Somliga kan kalla det för en klasskamp. Andra för en kamp om makten över arbetsmarknaden.
Hur som helst sker den öppet inom både politik och arbetsmarknad. Här är
bakgrunden i korthet.
Den gamla lagen från
1982
Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som
skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den nuvarande lagen
antogs 1982, och ersatte då den tidigare LAS (1974:12).
I Lag om anställningsskydd (1982:80) infördes bland annat regler om
provanställning och anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig
arbetsanhopning. Tidigare hade uppsägningsrätten genom lag inskränkts för vissa
grunder, bland annat fackföreningstillhörighet 1936 och graviditet 1939.
LAS gäller för alla arbetstagare med undantag för de i företagsledande
ställning.
Januariöverenskommelsen
För att kunna behålla regeringsmakten gjorde socialdemokraterna, miljöpartiet,
centerpartiet och liberalerna, efter förhandlingar, en överenskommelse om
reformer som de tillsammans skulle stå bakom. Januariavtalet ("JA"),
även kallad fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen ("JÖK")
eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan de fyra partierna.
Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och
publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till
statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter
riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.
Avsikten med JÖK var att hindra de konservativa partierna Moderaterna,
Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta regeringsmakten.
Bland de 73 punkterna i överenskommelsen fanns en om att tillsätta en utredning
om modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020.
Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021. Punkten var
ett krav från C och L var ett villkor för att gå med på uppgörelsen.
Förslaget till en
moderniserad arbetsrätt
Förslaget lades fram i juni 2020. ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” Stockholm 2020 SOU 2020:30
736 sidor
Arbetsmarknadens
parter förhandlar om ny arbetsrätt
För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt
Näringsliv förhandingar om en ny arbetsrätt. I fall de inte skulle komma
överens skulle regeringen försöka driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den
sista september.
Lasförhandlingarna kraschade
Den 1 oktober 2020 gav LO, PTK och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om
anställningstryggheten.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.
Avtalsrörelsen sparkar igång
Förbundens lönerörelse, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober
2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.
Kommentarer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar