Vad gör sossarna? Vad gör regeringen? Lättläst liten statskunskap för vänsterradikaler som anser att sossarna har förlorat sin själ och kräver allt nu.

           Enligt grundlagen är det regeringen som styr riket. 

I vårt parlamentariska system gör den det genom att lägga fram förslag, så kallade propositioner, till riksdagen som riksdagen ska ta ställning till. Regeringen föreslår - riksdagen beslutar.

Riksdagen består av Socialdemokraterna 100 mandat, Moderaterna 70 mandat, Sverigedemokraterna 62 mandat, Centerpartiet 31 mandat, Vänsterpartiet 28 mandat, Kristdemokraterna 22 mandat, Liberalerna 20 mandat och Miljöpartiet 16 mandat.


I Sverige har vi en koalitionsregering som består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Innan regeringen kan lägga fram ett förslag till riksdagen måste alltså socialdemokrater och miljöpartister först vara överens. Det sker en förhandling mellan de bägge partierna i regeringen.

Eftersom de konservativa partierna i riksdagen har fler mandat (152) än regeringspartierna (116) och eftersom även de borgerliga partierna (Allliansen) hade fler (143) måste regeringen skaffa stöd från några av de borgerliga partierna för att kunna utse socialdemokraten Stefan Löfven som statsminister och regeringsbildare efter riksdagsvalet 2018.

Det var viktigt att minimera Sverigedemokraternas inflytande särskilt sedan Moderater, Kristdemokrater och Sverigedemokrater närmat sig varandra.

Därför ingicks Januariavtalet, en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019.
Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.

Därigenom fick Centerpartiet och Liberalerna ett betydande inflytande över regeringens politik och budget.

Att regera är inte att peka med hela handen, och bara bestämma, utan är en process med massor av förhandlingar till höger och vänster.
Socialdemokraterna tvingas till åtskilliga kompromisser för att kunna sitta kvar i regeringen.
Alternativet är en konservativ regering, som har majoritet i riksdagen.

 

 

Politiker bör sansa sig om LAS

I debatten om LAS kan det finnas skäl att lyssna till den verklige experten, Tommy Iseskog. Han  var med i lagstiftningsarbetet när LAS togs fram 1972-1974 och han har sedan dess varit verksam som universitetslektor, forskare och författare inom arbetsrätten. Iseskog har skrivit över 250 böcker och publicerat hundratals artiklar i ämnet.

På dagens SvD Debatt ”Politiker i alla läger – sansa er om las” menar han att den nuvarande lagstiftingen ger arbetsgivarna stor flexibilitet och smidighet när de vill avskeda och nyanställa löntagare. 
De borgerliga politikerna överdriver svårigheterna medan arbetsgivarna är medvetna om sina rättigheter.

Så här är det med LAS:

Gäller endast vid arbetsbrist. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste alltid ha saklig grund. Saklig grund kan vara av två slag; personliga skäl eller arbetsbrist. Det är vid arbetsbrist som LAS gäller.
Arbetsbrist uppstår när exempelvis ett företag går med förlust och antalet anställda måste minskas. Det är i princip arbetsgivaren som avgör när arbetsbrist uppstår. Arbetsgivaren måste överväga alla möjligheter som står till buds för att undvika uppsägningar på grund av arbetsbrist och förhandla med facket om förändringar i verksamheten.

Gäller för dem som saknar kollektivavtal. Arbetsgivaren får inte säga upp vem som helst på grund av arbetsbrist. Om inget kollektivavtal finns, är det LAS regler om turordning som gäller. De går ut på att de anställda rangordnas i förhållande till vars och ens anställningstid - sist in, först ut.

Lagen är förhandlingsbar. Där kollektivavtal gäller är det mycket vanligt att arbetsgivaren och facket förhandlar fram ett avtal om turordning, som helt och hållet ersätter LAS-reglerna och som tar hänsyn till de anställdas särskilda kvalifikationer.

Särskild regel för småföretag. Om företaget har färre än tio personer anställda får arbetsgivaren göra avvikelser från turordningslistan genom att undanta högst två.

