisen, enligt den internationella ekonomiska organisationen OECD.

Det blir allt svårare för enskilda nationer att få ihop ekonomin.

Den verkliga ekonomiska produktionen tycks minska medan skulderna ökar, en utveckling som går allt fortare.
Pengar som borde finnas för välfärden finns inte. Politikerna som ska besluta om välfärden har inte de resurser som behövs.
I stället kryper risken för en global ekonomisk krasch allt närmare.

OECD: Lägsta tillväxten sedan finanskrisen SvD

Hushållens förmögenhet på rekordnivå Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2019-06-19

Är du smartare än en riksdagsledamot?

I dagens nummer av Expressen räknar Anna Dahlberg upp ettantal problem som Sverige står inför men som politikerna inte tycks ta påallvar.

Här har jag listat de problemområden som Dahlberg nämner och försett varje område med länkar till belysande dokument.
Så även om du inte är riksdagsledamot kanske du kan sätta dig in i frågorna.

Den akuta bostadsbristen
LO rapport
AB 

Skolans fallande resultat. Andelen elever som klappar igenom ökar.
AB
Skolverket
OECD, Pisa 

Ränteavdragen
AB 

De offentliga utgifterna ökar. Under de närmaste 10-15 åren kommer de offentliga utgifterna att stiga kraftigt, inskärpte Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco, under ett seminarium i veckan.
Ekonomistas
Robert Boije 

Den demografiska utvecklingen. Fram till år 2030 kommer antalet som är 80 år eller äldre att växa med 60 procent. Redan nu växer välfärdsnotan snabbt ute i kommunerna.

SCB 

Sjukfrånvaron som drar iväg igen,
Försäkringskassan 

Försvaret som behöver rustas upp,
Regeringen 

De stora behoven av infrastruktursatsningar
Infrastruktursverige 

Det eftersatta bostadsbyggandet
Boverket 

De ökande kostnader för flyktingmottagandet
Immigrationsverket
SvD
Expressen 

Personalbristen inom offentlig sektor. Om fler ska anställas kommer kostnaderna att öka.
SCB
SACO 

Pensionerna
Fokus 

AP-fonderna

Segregationen
Migrationsinfo
Rikspolisstyrelsen räknar nu till 55 geografiska områden där kriminella nätverk har stort inflytande över lokalsamhället.
Rikspolisstyrelsen 

”Samtidigt blir det politiska Sverige allt bräckligare. Vi har en historiskt svag regering och det tycks allt svårare att locka begåvningar till politiken.
Det är ett samhälle som präglas av klassklyftor, social oro, privata särlösningar och hårt pressade offentliga finanser. Rimligen minskar även viljan att betala skatt när medelklassen får ut allt mindre av välfärden, men förväntas betala in alltmer.” skriver Anna Dahlberg.

Därtill kommer
de svenska hushållens skulder,
en fastighets- och börsbubbla som hotar att spricka, och
att BNP-utvecklingen står stilla med en tillväxt på 0 procent.

LO-rapport  Varför ärBNP per capita 94 000 kronor under trend? 

Enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) har hushållens lån sedan början av 2008 ökat med 1 100 miljarder kronor, eller med 56 procent.
SCB 

Dessutom har Sverige en mycket stor banksektor i förhållande till ekonomin, runt 400 procent, slaget bara av Schweiz och Holland enligt Riksbankens senaste stabilitetsrapport. Där påpekas också att svenska banker är väldigt beroende av att låna utomlands, är tätt sammanlänkade.
Riksbankens stabiliseringsrapport 

Svenska Dagbladets ekonomireporter Andreas Cervenka"Lugnet före stormen" (25/4).

Regeringens budget 

Lägg därtill en orolig omvärld, miljökatastrofer, den största flyktingströmmen sedan andra världskriget, EU:s ekonomiska och politiska problem så finns det att bita i.

Mycket tyder på att de stora partierna borde samarbeta om en gemensam lösning på åtminstone en del av problemen.

PS. Varför har arbetarrörelsen inte en webbplats hos någon av sina tankesmedjor där den här typen av fördjupning kan tillhandahållas medlemmar och sympatisörer?
Eller som Svenskt Näringslivs Ekonomifakta 
Jag trodde att Katalys Tankesmedja skulle bli något i den stilen men så blev det inte.

Det impotenta kapitalet

Aktiekurserna och aktieutdelningarna ökar medan investeringarna i näringslivet minskar.
Tvärtemot vad som lärs ut i traditionella ekonomiska läroböcker som säger att högt sparande och höga aktievärden leder till höga investeringar.
Den här märkliga antikapitalistiska utvecklingen sker inte bara i Sverige utan också i resten av Europa och i USA.

