Riskkapitalbolag har tjänat miljarder på företag inom vård, skola och omsorg. Samtidigt gör de allt för att undvika att betala skatt. Vårdkoncernerna Attendo och Capio har inte betalat en krona i svensk bolagsskatt de senaste åren, skriver SvD Näringsliv idag.
Ägarna använder sig av lån via utländska ägarbolag vilket innebär att räntorna kan dras av i Sverige, medan ränteinkomsterna inte beskattas utomlands.
Riskkapitalbolagens metoder är fullt lagliga.
Många länder har lagstiftning för att begränsa de minskade skatteinbetalningarna av den här typen av affärer. Som exempel kan nämnas Danmark, England, Tyskland och Holland. Sverige saknar lagstiftning som hindrar de här metoderna.
Fint att den svenska vårdsektorn utvecklas.
fredag 11 mars 2011
onsdag 9 mars 2011
Förslag till ny partiordförande!
Kent Härstedt har visat att han kan hålla huvudet kallt på ett sjunkande skepp.
Han bör vara en av de tre kandidater som valberedningen föreslår extrakongressen att välja mellan.
DN
SvD
Sydsvenskan
AB
Expressen
Han bör vara en av de tre kandidater som valberedningen föreslår extrakongressen att välja mellan.
DN
SvD
Sydsvenskan
AB
Expressen
Varannan skattekrona går till privata företag
De ekonomiska kriserna i världsekonomin är inget tecken på att kapitalismen inte fungerar. Tvärtom så är återkommande kriser en nödvändighet i den kapitalistiska ekonomin.
Kriserna är en baksmälla efter en rejäl praktfylla. Just nu tar sig kapitalismen en återställare inför nästa rejäla fylleslag.
Men det faktum att svenska riskkapitalister inte sköter sin uppgift, nämligen att förse produktionen med produktivt kapital, är ett tecken på dekadans. I stället för att leverera kastar sig riskkapitalisterna hungrigt över skattefinansierade verksamhet som skolor och vård.
Riskkapitalet köper alltmer systematiskt upp bolag i välfärdens kärna: Vård, skola och omsorg. Nu går 30 miljarder kronor per år till 16 riskkapitalägda koncerner. Det betyder att varannan skattekrona går till privata företag. Vinsten som kommer ut på andra sidan är nära 2,9 miljarder kronor, visar SvD Näringslivs och E24:s granskning som SvD kallar ”Välfärdens nya ägare”. Säkra intäkter och hög avkastning lockar riskkapitalisterna.
Samtidigt minskade riskkapitalbolagens investeringar i svenska tillväxtföretag med över 15 procent under fjolåret. På två år är minskningen, trots högkonjunkturen, drygt 60 procent enligt ny statistik från Svenska riskkapitalföreningen som Dagens Industri publicerar i dag.
Investerat belopp miljoner kronor som svenska privata riskkapitalbolag investerat i unga svenska tillväxtföretag:
2006 - 3187
2007 - 3071
2008 - 3222
2009 - 1422
2010 - 1198
“Situationen är kritisk. Nu måste politikerna agera”, säger Svenska riskkapitalföreningens vd Marie Reinius till Dagens Industri. Hon ber alltså om skattebetalarnas hjälp!
Kriserna är en baksmälla efter en rejäl praktfylla. Just nu tar sig kapitalismen en återställare inför nästa rejäla fylleslag.
Men det faktum att svenska riskkapitalister inte sköter sin uppgift, nämligen att förse produktionen med produktivt kapital, är ett tecken på dekadans. I stället för att leverera kastar sig riskkapitalisterna hungrigt över skattefinansierade verksamhet som skolor och vård.
Riskkapitalet köper alltmer systematiskt upp bolag i välfärdens kärna: Vård, skola och omsorg. Nu går 30 miljarder kronor per år till 16 riskkapitalägda koncerner. Det betyder att varannan skattekrona går till privata företag. Vinsten som kommer ut på andra sidan är nära 2,9 miljarder kronor, visar SvD Näringslivs och E24:s granskning som SvD kallar ”Välfärdens nya ägare”. Säkra intäkter och hög avkastning lockar riskkapitalisterna.
Samtidigt minskade riskkapitalbolagens investeringar i svenska tillväxtföretag med över 15 procent under fjolåret. På två år är minskningen, trots högkonjunkturen, drygt 60 procent enligt ny statistik från Svenska riskkapitalföreningen som Dagens Industri publicerar i dag.
Investerat belopp miljoner kronor som svenska privata riskkapitalbolag investerat i unga svenska tillväxtföretag:
2006 - 3187
2007 - 3071
2008 - 3222
2009 - 1422
2010 - 1198
“Situationen är kritisk. Nu måste politikerna agera”, säger Svenska riskkapitalföreningens vd Marie Reinius till Dagens Industri. Hon ber alltså om skattebetalarnas hjälp!
tisdag 8 mars 2011
Socialdemokratin är en semla
Hur mycket kan man förnya och förändra en semla innan den upphör att vara en semla?
Skippa pudersockret?
Ta vaniljvisp i stället för vispgrädden? Ersätta vetebullen med mörkt fullkornssurbröd? Ta bort mandelmassan och byta ut den mot köttfärs?
Förnyelse är bra, men på vilket sätt ska den socialdemokratiska semlan förnyas?
När det gäller fettisdagsbullen är det tre komponenter som gör den till semla.
Vilka komponenter gör socialdemokratin till socialdemokrati?
För övrigt anser jag att valberedningen bör föreslå flera kandidater till socialdemokratisk ordförande och låta extrakongressen välja mellan minst tre.
DN
GP
SvD
SvD
SvD
Skippa pudersockret?
Ta vaniljvisp i stället för vispgrädden? Ersätta vetebullen med mörkt fullkornssurbröd? Ta bort mandelmassan och byta ut den mot köttfärs?
Förnyelse är bra, men på vilket sätt ska den socialdemokratiska semlan förnyas?
När det gäller fettisdagsbullen är det tre komponenter som gör den till semla.
Vilka komponenter gör socialdemokratin till socialdemokrati?
För övrigt anser jag att valberedningen bör föreslå flera kandidater till socialdemokratisk ordförande och låta extrakongressen välja mellan minst tre.
DN
GP
SvD
SvD
SvD
måndag 7 mars 2011
Liberaldogmatiskt tänkande
– Om de här företagen drivs i privat regi blir de skötta på ett effektivare sätt. Man jagar kostnader och lönsamhet på ett intensivare sätt om företaget är privat.
Det säger Carl B Hamilton, riksdagsledamot för Folkpartiet, och liberaldogmatiker, till SvD. Nu handlade uttalandet visserligen om utförsäljningen av statliga företag, Nordea och SBAB, men faktum är att liberaldogmatikerna resonerar på samma sätt när det gäller t.ex. skolan. De dogmatiska liberalerna kan inte se skillnaderna i verksamheter.
Sveriges friskoleföretag har på senare tid betalat ut 78 miljoner kronor till sina ägare, enligt Dagens Industri.
Summan blir dock högre om man lägger till extra utdelningar.
Bäst på att betala ut var Baggiumkoncernen, vars ägare fick 60 miljoner kronor. Koncernen som driver 52 skolor tog ut 20 miljoner i utdelning. Samtidigt sålde de sin verksamhet till ett riskbolag och kunde på så sätt tömma sitt tidigare moderbolag på 39,6 miljoner kronor.
Tänk vilken rationell skola vi får, med låga kostnader och hög lönsamhet! Och säkert går det att rationalisera ytterligare.
Själv är Carl B Hamilton produkt av den orationella olönsamma skolan så det är vackert av honom att tänka på att dagens ungdom får åtnjuta rationaliteten.
Det säger Carl B Hamilton, riksdagsledamot för Folkpartiet, och liberaldogmatiker, till SvD. Nu handlade uttalandet visserligen om utförsäljningen av statliga företag, Nordea och SBAB, men faktum är att liberaldogmatikerna resonerar på samma sätt när det gäller t.ex. skolan. De dogmatiska liberalerna kan inte se skillnaderna i verksamheter.
Sveriges friskoleföretag har på senare tid betalat ut 78 miljoner kronor till sina ägare, enligt Dagens Industri.
Summan blir dock högre om man lägger till extra utdelningar.
Bäst på att betala ut var Baggiumkoncernen, vars ägare fick 60 miljoner kronor. Koncernen som driver 52 skolor tog ut 20 miljoner i utdelning. Samtidigt sålde de sin verksamhet till ett riskbolag och kunde på så sätt tömma sitt tidigare moderbolag på 39,6 miljoner kronor.
