Enligt grundlagen är det regeringen som styr riket.
I vårt parlamentariska system gör den det genom att lägga fram förslag, så
kallade propositioner, till riksdagen som riksdagen ska ta ställning till. Regeringen
föreslår - riksdagen beslutar.
Riksdagen består av Socialdemokraterna 100 mandat, Moderaterna 70
mandat, Sverigedemokraterna 62 mandat, Centerpartiet 31 mandat, Vänsterpartiet 28
mandat, Kristdemokraterna 22 mandat, Liberalerna 20 mandat och Miljöpartiet 16
mandat.
I Sverige har vi en koalitionsregering som består av Socialdemokraterna och
Miljöpartiet.
Innan regeringen kan lägga fram ett förslag till riksdagen måste alltså
socialdemokrater och miljöpartister först vara överens. Det sker en förhandling
mellan de bägge partierna i regeringen.
Eftersom de konservativa partierna i riksdagen har fler mandat (152)
än regeringspartierna (116) och eftersom även de borgerliga partierna
(Allliansen) hade fler (143) måste regeringen skaffa stöd från några av de borgerliga partierna för att kunna utse socialdemokraten Stefan Löfven som
statsminister och regeringsbildare efter riksdagsvalet 2018.
Det var viktigt att minimera Sverigedemokraternas inflytande särskilt sedan
Moderater, Kristdemokrater och Sverigedemokrater närmat sig varandra.
Därför ingicks Januariavtalet, en skriftlig överenskommelse mellan
riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och
Liberalerna. Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse
mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna”
och publicerades den 11 januari 2019.
Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari
2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven
II.
Därigenom fick Centerpartiet och Liberalerna ett betydande inflytande över regeringens
politik och budget.
Att regera är inte att peka med hela handen, och bara bestämma,
utan är en process med massor av förhandlingar till höger och vänster.
Socialdemokraterna tvingas till åtskilliga kompromisser för att kunna sitta
kvar i regeringen.
Alternativet är en konservativ regering, som har majoritet i riksdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar