Saligare att giva än att taga

Alla marknader består av köpare och säljare.

Alla utom en.
Arbetsmarknaden.
Den består nämligen av givare och tagare.
Nämligen arbetsgivare och arbetstagare/löntagare.

Tänk dig andra marknader med samma begrepp: Grönsaksmarknaden bestående av grönsaksgivare och grönsakstagare, fastighetsmarknaden bestående av fastighetsgivare och fastighetstagare, bilmarknaden av bilgivare och biltagare…

Vem har bestämt att det ska heta givare och tagare på arbetsmarknaden?

Hör inte givare och tagare mer till biståndsverksamhet och välgörenhet än till en marknad?
Borde det inte heta arbetsköpare och arbetssäljare?
Arbetsgivaren köper väl arbetskraft av den som säljer sin arbetskraft?

Men på sitt sätt speglar de konstiga begreppen en verklig relation: Givaren är alltid överlägsen tagaren. Tagaren är alltid beroende av givaren.
Begreppen speglar en patriarkalisk verklighet.

Dessutom är det saligare att giva än att taga, som det heter i Apostlagärningarna 20:35.

SvD

DN 

Måste skatterna höjas för att öka välfärdens resurser?

Är det så smart att gå fram i valet med löftet om att höja skatterna för att öka resurserna inom välfärden?

De redan frälsta kan möjligen vinnas för det förslaget men de väljare som s måste vinna över från alliansen kanske inte är så tända på tanken.

De sist nämnda är inte lika övertygade som vi sossar om att mer skattepengar verkligen omsätts i ökade resurser.

Däremot förstår alla att välfärden kräver ökade resurser.

Resurserna kan ökas på flera sätt än med höjda skatter: Effektivisering, omfördelning av skattemedel, organisationsförändringar m.m.

Alltså: Sätt inte skattehöjningen främst i valpropagandan utan framhåll i första hand behovet av resursökning i välfärden.

Om s får ett ordentligt väljarstöd för att öka resurserna i välfärden kan det, efter valet, visserligen visa sig att skatterna måste höjas.

Då får politikerna ta ställning till den frågan.

Men är det inte att föra väljarna bakom ljuset, och betyder det inte att skattefrågan ändå kommer upp i valdebatten i fall man sätter resursfrågan främst?

Nej, det är en fråga om ambition och prioritering.

Har vi ambitionen att öka resurserna till välfärden så ska alla metoder prövas innan nya skatter tas ut.

En debatt om höjda skatter riskerar att handla om själva höjningen: För vilka grupper ska skatten höjas, med hur mycket ska skatten höjas, ska pensionärer undantas, vilka inkomstområden ska beskattas, behövs inte höjda skatter för att öka försvarets resurser m.m.

Frågan om välfärdens resurser måste sättas främst. Vilka resurser måste ökas? Med hur mycket?

I varje fall om man vill ta röster från alliansen. Varifrån ska de annars tas?

SVT 

Chavez var inte socialist

Enligt Chavez själv, hans anhängare och omvärlden är chavismen ”socialistisk”.

Socialismen är en frihetlig rörelse. En socialistisk politik måste syfta till att befria människor ­politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt.
En sådan frihet för alla är omöjlig i den kapitalistiska världsordningen men kan uppnås av vissa grupper eller under begränsad tid.

Under Chavez har majoriteten av Venezuelas fattiga fått en ökad social, ekonomisk och kulturell frihet.

Frågan är dock hur stabila dessa friheter är och hur förankrade och integrerade de är i samhällsekonomin. Är friheterna tillfälliga ekonomiska bidrag ur oljeinkomsterna eller har de sin grund i en samhällsstruktur som bygger på folkets arbete och på en långsiktig och hållbar produktion?

Har förstatligandet av oljeindustrin överfört makten över produktionsmedlen till folket eller till staten?

Samtidigt som Chavez politik har gynnat många fattiga har yttrande- och pressfriheten inskränkts.

Politiska frihetsinskränkningar kan aldrig leda till socialism, det visar historien och det är en definitionsmässig omöjlighet, eftersom socialism är lika med frihet.

Socialism måste bygga på hela folkets deltagande, den socialistiska friheten måste vara ett resultat av alla människors strävan efter frihet.

Som sådan är socialism ännu en avsevärd tid en utopi.

Men om man med ”socialism” menar den som vi sett i forna Sovjetunionen, Öststaterna, på Kuba och i Nordkorea så finns det utan tvekan likheter med Chavez regim.