Tänk vilken rationell skola vi får, med låga kostnader och hög lönsamhet! Och säkert går det att rationalisera ytterligare.
Själv är Carl B Hamilton produkt av den orationella olönsamma skolan så det är vackert av honom att tänka på att dagens ungdom får åtnjuta rationaliteten.
söndag 6 mars 2011
V. Ett öppet, demokratiskt samhälle
Jag fortsätter att pröva mina grundvärderingar mot socialdemokratins.
Hur överensstämmer de?
Hur skiljer de sig mot andra politiska grundvärderingar?
Här är mina värderingar, var är socialdemokraternas?
Under det gångna århundradena har liberaler och socialdemokrater, i kamp mot dem som hårdnackat sökte bevara sina politiska och ekonomiska privilegier, banat väg för demokratin. Liberaler och socialdemokrater har under 1900-talet försvarat demokratins principer mot diktaturer och totalitära ideologier.
I dag tycks alla människor i vårt land stå upp för demokratin.
Men demokratin måste ständigt försvaras och utvecklas.
En demokrati kräver att samhället och dess institutioner är öppna och tillgängligt för alla.
Idéerna som styr samhällsförändringarna får inte bygga på slutna tankesystem eller på uppfattningen om att det endast finns en sanning. Samhällets ledare måste ständigt vara beredda på att ompröva sina ståndpunkter eller att lämna sin plats i ledningen.
Sveriges demokratiska och parlamentariska författning är en formell garanti för demokrati och öppenhet. Men även denna bör anpassas till nya krav och förutsättningar.
Ingenting är orubbligt.
De grundlagsfästa medborgerliga rättigheterna som regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska vara övergripande rättigheter och skyldigheter för alla medborgare.
Statsstyret ska grundas på en maktdelning mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt.
Kungahuset och successionsordningen ska avskaffas och ersättas av en folkvald regeringschef som inte åtnjuter andra privilegier än statsministern.
Samhället ska garantera organisationsfriheten som innebär att staten, myndigheter, företag eller organisationer inte kan hindra sammanslutningar och organisationer att bildas eller verka. Myndigheter eller kapitalintressen ska inte kunna styra organisationernas verksamhet.
Rätten för allmänheten att avslöja missförhållanden hos myndigheter, företag eller organisationer ska värnas.
Offentlighetsprincipen bör gälla inte bara för myndigheter utan även för de bolag och entreprenörer som fått offentlig verksamhet på entreprenad eller vars verksamhet bekostas av skattemedel. Allmänhetens insyn i dessa företag bör vara densamma som om det vore myndigheten själv som utförde den.
Rätten för envar att lämna och skaffa information är grundläggande för ett öppet samhälle.
I princip ska all information vara fri och tillgänglig för alla. Undantagen och sekretess ska vara definierade.
Opinionsbildningen ska vara fri. Lobbyister och andra påtryckningsgrupper ska bedriva sin verksamhet på ett öppet och genomskinligt sätt. Deras ekonomiska satsningar, metoder och budskap ska kunna granskas. Att köpa åsikter ska i princip vara otillåtet.
Myndigheters eller företags avlyssning och registrering av allmänhetens kommunikation ska tillåtas endast i yttersta undantagsfall och ska alltid dokumenteras så att åtgärderna i efterhand kan kontrolleras.
Den personliga integriteten ska värnas. Varken myndigheter eller företag ska kunna kränka denna.
Socialdemokratin vill värna om den enskilda människans frihet oavsett om det är myndigheter, kommersiella krafter eller kapitalintressen som vill begränsa friheterna.
Samhället ska verka för att likriktning inom kulturen begränsas och att mångfalden uppmuntras. Alternativa yttringar och åsikter ska ges generellt stöd för att motverka så väl den politiska som den kommersiella likriktningen.
Sverige är bara en liten del av världen men ekonomiskt, socialt och kulturellt integrerad i världssamhället. Samhället är inte bara den svenska nationen utan hela världen.
Därför krävs att socialdemokratin tar sitt ansvar för en världsutveckling i enlighet med de socialdemokratiska grundidéerna.
De multinationella företagen och det globala kapitalet känner inga gränser för sin verksamhet. Därför kan inte heller politiken göra halt vid gränserna.
