Hur vanligt är knarkandet på jobben?

Många i vårt samhälle köper och använder knark. Knarkhandel är därför en mycket lönsam och omfattande verksamhet.

Däremot vet vi nästan ingenting om vilka brukarna är.

Att marknaden omsätter mycket pengar visar bland annat en analys som polisen gjorde i somras där de kom fram till att knarkhandeln är tio gånger större än vad man tidigare beräknat.
Det kan till och med få betydelse för Sveriges BNP-beräkningar, eftersom BNP-siffrorna ska mäta värdet av all produktion av varor och tjänster i landet - även knarkhandeln.

Under 2020 anmäldes omkring 124 000 brott mot narkotika­strafflagen. Det senaste årtiondet har antalet anmälningar ökat med 39 procent.
Det stora antalet dödsskjutningar tyder också på att det är en hård konkurrens om mycket stora pengar.

Det är ju ytterst brukarna, de som köper knark, som genom sina köp håller i gång försäljningen och därmed skjutningarna och kriminaliteten på marknaden.
En del förståsigpåare vill därför avkriminalisera knarket men då glömmer de att knarkande människor i arbetslivet kan vålla enorma skador på samhället.

I går kom det uppgifter i media om att det på nätbanken Avanzas kontor förekommit narkotika. Polis med knarkhundar har undersökt kontoret som funnit spår av knark. Företagsledningen säger att de ska gå till botten med problemet. Alla anställda ska knarktestas. Den som avböjer testning ska räknas som knarkare.

Den fackliga tidskriften Dagens Arbete gjorde för ett par år sedan ett stort reportage om knarkandet på industrins arbetsplatser. Enligt artikelserien verkar knarkandet där vara utbrett.

Knarkpåverkade människor är inte pålitliga. De kan göra stora missbedömningar, som i arbetslivet kan bli förödande. Vi vill inte att knarkande truckförare, chaufförer på vägarna, bilmontörer, sjukhuspersonal, konsulter och andra ska hantera vår ekonomi.  
När de blivit beroende av gifterna kan de dessutom lätt bli offer för utpressning och korruption.

Men om man inför knarkkontroller får man inte glömma en grupp människor, nämligen de som har det största ansvaret för stora värden. I varje fall har de höga löner för sitt stora ansvar.

Jag tänker på företagsledare, styrelser inom näringslivet, politiker, höga tjänstemän inom stat och kommun med flera.
Man vill inte gärna tänka tanken att de sitter och snortar kokain innan de fattar sin avgörande beslut.

SR P1, 15 maj 2021 Knark kan utgöra större del av Sveriges ekonomi än tidigarekänt

AB fredag 22 oktober 2021 Öppetknarkande på storbankens kontor

Placera, Anställda på Avanza har tagit droger påarbetsplatsen -

Dagens Industri den som nekar är knarkare

Ett narkotikafritt samhälle, RNS, 

Brottsförebyggande rådet Narkotikabrott

Mina tidigare inlägg i frågan

Vilka köper knark? fredag 2 juli 2021 

Roten till det onda, söndag 4 juli 2021

Marknaden med osynliga konsumenter, lördag 14 augusti 2021

Miljardärsmaffia tar makten i USA

Direktörer, höga militärer och miljardärer tar över makten i USA:s Cabinet, d.v.s. regering. Av de 20 nominerade är minst sex dollarmiljardärer.

Inte ens Svenskt Näringsliv skulle i sina våtaste drömmar önska sig en liknande regering i Sverige.

I Sverige har vi i stället, genom den politiskt svåraste krisen i historien, en f.d. svetsare och fackföreningsman som statsminister. Och under en tidigare kritisk period leddes vårt land av en statsminister som började sin karriär som bodbiträde. Per Albin Hansson ledde en samlingsregering genom andra världskriget och välfärdsuppbygget.

De bägge statsministrarna var väl förankrade i arbetarrörelsen.

USA riskerar nu att få en fackföreningsfientlig arbetsgivareregering för en genomkonservativ kongress ledd av en president som ärvt sina miljarder.