DN 

GP 

SvD 

Arbetarbladet 

Dalademokraten 

Eskilstuna-Kuriren 

AB 

Katalys med Katekes

I dag är det inte många svenskar som har erfarenhet av Katekesen.

Själv är jag tillräckligt gammal och gick dessutom mina första skolår i katolsk skola och där var katekesen en argumentsamling för katolsk tro.

Katekesen var uppställd med frågor eller påståenden som besvarades av katekesförfattarna.

Även protestantiska kyrkan hade en katekes författad av Martin Luther.

Katekesen talade således om vad man skulle tro. En ålderdomlig pedagogik.

Katekesen hade ingen inverkan på mig. Jag blev ateist, fackligt aktiv och kommunist och gick med i SKP 1962.

Men även där fanns en ”katekes” med frågor och svar, en argumentsamling som talade om vad jag skulle tro.

Argumentsamlingen hade ingen inverkan på mig

Jag blev socialdemokrat, och gick med i SAP 1968.

Nu har den fackliga tankesmedian Katalys tänkt till, och producerat en katekes för ”vänstersossar”. Den heter ”Svar på tal om vinster i välfärden. Enargumentsamling om vinstlobbyisternas myter ställda mot verkligheten”.

Det känns litet märkligt att läsa argumentsamlingen.

Samma trosvisshet, samma färdiga svar.

För vilka görs en argumentsamling av det här slaget? Papegojor som ska upprepa husbondens röst? För den som inte kan tänka själv utan behöver tänkas åt?

Naturligtvis är avsikten att stärka tron hos menigheten.

Vad jag inte begriper att Arbetarrörelsen inte kan skapa en Faktasamling som t.ex. redovisar grundfakta som kostnader och inkomster inom välfärden, andelen privata företag inom välfärden, privata företagens kapitalinvesteringar inom välfärden, varifrån pengarna till välfärden kommer, de femtio största företagen inom välfärden, statens, kommunernas köp av verksamhet från privata företagare o.s.v.

Fakta som man själv kan bygga sina argument utifrån.

Om man jämför med Svenskt Näringslivs ”Ekonomifakta” blir man närmast generad å arbetarrörelsens vägnar.

Arbetarrörelsen kan bättre. Fram med fakta i stället för färdigtuggade argument!

DN Debatt 

Den italienska farsen

Karl Marx sade att historien upprepar sig - första gången som tragedi, andra gången som fars.
Ser men på den italienska historien ledde demokratins kris på 1920-talet till fascism och Mussolini. När demokratin idag spårar ur leder den till ”Rörelsens fem stjärnor” och Beppe Grillo.

Hur som helst, i dag förklarar docent i statsvetenskap, Ann-Cathrine Jungar, idagens understreckare i SvD den politiska situationen i Italien.


SvD Ledare

Mer realism och mindre populism i frågan om välfärdens finansiering

På dagens DN-Debatt har Daniel Suhonen och Dany Kessel, som jobbar på nya tankesmedjan Katalys, ett förslag om hur man kan sätta stopp för överföringen av skattemedel till bolagen inom välfärden.

Suhonen & Kessel argumenterar för att förslaget är ett osvikligt medel att i nästa års val att vinna röster från alliansen till socialdemokratin eftersom större delen av svenska folket är emot att storföretag skor sig på skattepengar.

Det kan så vara.

När det gäller opinionsfrågan stöder sig Suhonen & Kessel på en opinionsundersökning som de låtit Novus göra och av vilken framgår att svenska folket vill se en vinstbegränsning. Enligt undersökningen vill åtta procent att det ska vara ett fritt vinstuttag. 41 procent vill förbjuda vinsterna helt eller anser att all vinst ska återinvesteras i verksamheten. 25 procent, anser att vinstuttag i storleksordningen av 1 procent utöver statslåneräntan är den bästa lösningen. Ytterligare 24 procent, anser att vinst endast bör få tas ut om höga kvalitetskrav uppnås i verksamheten.

Folkopinionen är alltså för att vinsterna i vården ska bort.

Ett problem med undersökningen är emellertid att folkopinionen fått frågan utan att behöva ta ställning till ev. komplikationer och kostnader som en förändring eventuellt för med sig.

Att förslaget skulle kunna genomföras ”gratis” tror väl ändå inte Suhonen & Kessel.

Visserligen är det politikernas sak att tackla dessa problem men om socialdemokraterna vinner valet på förslaget från Suhonen & Kessel, vad kommer då att hända efter valet?

