Greider saknar två ord.

I sin ledare i dagens ETC skriver Göran Greider att han saknar två ord i den politiska debatten.
”Låt mig gå rakt på sak. De två ord jag saknar allra mest i svensk och internationell politisk debatt är dessa två: antikapitalism och socialism.”

Typiskt Greider. Orden är viktigare än verkligheten. Möjligen anser han att orden kan förändra världen.

Det har funnits tider då orden förekom ymnigt i vänsterdebatten.
Sedan har vänstern nyktrat till en smula.
Kanske beror det på att vänstern har upptäckt att kapitalismen är ett historiskt faktum. Att
anti-kapitalism är lika med att vara emot historien.

Kapitalismen växte fram ur människors penninghushållning, varuutbyte och kommersialism som adderades med kolonialism, industrialism och kapitalkoncentration.
Ingen ideologi låg bakom. Kapitalismen växte fram runt människan arbete och produktion.
Det går inte att tänka bort den rådande samhällsordningen.
Som att riva statyer eller bränna böcker.

Säg gärna kapitalism. Men anti-kapitalism är verklighetsfrånvänt.

Samma sak är det med socialism.
Socialism är ett drömt samhällstillstånd som, där det uttalats på allvar, aldrig lett till det drömda tillståndet utan till raka motsatsen.
Det hjälper inte att uttala ordet socialism miljoner gånger eller drömma om ett socialistiskt samhälle. Den rådande kapitalismen finns kvar.
Socialismen är en ideologi. Kapitalismen är verklighet.

Mord, övergrepp, krig, hierarkier, maktmissbruk har funnits sedan människan började bilda stadsstater i Babylon och Mesopotamien.
Inte bara med kapitalismen. Tyvärr har de även existerat i socialismens namn.

Och vad är det för fel på uttala orden fred, frihet, jämlikhet, demokrati och rättvisa?

Visst kan man drömma om att vända den historiska utvecklingen och önska ett socialistiskt samhälle. Det är det som Greider så gärna gör.
Men ska kapitalismen förändras krävs ett djävla slit, inte drömmar.