Samverkan bör ske med socialdemokratiska organisationer över hela världen, samt med institutioner och rörelser som verkar i socialdemokratisk anda.
Överallt där storkapitalets intressen exploaterar människor och miljö bör socialdemokratin stödja de krafter som motverkar detta.
Tidigare inlägg i denna serie:
I Så vill jag ha socialdemokratin!
II Är jag fortfarande socialdemokrat?
III Sossarna och jämlikheten.
IV. Socialdemokratin, föränderlighetens rörelse?
Hur överensstämmer de?
Hur skiljer de sig mot andra politiska grundvärderingar?
Här är mina värderingar, var är socialdemokraternas?
Under det gångna århundradena har liberaler och socialdemokrater, i kamp mot dem som hårdnackat sökte bevara sina politiska och ekonomiska privilegier, banat väg för demokratin. Liberaler och socialdemokrater har under 1900-talet försvarat demokratins principer mot diktaturer och totalitära ideologier.
I dag tycks alla människor i vårt land stå upp för demokratin.
Men demokratin måste ständigt försvaras och utvecklas.
En demokrati kräver att samhället och dess institutioner är öppna och tillgängligt för alla.
Idéerna som styr samhällsförändringarna får inte bygga på slutna tankesystem eller på uppfattningen om att det endast finns en sanning. Samhällets ledare måste ständigt vara beredda på att ompröva sina ståndpunkter eller att lämna sin plats i ledningen.
Sveriges demokratiska och parlamentariska författning är en formell garanti för demokrati och öppenhet. Men även denna bör anpassas till nya krav och förutsättningar.
Ingenting är orubbligt.
De grundlagsfästa medborgerliga rättigheterna som regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska vara övergripande rättigheter och skyldigheter för alla medborgare.
Statsstyret ska grundas på en maktdelning mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt.
Kungahuset och successionsordningen ska avskaffas och ersättas av en folkvald regeringschef som inte åtnjuter andra privilegier än statsministern.
Samhället ska garantera organisationsfriheten som innebär att staten, myndigheter, företag eller organisationer inte kan hindra sammanslutningar och organisationer att bildas eller verka. Myndigheter eller kapitalintressen ska inte kunna styra organisationernas verksamhet.
Rätten för allmänheten att avslöja missförhållanden hos myndigheter, företag eller organisationer ska värnas.
Offentlighetsprincipen bör gälla inte bara för myndigheter utan även för de bolag och entreprenörer som fått offentlig verksamhet på entreprenad eller vars verksamhet bekostas av skattemedel. Allmänhetens insyn i dessa företag bör vara densamma som om det vore myndigheten själv som utförde den.
Rätten för envar att lämna och skaffa information är grundläggande för ett öppet samhälle.
I princip ska all information vara fri och tillgänglig för alla. Undantagen och sekretess ska vara definierade.
Opinionsbildningen ska vara fri. Lobbyister och andra påtryckningsgrupper ska bedriva sin verksamhet på ett öppet och genomskinligt sätt. Deras ekonomiska satsningar, metoder och budskap ska kunna granskas. Att köpa åsikter ska i princip vara otillåtet.
Myndigheters eller företags avlyssning och registrering av allmänhetens kommunikation ska tillåtas endast i yttersta undantagsfall och ska alltid dokumenteras så att åtgärderna i efterhand kan kontrolleras.
Den personliga integriteten ska värnas. Varken myndigheter eller företag ska kunna kränka denna.
Socialdemokratin vill värna om den enskilda människans frihet oavsett om det är myndigheter, kommersiella krafter eller kapitalintressen som vill begränsa friheterna.
Samhället ska verka för att likriktning inom kulturen begränsas och att mångfalden uppmuntras. Alternativa yttringar och åsikter ska ges generellt stöd för att motverka så väl den politiska som den kommersiella likriktningen.
Sverige är bara en liten del av världen men ekonomiskt, socialt och kulturellt integrerad i världssamhället. Samhället är inte bara den svenska nationen utan hela världen.
Därför krävs att socialdemokratin tar sitt ansvar för en världsutveckling i enlighet med de socialdemokratiska grundidéerna.
De multinationella företagen och det globala kapitalet känner inga gränser för sin verksamhet. Därför kan inte heller politiken göra halt vid gränserna.
Samverkan bör ske med socialdemokratiska organisationer över hela världen, samt med institutioner och rörelser som verkar i socialdemokratisk anda.