De viktigaste ministerposterna är utrikesministern, finansministern, försvarsminister, justitieministern, handelsministern och arbetsmarknadsministern.

Donald Trump har nominerat Rex Wayne Tillerson till utrikesminister. Tillerson är både styrelseordförande och vd för petroleumbolaget Exxon Mobil Corporation.
Bolaget har haft en total omsättning (2006–2011) på nästan $ 2,5 biljoner och $ 221 miljarder i ren vinst varav USA:s största kvartalsvinst genom alla tider som var på $14,83 miljarder för tredje kvartalet av 2008 och den näst högsta i världen.
Tillerson blev utnämnd av det amerikanska nyhetsbolaget CNN till den sjätte mäktigaste personen inom affärsvärlden. Tillerson är även medlem i den politiska konservativa kretsen, Business Roundtable, där en rad olika höga ledare för de största bolagen i USA sammanträder.

Justitieminister blir åklagarchefen Jeff Sessions som har suttit i senaten fyra gånger om.
Han är advokat och har tidigare varit chef för åklagarmyndigheten i Alabama. Han är invandrarfientlig och har en gjort en del märkliga uttalanden om den svarta befolkningen.
Under sin politiska karriär har han stöttats av försäkringsbranschen, av energiföretaget Southern Company, av advokatbyrån Balch & Bingham, av finansgruppen Harbert och kolbrytningsföretaget Drummond Company.

Som försvarsminister har Trump nominerat ”Galne hunden” James N Mattis. Han var tidigare general i marinkåren och har lett styrkor i både Irak och Afghanistan. Han var fram till 2013 överbefälhavare för USA:s centralkommando. Han vill bland annat se ”en ny säkerhetsarkitektur för Mellanöstern. ”Iran är ett specialfall som måste hanteras som ett hot mot regional stabilitet”.

Blivande finansministern Steve Mnuchin studerade vid Yale-universitetet och arbetade i 17 år för investmentbanken Goldman-Sachs. Han var Trumps finansielle representant under valrörelsen.
Mnuchin arbetade som vice ordförande i hedgefonden ESL Investments. Därefter etablerade han tillsammans med finansmannen George Soros företaget SFM Capital Management. Mnuchin grundade med två ex-Goldman partners en hedgefond Dune Capital Managme, 2004. Efter starten tjänstgjorde Mnuchin som VD för företaget som investerade i åtminstone två Donald Trumpprojekt .

Andrew F Puzder äger flera restaurantkedjor, bland dem Carl’s Jr och Hardee’s. Puzter och blir nu arbetsmarknadsminister. Han är enligt tidningen Guardian kritisk till höjda minimilöner, starkt kritisk till sjukvårdsreformen ”Obamacare” och har beskyllt regeringen för ”en regeringsstyrd restaurangrecession”.

Mnuchin är inte den ende Goldman Sachs-höjdare som blivit minister i USA.
Wilbur Ross blir handelsminister. Ross är sedan tidigare mest känd för att ha tjänat stora pengar i början av 2000-talet när han köpte upp, rekonstruerade och sålde vidare krisdrabbade amerikanska stålbolag.
Ross nedskurna stålimperium såldes 2005 för 4,5 miljarder dollar till den internationella stålkoncernen Arcelor Mittal, där han än i dag sitter med i styrelsen.

SvD

DN

CNN Video 
Quartz Trump’s 17 cabinet-level picks have more money than a third of American households combined

Varför är VD-lönerna så höga?

SvD Näringsliv har granskat börsbolagens VD-löner.

Pascal Soriot, VD för Astra Zeneca, tjänade förra året 295 000 kronor om dagen, även lördag och söndag. Den 57-åriga fransmannen fick förra året totalt 108 miljoner kronor i ersättning från Astra Zeneca.
De som försöker försvara den enorma lönen anser att han är värd det. Företaget har gått bra.

Men att det skulle finnas ett samband mellan arbetsinsats och lön bland näringslivshöjdarna är ingen sanning.

Electrolux vd Keith McLoughlin hämtade hem 50 miljoner i ersättning samtidigt som bolaget haft ett fiaskoår.
Electrolux tvingades backa från köpet av GE:s vitvaruverksamhet i december förra året och fiaskot var ett faktum. Vd:n Keith McLoughlin kom till Electrolux som en frälsare – och fick betalt därefter – men har i år fått lämna det svenska bolaget.
Aktien backade med ungefär 10 procent under 2015. Vd Keith McLoughlins totala ersättning för samma år landade på 52 miljoner kronor.

Inte heller Ericsson hade något muntert år, trots högavlönad dirre. Aktien backade med ungefär 10 procent – det trots att Stockholmsbörsen gick plus – och vd Hans Vestberg är ifrågasatt.
Hans Vestberg har tredjeplatsen i löneligan. Förra året fick han 47 miljoner kronor i total ersättning för sitt jobb i Ericsson.
– Det blir allt större frågetecken runt om Ericsson har rätt ledning. Om han är värd 50 miljoner kronor per år – det är väl en näst intill filosofisk fråga för styrelsen, säger aktiestrategen Jonas Olavi.

Det skulle vara intressant att veta vad det är som motiverar de höga lönerna.
Och hur de används.
Finns det forskning om det?


SvD Närigsliv 160527

Enkelspåriga direktörer

Brukar inte titta på TV-programmet Skavlan eftersom jag inte känner behov av att underhållas av pratshower.

Men vänner har berättat om att det i programmet den trettonde mars förekom en debatt mellan Norwegiandirektören Bjørn Kjos och den franske ekonomen ThomasPiketty och att den senare hade dragit brallorna av den norske höginkomsttagaren.

Så jag tittade för att se hur Piketty burit sig åt.

Men enligt min mening var det inte en debatt och inte heller fann jag att Pikettys  brilljans ”gjorde smulor av direktören”.
Däremot häpnade jag över direktörens vettlösa påstående om att han betalar över tusen  procent i skatt. En typisk direktörsöverdrift av en typisk direktörsskröna.

Hans påstående var helt enkelt korkat och föga genomtänkt. Piketty kunde bara envisas med att be om fakta och siffror vilket direktören naturligtvis inte kunde leverera.

Nu ska man inte heller kräva av direktörer att de ska kunna makroekonomi, politik, sociologi, humaniora eller etik. Eller att de ens ska kunna debattera samhällsfrågor.
Direktörerna kan bara det som de är utbildade till, och som de har oerhört bra betalt för, nämligen att förmera kapital för ”sitt” bolag. Att direktörer saknar känsla för helheter och samband i den övriga världen samt brist på allmänbildning har nu senast även demonstrerats av de 31 direktörernas så kallade debattinlägg om Sveriges handel med Saudiarabien i förra veckan.

Då jag senast på den här bloggen påstod att koncerndirektörer är enfaldiga fick jag på tafsen för att vara populist.

Men jag vill hävda att direktörer för stora koncerner är så specialiserade på att öka företagens vinster att de inte har hunnit bilda sig på andra områden. Deras utbildning är så inriktad på att lära sig öka företags vinster att de inte har en chans att sätt sig in i andra frågor. Deras debattmiljö formas ju också av att de mest umgås med varandra och där odlar sina egna berättelser om hur allting fungerar. Kårandan är kompakt på denna höga inkomstnivå.
De kan helt enkelt inte förstå hur folk med en inkomst på 20 000 i månaden lever och fungerar och hur det kan finnas andra intressen än dem som de själva har att bevaka.

Tyvärr rimmar koncerndirektörernas brist på allmänbildning illa med deras relativa makt och brist på demokratisk förankring.

Verdens Gang 

Dagens Industri

Politikerföraktet närs av dumhet och okunnighet

Det är inte ovanligt bland populister inom media att raljera över politikers klantighet och opålitlighet.
Jonas Hallberg i P1:s Spanarna tillhör dem som kniper lättköpta poäng genom att nedvärdera politiker i största allmänhet. Lyssna t.ex. på Spanarna fredag, 21 februari 2014, kl 17:00 ”Partiledarnas psykologiska paradoxer.”