AndreasCervenka skriver i dagens SvD Näringsliv att ”…industrins investeringar inte ens är i närheten av nivåerna 2007 och 2008, alltså före finanskrisen. Då låg den årliga siffran på som mest cirka 70 miljarder kronor.
Och trots en viss återhämtning är summan faktiskt fortfarande lägre än vid millennieskiftet.
Eftersom Sveriges BNP under samma tid har stigit med cirka 30 procent handlar det i praktiken om en brant nedgång.”
---
”Sedan år 2000 har det index som visar Stockholmsbörsens utveckling inklusive företagens utdelningar, SIX Return Index, stigit med nära 100 procent.”
---
”Som av en händelse kom SCB i veckan även med siffror över hur mycket näringslivet lånat genom att ge ut värdepapper. Där noterades nytt all-time-high: totalt 6 171 miljarder kronor. Bankerna ökade sin upplåning med 24 miljarder och övriga företag med 12 miljarder, bara under oktober månad. Vad dessa pengar används till vore intressant att veta, men de tycks alltså inte plöjas ned i nya maskiner eller fabriker.”
---
” Organisationen Svenskt Näringsliv skrev i våras att summan av Sveriges underinvesteringar i infrastruktur uppgår till 300 miljarder kronor, som en slags osynlig skuld. Tankesmedjan Global utmanings ordförande Kristina Persson, tidigare vice riksbankschef, har uppskattat investeringsbehovet till 800 miljarder kronor.”

Vad den här utvecklingen beror på har ekonomer inte kunnat förklara. Men det förefaller som om aktiebörsen har förlorat sin funktion att finansiera företagen och att kortsiktiga vinster premieras på bekostnad av långsiktighet. Möjligen har investeringarna sökt sig till utvecklingsekonomierna i Asien, Sydamerika och Afrika och övergivit väst.

Kapitalbildningen inom det kapitalistiska systemet i vår ekonomi har drabbats av impotens. Vilket är allvarligt eftersom kapitalismen har byggt på förmågan att skapa och koncentrera kapital för investeringar.
Och investeringar är det enda som kan minska arbetslösheten och skapa tillväxt i ekonomin.

En viagrakur med statliga investeringar skulle kanske få fart på det som slakar men inte heller de statliga investeringarna har ökat utan minskat.

Men att räkna ut kapitalismen är antagligen för tidigt. Däremot gäller det att vara uppmärksam på sjukdomssymtomen.

Vänsterekonomerna
SCB Näringslivets investeringar 

SvD Näringsliv

SvD Näringsliv

Global Utmaning, Offentliga investeringar

Kristina Persson i SvD

Regeringen ”Den offentliga sektorns investeringar ochkapitalstock”

Vad kan presidenten göra?

I morgon står det klart.

Barack Obama eller Mitt Romney är USA:s president.

Men oavsett vem som vinner kommer presidenten inte kunna hindra USA:s fortsatta väg mot en allt djupare kris. 

·         Vad kan presidenten göra när det gäller bostadsmarknaden?
3,9 miljoner bostäder i USA har slutat i utmätning sedan krisen startade i september 2008. En tredjedel av dem utmäts just nu.
I Cleveland och Detroit rivs hus på löpande band för att hålla priserna uppe på dem som ännu bebos. I Kalifornien och Florida syns krisen över hela delstaten med 111 000 respektive 92 000 utmätningar per månad.

Läs mer:

·         Vad kan presidenten göra åt den skenande statsskulden?
Den har i dagarna, enligt Comeback America Initiativ passerat 71 300 miljarder dollar. Ökningen är tio miljoner dollar i minuten. År 2000 var samma siffra 20 000 miljarder dollar.
Den redan höga statsskulden är med andra ord ingenting mot vad som väntar.
Om inget drastiskt görs kommer budgetunderskottet år 2037 ha ökat till över 17 procent av BNP. Statsskulden springer iväg till hela 200 procent av BNP.
Då räknar Congressional Budget Office, CBO, ändå bara med den del av skulden som finns i publik ägo, och inte de skuldebrev som staten ställt ut till sig själv och som ligger i fonder tillhörande Social Security och Medicare. Läs mer:

   Vad kan presidenten göra åt de ökade sociala klyftorna?
De rika blir rikare och de fattiga fattigare.
De rikaste 1,2 miljoner hushållen, som tillsammans utgör den översta procenten på rikedomsskalan, ökade sina inkomster med 5,5 procent förra året enligt U.S.Census Bureau. För de 96 miljoner hushåll som utgör de nedre 80 procenten föll istället inkomsterna med i genomsnitt 1,7 procent.
Ekonomen Emmanuel Saez på det anrika amerikanska universitetet Berkeley har dessutom räknat ut att 2010 så gick 93 procent av inkomstökningen till den rikaste procenten amerikaner. Det har gjort att inkomstklyftan mellan rik och fattig är större än den varit på över 40 år.
Läget är värre i USA än i länder som Uganda och Kazakstan, och att tanken om att varje generation ska få det bättre än den föregående nu inte längre gäller i USA. Läs mer:

Arbetslösheten är 7,9 procent och ökar för vissa grupper t.ex. den svarta befolkningen enligt

Bureau of Labor Statistics

·         Vad kan presidenten göra när det gäller klimatet?

USA står för nästan en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita. Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. Trots det har USA inte ratificerat Kyotoprotokollet. Naturkatastrofer som Sandy drabbar USA allt oftare och värre. Läs mer:

·         Vad kan presidenten göra mot polariseringen inom politiken?

Enligt den kunnige USA-kännaren Erik Åsard är polariseringen större än någonsin. Se dagens understreckare i SvD. 

Läs också samma tidnings Brännpunkt

Polariseringen blockerar möjligheterna till konstruktivt samarbete och samförstånd mellan de politiska blocken.  

·         Vad kan presidenten göra mot att tillväxten sjunker och att stormakten Kina tar över världens ekonomiska ledarskap?

Enligt Federal Reserve är tillväxten måttlig medan Kinas tillväxt fortfarande kommer att vara hög.

År 2017 kan Kina gå om USA räknat i BNP anpassad efter lokal köpkraft, enligt IMF.
Se Landguiden från Utrikespolitiska Institutet

Härtill kommer att finanskrisen i världen antingen fortsätter att löpa amok eller kollapsar vilket drabbar en stat som USA extra hårt.

Vad kan presidenten göra?

DN Ledare 

SvD Ledare 

SvD Ledare 

AB Ledare 

Expressen Ledare 

SvD blog

SvD Näringsliv  

SvD Näringsliv 

Obligatorisk kurs för makthavare

Var och en som har hand om andras pengar – politiker, ombudsmän, finansmäklare, bankmän, myndighetsutövare, chefer, VD:ar m.fl. – borde genomgå en obligatorisk utbildning enligt följande schema:

Vecka 1.

Din lön kommer inte från himlen den betalas av dina uppdragsgivare -skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra genom deras arbete.

·         Hårdgnuggning med besök på arbetsplatser där löntagarna jobbar på ackord. Sambandet mellan produktivitet och lön förklaras.

·         Deltagaren får prova på hårt arbete inom industri, handel eller annan produktion. Genomgång av olika lönevillkor.

Vecka 2+3.

De pengar som du disponerar är inte dina, de har skrapats ihop av skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra genom deras arbete.

·         Fortsatt praktik under en vecka i produktivt arbete inom industri, handel och hotell- o restaurangnäringar. Lön utgår enligt kollektivavtal.

·         En veckas teoristudier om hur arbete skapar tillväxt och hur överskott inom produktionen skapas.

Vecka 4.

Det arbete som du utför gör du för uppdragsgivarna - skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra.

·         En veckas konfrontation med skattebetalarna, medlemmarna, spararna, och/eller konsumenterna.

·         Teoristudier: Bra och dålig byråkrati. Hur jag stämmer av mitt arbetsresultat med mitt uppdrag.

Vecka 5+6.

Samhällsekonomins grunder: Det är arbetet och produktionen som skapar tillväxt.

·         Två veckors kurs i grundläggande samhällsekonomi.

Efter avslutad kurs avger deltagaren ett skriftligt prov samt skriver under ett kontrakt som innebär att slöseri med uppdragsgivarnas medel kan innebära återbetalningsskyldighet eller vite.

Under kurstiden betalar deltagarna sina egna luncher, resor och ev. logi.

Norrbottenskuriren

Skånskan’

GP

Dagens Samhälle
DN

DN

Är det fel att Tillväxtverket skapar tillväxt?

Sedan januari 2010 har Tillväxtverket spenderat nästan 7,5 miljoner skattekronor på interna seminarier och representation,

Skattepengar har gått till exklusiva slottsvistelser, middagar, vinprovning och spa. Frikostiga förmåner, lyxhotell, tjänstebilar och gratis städhjälp hemma har bekostats av skattebetalarna.
Men är det inte så som tillväxt skapas?

DN

Tillväxtverket

AB

Expressen

SR P1

SvD