Gäller inte hela företaget. Finns det flera driftsenheter gäller principen sist in, först ut på varje driftsenhet för sig. Man gör också en turordningslista för varje avtalsområde på arbetsplatsen – alltså olika för olika fack.

Avsteg från LAS är vanliga. Arbetsmarknadens parter har rätt att genom kollektivavtalsreglering göra avsteg från LAS turordningsregler, vilket ofta görs. Facket inser vanligen att företaget kan behöva behålla specialkompetenser.

Avskedanden betyder alltid kompetensförlust. Man får väl utgå från att de flesta företag har anställt kompetent personal. Varje avskedande betyder alltså en kompetensförlust, oavsett LAS.

Björklund ljög för landsmötet 

LAS i verkligheten

Centern skrämmer väljarna

Stökigt på arbetsmarknaden

Situationen på arbetsmarknaden är minst sagt komplicerad.

Januariavtalet kom till för att hindra de tre konservativa partierna - Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna - att ta regeringsmakten.

De fyra socialliberala partierna förhandlade fram ett regeringsunderlag som innehöll 73 punkter. Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019.
Genom överenskommelsen kunde Stefan Löfven röstas fram till statsminister och regeringsbildare den 18 januari 2019. Då hade Sverige varit utan regering i 18 veckor.

Bland de 73 punkterna hade Centerpartiet och Liberalerna bland annat fått igenom en utredning och modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021.

För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlingar om en ny arbetsrätt.
Om parterna kom överens skulle regeringen inte driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Misslyckades de skulle utredningsförslagen bli lag.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Utredningsförslaget ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” lades fram i juni 2020.

Den 1 oktober 2020 sprack förhandlingarna om anställningstryggheten.

Lönerörelsen, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har meddelat att statsminister Stefan Löfven inte kan sitta kvar om han lägger fram las-utredningen i stället för ett avtal mellan parterna.

Vänsterpartiet hotar alltså med en misstroendeförklaring mot regeringen. Men för att detta ska kunna genomföras krävs stöd från övriga oppositionspartier. Kristdemokraterna och SD har sagt att de är beredda att stödja en sådan men Moderaterna säger än så länge nej.

Moderaterna stödjer troligen utredningens förslag om arbetsrätten, och vill samtidigt få bort regeringen. Om regeringen fälls öppnar det för en konservativ regering.

Om V fäller regeringen är risken stor att Kristersson blir statsminister stödd av KD och SD.
Då kommer antagligen förslaget i utredningen om arbetsrätten att genomföras ändå.

Vänsterpartiet måste tolerera regeringen för att den ska få sitta kvar.

Regeringspartierna har ett riksdagsunderlag med 166 ledamöter. Den konservativa oppositionen har 154. Vänsterpartiet 27.
Regeringen, med S och MP och med stöd från L och C, klarar sig inte på egen hand.

Läget är minst sagt komplicerat. Vad kan hända?

Parterna går tillbaka till förhandlingsbordet efter att ha fått mer tid på sig.

Regeringen modifierar utredningsförslaget.
Förslaget är ute på remiss. Beroende på remissvaren, som ska vara inne 26 oktober, kan regeringen modifiera utredningsförslaget.

Se mitt föregående blogginlägg ” I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS”

 

I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS.

Somliga kan kalla det för en klasskamp. Andra för en kamp om makten över arbetsmarknaden. 

Hur som helst sker den öppet inom både politik och arbetsmarknad. Här är bakgrunden i korthet.

Den gamla lagen från 1982
Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den nuvarande lagen antogs 1982, och ersatte då den tidigare LAS (1974:12).
I Lag om anställningsskydd (1982:80) infördes bland annat regler om provanställning och anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Tidigare hade uppsägningsrätten genom lag inskränkts för vissa grunder, bland annat fackföreningstillhörighet 1936 och graviditet 1939.
LAS gäller för alla arbetstagare med undantag för de i företagsledande ställning.