Men han är inte ensam. Många verkar slentrianmässigt slänga skit på politiker.

Hur ofta möter du inte åsikter som att ”personer som blir politiker duger inte till något annat” och liknande?

Nu är för det första politikerna inte en enhetlig grupp. De företräder olika gruppers intressen. För det andra är politiker förutsättningen för vår demokrati. Utan politiker ingen demokrati.

Enligt ”Sveriges kommuner och landsting” är drygt 44 000 medborgare politiker i kommuner, landsting och regioner. Av dem är cirka 97 procent fritidspolitiker.
Det är med andra ”vanligt folk” som är politiker.

Jag möter politikerförakt ganska ofta i min omgivning och åsikten yttras inte sällan av i övrigt vettiga, kloka och duktiga personer.

Men här lyser bristen på kunskap igenom.

Ofta ges kommentaren i samband med att politikers och tjänstemäns misstag uppmärksammats i media.

Många människor tar sådana granskningar som bevis för att politiker är odugliga. Politikerföraktet är utbrett.

Vi som följer politiken vet att de flesta politiker sköter sina uppdrag och visar ansvar och duglighet i sin gärning.

Inte desto mindre bidrar avslöjandena till politikerföraktet.

Det är naturligt att just politiker kritiskt granskas i media. I ett öppet samhälle och i en demokrati måste politikerna granskas. Granskningen är en viktig del av demokratin.

Men det finns en annan sorts makthavare som brukar slippa sådan granskning eller så sker granskningen på tidningarnas specialsidor för Näringsliv som inte så många läser.

Ta t.ex. de usla affärerna och falsarierna i Stora Enso.

Dessa har redovisats i SVT 2 ”Dokument inifrån” torsdag 16 maj 2013. i dokumentärprogrammet ”Dubbel bokföring”. Där anklagas skogskoncernen Stora Ensos företagsledning och styrelse för att ha beordrat och godkänt falsk bokföring, genomfört förbjudna överföringar av tillgångar, gjort otillåtna aktieutdelningar med syfte att manipulera aktiemarknaden.

Programmet sändes medan grannkanalen visade Eurovisonsschlagerfestivalens semifinal.

Hade det handlat om en politisk skandal av samma dignitet skulle varenda nyhetsinslag och förstasida tagit upp fallet. Men nu handlade det om Wallenberg och hans styrelse i StoraEnso. Allt tystades ner.

Det finns fler exempel på hur makthavare inom näringslivet missköter sina jobb och bär upp ersättningar från företagen som är många gånger högre än de bäst betalda politikerna.

Man kan ju hävda att politikernas misstag oftast drabbar skattebetalarna.

Men storföretagens verksamhet drabbar massor av anställda som kan kastas ut i arbetslöshet och därmed kommer även dessa misstag att gå ut över skattebetalarna.

Veckans Affärer

Dagens Industri

Hur äkta är ”Nya” Moderaterna?

Är ”motsättningen” mellan Moderaterna och Svensk Näringsliv verklig eller fejkad?
Att Moderaterna med Reinfeldt, Schlingmann och Borg med viss framgång fått partiet att framstå som ett mittenparti som står över klassintressena är väl uppenbart. Borta är bilden av modertaerna som kapitalägarnas, direktörernas och de privligerades intresseparti. Genom att framstå som ett hela svenska folkets parti kan man samla borgerligheten bakom sig och dra till sig nya väljare genom att framstå som ett trovärdigt regeringsparti.
I senaste numret av tidskriften ”Fokus” granskar journalisten Anders Billiing relationen mellan de nya moderaterna och Svenskt Näringsliv. Den moderata trojkan vs arbetsgivareorganisationens Stefan Fölster och Urban Bäckström.
Det är en lång, djuplodande, väl underbyggd och balanserad granskning, en av de bättre jag läst på länge.
Tyvärr finns den inte på nätet utan du måste köpa tidskriften. Oftast är den värd sitt pris.

