Chavez var inte socialist

Enligt Chavez själv, hans anhängare och omvärlden är chavismen ”socialistisk”.

Socialismen är en frihetlig rörelse. En socialistisk politik måste syfta till att befria människor ­politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt.
En sådan frihet för alla är omöjlig i den kapitalistiska världsordningen men kan uppnås av vissa grupper eller under begränsad tid.

Under Chavez har majoriteten av Venezuelas fattiga fått en ökad social, ekonomisk och kulturell frihet.

Frågan är dock hur stabila dessa friheter är och hur förankrade och integrerade de är i samhällsekonomin. Är friheterna tillfälliga ekonomiska bidrag ur oljeinkomsterna eller har de sin grund i en samhällsstruktur som bygger på folkets arbete och på en långsiktig och hållbar produktion?

Har förstatligandet av oljeindustrin överfört makten över produktionsmedlen till folket eller till staten?

Samtidigt som Chavez politik har gynnat många fattiga har yttrande- och pressfriheten inskränkts.

Politiska frihetsinskränkningar kan aldrig leda till socialism, det visar historien och det är en definitionsmässig omöjlighet, eftersom socialism är lika med frihet.

Socialism måste bygga på hela folkets deltagande, den socialistiska friheten måste vara ett resultat av alla människors strävan efter frihet.

Som sådan är socialism ännu en avsevärd tid en utopi.

Men om man med ”socialism” menar den som vi sett i forna Sovjetunionen, Öststaterna, på Kuba och i Nordkorea så finns det utan tvekan likheter med Chavez regim.

DN 

GP 

SvD 

Arbetarbladet 

Dalademokraten 

Eskilstuna-Kuriren 

AB