Januariöverenskommelsen
För att kunna behålla regeringsmakten gjorde socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna, efter förhandlingar, en överenskommelse om reformer som de tillsammans skulle stå bakom. Januariavtalet ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen ("JÖK") eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan de fyra partierna.
Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.
Avsikten med JÖK var att hindra de konservativa partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta regeringsmakten.
Bland de 73 punkterna i överenskommelsen fanns en om att tillsätta en utredning om modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021. Punkten var ett krav från C och L var ett villkor för att gå med på uppgörelsen.

Förslaget till en moderniserad arbetsrätt
Förslaget lades fram i juni 2020.  ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” Stockholm 2020 SOU 2020:30
736 sidor

Arbetsmarknadens parter förhandlar om ny arbetsrätt
För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandingar om en ny arbetsrätt. I fall de inte skulle komma överens skulle regeringen försöka driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Lasförhandlingarna kraschade
Den 1 oktober 2020 gav LO, PTK och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen sparkar igång
Förbundens lönerörelse, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.

Kommentarer

Lag och avtal
Arbetet 
SvD

 

Till regeringens försvar

Det parlamentariska läget för socialdemokraterna grundar sig på att partiet endast fick 28,3 procent i riksdagsvalet 2018. 

Socialdemokratin har utan tvekan problem. Och det gäller alla socialdemokratiska partier i världen.

I Sveriges riksdag har socialdemokraterna 100 mandat av 349.

Eftersom regeringens förslag måste passera riksdagen och där få 175 mandat för att gå igenom räcker inte de 100, som var och en förstår, för att genomföra ett helt och hållet socialdemokratiskt program.
Det sitter ju en majoritet av borgare i riksdagen.

Partisympatiundersökningarna visar idag ett stöd för S på 23,6 procent

Det blir alltså nödvändigt att samarbeta över partigränserna.

Socialdemokraterna har därför, i regeringen, tvingats samarbeta med andra partier.

Ett samarbete med de rödgröna skulle ge: S 100, Mp 16, V 28 = 144 mandat.
Det räcker inte för att få igenom förslag eftersom högeroppositionen har: M 70, Kd 22, Sd 62 =281

Alliansen hade: M 70, C 31, L 20, Kd 22 =143.
Tillsammans med Sd:s 62 mandat skulle hela det borgerliga blocket få 205.

Men nu lyckades Löfven splittra alliansen så att nuvarande regeringsunderlaget bygger på: S 100, C 31, L 20, Mp 16 = 167 mandat.
Mot en reducerad opposition: M 70, Kd 22 och SD 62 = 154.

Samarbetet ned L och C krävde naturligtvis kompromisser. Kompromissen blev januariöverenskommelsen. Att denna överenskommelse inte är ett renodlat socialdemokratiskt program är självklart.
 
Men vad skulle alternativet ha varit? Med all säkerhet en helt borgerlig alliansregering med Ulf Kristersson i spetsen och SD som stöd.

Löfven har gjort det bästa möjliga av situationen. Dessutom har han samlat en socialliberal regering mot en konservativ opposition.

Problemen med politikerföraktet hos väljarna beror bland annat på att den nationella politiken inte rår på den globala ekonomin.
Men den är direkt beroende av den.
Politikerna blir alltmer maktlösa gentemot finansmarknader och de globala finansaktörerna.

En följd av detta blir att väljarna tappar förtroendet för det politiska etablissemanget vilket ger populistiska partier utrymme. Detta skapar i sin tur uppsplittring av parlamentet vilket i sin tur ytterligare försvagar de nationella politikernas förmåga att leverera.
Samma problem har uppstått i hela Europa.
Det är inte bara ett socialdemokratiskt problem utan demokratins.

Vissa kräver en tydligare vänsterpolitik från S-regeringen, vilket de menar skulle rädda partiet.
Men väljarna vill tydligen inte ha vänsterpolitik, hur fin den än är. De som kallar sig demokratiska socialister har felbedömt det politiska läget.

Enligt svd/sifo säger sig idag 23,6 av väljarna vilja rösta på SD och bland LO:s medlemmar uppgår stödet för Sverigedemokraterna nu till 31 procent. 
Det är alltså ingen vänstervåg som väller fram.

Därför backar socialdemokratin

Socialdemokraterna i fritt fall 

Januariavtalet 

Kalle Sundin