Greklands skatter

En viktig uppgift för den grekiska regeringen är att utveckla sin ålderdomliga byråkrati, inte minst för att få in skatter.

Den grekiska byråkratin är efterbliven jämfört med den vi har i Sverige.

Grekland saknar till exempel ett system med personnummer.

I Grekland finns i stället flera olika nummer som tilldelas av olika myndigheter. Skattenummer (AFM - ΑΦΜ - Αριθμός Φορολογικού Μητρώου) används för hantering av skatt. Socialförsäkringsnummer (AMKA - Αριθμός Μητρώου Κοινωνικής Ασφάλισης) används för vård och bidrag. På nationella id-kort, pass och körkort finns inte dessa utan ett id-kortsnummer som byts när kortet byts.

Staten har därför svårt att få koll på vilka som är skattskyldiga och beskatta dem.

Ett annat bevis på efterblivenheten är att Grekland ända tills för några år sedan saknat ett centralt fastighetsregister.

Även detta gör att det blir svårt för myndigheterna att ha kontroll över skatteobjekt. Bristen på fastighetsregister har varit en grogrund för skattefusk och svartbyggen.
Att köpa och sälja en fastighet i Grekland kräver advokathjälp och närvaro av notarius publicus.

Kryphålen i skattesystemet är också många.

De rikaste grekerna, för sådan finns det är bara att gå ner till hamnen och kolla in yachternas storlekar och mängd, kan lätt komma undan sin skyldighet att betala skatt. Alla vet det och försöker göra likadant. ”Varför ska jag som är fattig betala när de rika inte gör det?”
Skattemoralen existerar därför inte. Och inte blir det bättre av att svälta ut det grekiska folket.

EU-kommissionen inrättade i juli 2011 en särskild enhet för att stödja Greklands reformarbete. Den typen av hjälp behövs i stället för att ytterligare dra åt svångremmen.

Men sådant tar tid och kräver en stabil regering som vågar göra långsiktiga reformplaner. Att utarma folket gynnar inte en sådan.

DN ekonomi 

Dagens Industri 

DN Nyheter 

DN Ekonomi

SvD 

Stefan de Vylder på SvD Debatt 

DI

AB Ledare 

Obligatorisk kurs för makthavare

Var och en som har hand om andras pengar – politiker, ombudsmän, finansmäklare, bankmän, myndighetsutövare, chefer, VD:ar m.fl. – borde genomgå en obligatorisk utbildning enligt följande schema:

Vecka 1.

Din lön kommer inte från himlen den betalas av dina uppdragsgivare -skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra genom deras arbete.

·         Hårdgnuggning med besök på arbetsplatser där löntagarna jobbar på ackord. Sambandet mellan produktivitet och lön förklaras.

·         Deltagaren får prova på hårt arbete inom industri, handel eller annan produktion. Genomgång av olika lönevillkor.

Vecka 2+3.

De pengar som du disponerar är inte dina, de har skrapats ihop av skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra genom deras arbete.

·         Fortsatt praktik under en vecka i produktivt arbete inom industri, handel och hotell- o restaurangnäringar. Lön utgår enligt kollektivavtal.

·         En veckas teoristudier om hur arbete skapar tillväxt och hur överskott inom produktionen skapas.

Vecka 4.

Det arbete som du utför gör du för uppdragsgivarna - skattebetalarna, medlemmarna, spararna, konsumenterna och andra.

·         En veckas konfrontation med skattebetalarna, medlemmarna, spararna, och/eller konsumenterna.

·         Teoristudier: Bra och dålig byråkrati. Hur jag stämmer av mitt arbetsresultat med mitt uppdrag.

Vecka 5+6.

Samhällsekonomins grunder: Det är arbetet och produktionen som skapar tillväxt.

·         Två veckors kurs i grundläggande samhällsekonomi.

Efter avslutad kurs avger deltagaren ett skriftligt prov samt skriver under ett kontrakt som innebär att slöseri med uppdragsgivarnas medel kan innebära återbetalningsskyldighet eller vite.

Under kurstiden betalar deltagarna sina egna luncher, resor och ev. logi.

Norrbottenskuriren

Skånskan’

GP

Dagens Samhälle
DN

DN