Därför vore det bra om förslaget från Suhonen & Kessel kompletteras med en analys av bl.a. följande frågor.

Vilka skattemedel behöver skjutas till för att den ”skattefinansierade välfärden bedrivs av offentlig sektor med inslag av alternativa driftsformer enligt non-profit-principer.”?

Vad kommer det att kosta skattebetalarna ”att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt”?

I hur stor utsträckning kommer ”enskilda aktörer välja att lägga ner sin verksamhet när vinstmöjligheterna försvinner”? Vad kommer detta att kosta skattebetalarna?

Enligt förslagsställarna ”kommer skatteläckaget att försvinna som problem och oseriösa aktörer med i huvudsak vinstmotivet som drivkraft kommer att lämna välfärden. Då blir det återigen möjligt att bygga en välfärd som klarar framtidens utmaningar.”

Betyder det att resursbristen inom välfärden försvinner?

Låt inte den viktiga frågan om välfärdens finansiering bli ren populism!

Bygg argumenten på realistiska analyser.

DN

Var finns hierarkiforskningen?

I dag presenterar LO sin tolfte rapport i serien ”Maktelitensinkomster”.

Där granskas den makttoppens inkomster, jämfört med vad en genomsnittlig industriarbetare tjänar. År 2011 hade de 200 toppositioner som ingår i granskningen i snitt en årlig inkomst som en vanlig industriarbetare behöver 17 år för att arbeta ihop.
Inkomsterna säger en del, men inte allt, om dagens svenska hierarkiordning.

Varje samhälle, sedan människan började bruka jorden, verkar ha frambringat sina hierarkier.
I antikens Grekland skilde man på medborgare, invandrare och slavar. På liknande sätt var det i antikens Rom.
Kvinnan har i alla tider intagit en underordnad plats i hierarkierna.

Hur det såg ut under medeltiden visar bl.a. en miniatyr ur den medeltida sachsiska lands- och länsrätten som ger en bild av ståndsindelningen i medeltidens samhälle. (”Europas historia”, Tiden 1938. Del I, sid. 195)
Målningen visar hur den tidens hierarkier uppfattades.
Uppifrån räknat kom:

KYRKLIGA
Gud
Påve
Biskop
Abbot
Abbedissa
Präst

VÄRLDSLIGA
Kejsare
Konung

Hertig
Länsherre
Feodaldomare
Landsdomare
Bisittare
Borgmästare
Byfogde
Bödel
Bonde
Vasall
Fru och flicka
Herde
Sachsare
Vendisk man
Vendisk kvinna
Jude

I alla moderna samhällen tycks hierarkier uppstå.
Dagens samhälle är inget undantag. Här är ett försök till beskrivning av hur den ekonomiska hierarkin ser ut i dagens Sverige.

1             1. Kapitalister, miljardärer och koncernägare typ Kamprad, Rausing, Lundberg, Persson,     Wallenbergs, Bonniers m.fl

2.    VD:ar för Skanska, Volvo, Nordea och andra stora företag. (inkomst 46 gånger en industriarbetare.)

3.    Övrig näringslivselit som direktörer, höga chefer,

4.    Finans-, fond-, börs- och fastighetsförvaltare

5.    Höga tjänstemän i offentlig sektor, i universitetsvärlden och i medierna (inkomst 8 gånger en industriarbetare)

6.    Politiker och annan demokratisk elit (inkomst 5 gånger en industriarbetare)

7.    Priviligierade yrkesgrupper som domare, advokater, överläkare,

8.    Kultureliten framgångsrika kulturarbetare och mediefolk, kändisar

9.    Företagsledare, företagare för småföretag

10. Högre tjänstemän

11. Fria hantverkare, egenföretagare

12. Löntagare. Yrkesarbetare, hantverkare, industriarbetare m.fl.

13. Arbetslösa, arbetsoförmögna, bidragstagare, flyktingar

14. Kriminella, kåkfarare

15. Pundare, prostituerade, hemlösa, papperslösa

Hierarkiordningen har troligen många betydelser för hur samhället formas och utvecklas.  Märkligt nog är det ont om hierarkiforskning. Det finns sådan men det mesta handlar om hierarkier inom företag och byråkratier.
Men jag kan ha missat något så du får gärna tipsa om du hittar någon forskning eller bra bok i ämnet.

SvD 

DN 

Veckans Affärer 

Arbetet