SvD

Direktörerna vs löntagarna, årets match

Avtalsrörelsen, den reglerade och tuktade formen av ”klasskamp”, har dragit i gång.
Kapitalets företrädare mobiliserar och utmanar löntagarna i en debattartikel i daqgens DN.

”En facklig huggsexa driven av revanschlystnad leder bara till höga nominella löneökningar som inte blir något värda eftersom de driver upp inflation och räntor. Detta vore förödande och ett svek mot dem som står utanför arbetsmarknaden, skriver företrädare för Sveriges arbetsgivare.
Det skulle vara förödande om de fackliga företrädarna ser avtalen 2010 som en parentes och baserar kraven 2011 och 2012 på ett revanschtänkande som bottnar i bristande realism i kraven i förra avtalsrörelsen.
Det vore ett grundligt svek mot de grupper som ännu står utanför arbetsmarknaden och som, för att komma ut i solen, behöver en fortsatt jobbtillväxt skapad av en stark ekonomisk tillväxt.”
Det skriver företrädare för de stora arbetsgivareförbunden samt Christer Ågren vice vd Svenskt Näringsliv.

Oron för att löntagarna ska fördärva hela den svenska ekonomin genom ohemula lönekrav kanske skulle ha klingat mindre falskt om arbetsgivarnas företrädare tidigare hade varnat för konsekvenserna av direktörernas bonusar, pensioner och fallskärmar.
Är det bara direktörer som gör ett bättre jobb om de får högre ersättning? Gäller inte löneincitamentet för löntagare?

Veckans Affärer

Direktörerna - vår tids adel

Direktörerna i industrin, de som kräver att löntagarna inte ska få några löneökningar alls i år, har själva höjt sina månadslöner med nästan 50 000 kronor på två år. Industriarbetarna fick under samma period nöja sig med 1 600 kronor. Det visar en omfattande granskning som Dagens Arbete gjort.
Det hela är ett uttryck för samhällshierarkin och privilegiesamhället och visar vem som har makten i arbetslivet.
Men någon betydelse för lönerörelsen kan det knappast ha, utom möjligen en psykologisk.
Direktörernas löner och löntagarnas tillhör olika arbetsmarknader eftersom de har skilda relationer till produktion och kapital. Direktörer och löntagare konkurrerar ju inte med varandra om löneutrymmet.
Löntagarna säljer sin arbetskraft till kapitalägarna medan dirrarna får ersättning för sin lojalitet till ägarna och sin förmåga att leda företag, vad det nu innebär.
Skillnaden mellan direktörer och löntagare är i grunden den samma som skillnaden mellan adelsmannen och torparen före industrialismen.
Veckans Affärer
SvD
DN
ETC
GP
DagensPS

Sänk direktörernas levnadsomkostnader!

Medianlönen för en börs-vd i Sverige år 2006 är 3 400 000 kronor om året, meddelar SvD denna morgon.
Tur att den löntagargruppen inte jobbar bakom disken på salladsbarer. De skulle sänka varenda salladsbar i Sverige. Och hur dyr skulle inte morgontidningen bli om grafikerna och tidningsbuden hade vd-lön?
Förra året tjänade en anställd inom parti- och detaljhandeln i genomsnitt 119 kronor i timmen inkl. övertidstillägg (enl. SCB). Det motsvarar 247 000 kronor om året för den som jobbar 40 timmar i veckan i 52 veckor om året.
Genomsnittsvd.:n tjänar tretton gånger mer än den genomsnittlige handelsanställde.
Låt oss bortse från det ”rättvisa” i detta. Låt oss i stället anta att lönen ska täcka levnadsomkostnaderna, vilket ju är fallet för de flesta löntagare.
Vd.n kanske har tretton gånger högre levnadsomkostnader? Äter tretton gånger mer, bor i en tretton gånger så dyr hyreslägenhet, har tretton gånger så många ungar att försörja, reser tretton gånger så dyrt.
Kan de stackars vd:arna inte få samhällshjälp med att sänka sina kostnader till samma nivå som andra löntagare?