Hurra vad vi är bra!

Nu råder eufori i svensk ekonomi! Hurra vad vi är bra!
Vi är bäst i Europa, kanske i hela världen med vår tiger-pippi-långstrump-ekonomi!
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med 7,3 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med samma period året innan. För hela året 2010 är ökningen 5,5 procent jämfört med 2009.
Enligt SCB var det hushållens konsumtionsutgifter som gav det största bidraget till BNP-utvecklingen.
De starkaste bidragen till hushållens ökade konsumtionsutgifter kom från inköp av bilar. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, konsumtion utomlands samt utgifter för bränsle och el.

Men.
Siffrorna från SCB bygger på ett tveksamt BNP-mått.
Den ”remarkabla” uppgången i BNP beror på en jämförelse med ett bottenår. Det är som bekant lättare att förbättra sina resultat från en låg utgångspunkt än från en redan hög.
Dessutom beror ökningen på att elenergin har kostat konsumenterna extra mycket, dels på grund av en ovanlig lång vinter och på högre elpriser. Hurra!
En annan bidragande orsak är att kronan, under de kritiska åren, tursamt fluktuerat gentemot Euron och dollarn.
Under krisen 2008 och början av 2009 kastades alla investeringsplaner i papperskorgen. Men när den akuta delen av finanskrisen var över, och återhämtningen började i världsekonomin, så passade svenska exportföretags varor in i konjunkturcykeln. Den relativt svaga svenska kronan gjorde det då lätt att sälja medan resultatet i dag avläses utifrån priset på en stark krona gentemot dollarn och euron.
Att hushållen handlar mer i dag kan dessutom bero på att hushållen lånat sig till ökad konsumtion. Skuldkvoten, hushållens skulder i förhållande till tillgångarna, ligger på cirka 27 procent vilket får anses högt.

Och kanske ska man ha i minnet att det är på vallningen det beror när det går åt helvete för det svenska skidlandslaget, men på landslagets prestationer då det går bra.

E24

SvD

DN

GP

Kronans värde

Riksbanken har på kort tid tillfört cirka 166 miljarder svenska kronor till den svenska finansiella marknaden. Det betyder att det idag finns ett överskott av kronor på marknaden.
Via certifikat som köps av bankerna kan finansinstituten placera sina överskott i ett värdepapper som ges ut av Riksbanken.
Riksbanken, med regeringens goda minne, trycker upp sedlar för att pumpa in mera luft i den punkterade finansballongen. På samma sätt gör övriga europeiska länder och USA.

Kronans värde sjunker. Inflationen ökar. Vem betalar?
Förutsättningarna för att skapa reella värden minskar med inflationen.

Klok politik?