Marx såg redan 1850-talet tendenserna
i den kapitalistiska och tekniska utvecklingen. Utifrån den iakttagelsen drog
han bl.a. slutsatsen att kapitalismen i framtiden skulle kunna utveckla produktionstekniken
så långt att lönearbetet så småningom skulle vittra bort och bli överflödigt.
Maskinerna skulle producera allt som människor behövde för sitt materiella uppehälle.
Människorna skulle befrias från lönearbetets ok för att istället kunna ägna större
delen av sitt liv till att utveckla sina konstnärliga, vetenskapliga och humana
sidor.
Men bara under förutsättning att löntagarna tagit makten över produktivkrafterna, annars skulle massarbetslöshet bli resultatet.
Men bara under förutsättning att löntagarna tagit makten över produktivkrafterna, annars skulle massarbetslöshet bli resultatet.
Nu ser Lars Hultman och Stefan Fölster
samma utvecklingstrend som Marx. Men de
drar kanske andra slutsatser.
Lars Hultman är fysiker och professor vid Linköpings universitet. Sedan juni 2013 är han vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning. Stefan Fölster var tidigare ekonom på Svenskt näringsliv men är från början av 2013 chef för Reforminstitutet, grundat av Stiftelsen Fritt Näringsliv.
Lars Hultman är fysiker och professor vid Linköpings universitet. Sedan juni 2013 är han vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning. Stefan Fölster var tidigare ekonom på Svenskt näringsliv men är från början av 2013 chef för Reforminstitutet, grundat av Stiftelsen Fritt Näringsliv.
De har gjort
en studie ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige” där
de tittat på teknikutvecklingen och beräknat effekterna för svenska yrken.
De visar att mer än vartannat svenskt yrke kan
automatiseras. Störst risk löper jobb som kassapersonal, försäljare och
maskinoperatörer. Det kräver stora reformer anser de.
”Rätt hanterat kan
teknikskiftet bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. En
stor del av vård- och omsorgspersonalens praktiska arbetsmoment kan
automatiseras och förhoppningsvis frigöra mer tid för det personliga
bemötandet. Det innebär emellertid också att välfärden blir mer kapitalintensiv
och därmed mer beroende av en god ekonomisk tillväxt.”
De bägge anser att
samhället måste reformeras så att alla skall vara efterfrågade på
arbetsmarknaden.
Enligt min mening
måste forskare, politiker och andra fundera över vilka konsekvenser
utvecklingen har för fördelningspolitiken.
Ska teknikutvecklingen
resultera i ökad arbetslöshet eller i ökade välfärdsresurser?
En nyckelfråga inför framtiden.
En nyckelfråga inför framtiden.
Inlägg