Överallt där storkapitalets intressen exploaterar människor och miljö bör socialdemokratin stödja de krafter som motverkar detta.
Tidigare inlägg i denna serie:
I Så vill jag ha socialdemokratin!
II Är jag fortfarande socialdemokrat?
III Sossarna och jämlikheten.
IV. Socialdemokratin, föränderlighetens rörelse?
onsdag 2 mars 2011
Hurra vad vi är bra!
Nu råder eufori i svensk ekonomi! Hurra vad vi är bra!
Vi är bäst i Europa, kanske i hela världen med vår tiger-pippi-långstrump-ekonomi!
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med 7,3 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med samma period året innan. För hela året 2010 är ökningen 5,5 procent jämfört med 2009.
Enligt SCB var det hushållens konsumtionsutgifter som gav det största bidraget till BNP-utvecklingen.
De starkaste bidragen till hushållens ökade konsumtionsutgifter kom från inköp av bilar. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, konsumtion utomlands samt utgifter för bränsle och el.
Men.
Siffrorna från SCB bygger på ett tveksamt BNP-mått.
Den ”remarkabla” uppgången i BNP beror på en jämförelse med ett bottenår. Det är som bekant lättare att förbättra sina resultat från en låg utgångspunkt än från en redan hög.
Dessutom beror ökningen på att elenergin har kostat konsumenterna extra mycket, dels på grund av en ovanlig lång vinter och på högre elpriser. Hurra!
En annan bidragande orsak är att kronan, under de kritiska åren, tursamt fluktuerat gentemot Euron och dollarn.
Under krisen 2008 och början av 2009 kastades alla investeringsplaner i papperskorgen. Men när den akuta delen av finanskrisen var över, och återhämtningen började i världsekonomin, så passade svenska exportföretags varor in i konjunkturcykeln. Den relativt svaga svenska kronan gjorde det då lätt att sälja medan resultatet i dag avläses utifrån priset på en stark krona gentemot dollarn och euron.
Att hushållen handlar mer i dag kan dessutom bero på att hushållen lånat sig till ökad konsumtion. Skuldkvoten, hushållens skulder i förhållande till tillgångarna, ligger på cirka 27 procent vilket får anses högt.
Och kanske ska man ha i minnet att det är på vallningen det beror när det går åt helvete för det svenska skidlandslaget, men på landslagets prestationer då det går bra.
E24
SvD
DN
GP
Vi är bäst i Europa, kanske i hela världen med vår tiger-pippi-långstrump-ekonomi!
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med 7,3 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med samma period året innan. För hela året 2010 är ökningen 5,5 procent jämfört med 2009.
Enligt SCB var det hushållens konsumtionsutgifter som gav det största bidraget till BNP-utvecklingen.
De starkaste bidragen till hushållens ökade konsumtionsutgifter kom från inköp av bilar. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, konsumtion utomlands samt utgifter för bränsle och el.
Men.
Siffrorna från SCB bygger på ett tveksamt BNP-mått.
Den ”remarkabla” uppgången i BNP beror på en jämförelse med ett bottenår. Det är som bekant lättare att förbättra sina resultat från en låg utgångspunkt än från en redan hög.
Dessutom beror ökningen på att elenergin har kostat konsumenterna extra mycket, dels på grund av en ovanlig lång vinter och på högre elpriser. Hurra!
En annan bidragande orsak är att kronan, under de kritiska åren, tursamt fluktuerat gentemot Euron och dollarn.
Under krisen 2008 och början av 2009 kastades alla investeringsplaner i papperskorgen. Men när den akuta delen av finanskrisen var över, och återhämtningen började i världsekonomin, så passade svenska exportföretags varor in i konjunkturcykeln. Den relativt svaga svenska kronan gjorde det då lätt att sälja medan resultatet i dag avläses utifrån priset på en stark krona gentemot dollarn och euron.
Att hushållen handlar mer i dag kan dessutom bero på att hushållen lånat sig till ökad konsumtion. Skuldkvoten, hushållens skulder i förhållande till tillgångarna, ligger på cirka 27 procent vilket får anses högt.
Och kanske ska man ha i minnet att det är på vallningen det beror när det går åt helvete för det svenska skidlandslaget, men på landslagets prestationer då det går bra.
E24
SvD
DN
GP
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
