Riksdagen – ta ert ansvar!

Som det ser ut idag kan varken alliansen eller de rödgröna i riksdagen få majoritet efter valet utan stöd av SD.

All politik blir därför kraftlös. Diskussionen mellan partierna framstår som käbbel vilket driver på politikerföraktet ytterligare. Vilket just gynnar SD.

Därför borde partierna på ömse sidor blockgränsen, före valet, ta sitt ansvar och göra upp om vilka viktiga frågor de är beredda att komma överens om.

På lokalplanet har politiskt samarbete över blockgränserna, på olika håll i landet, fungerat bra.
I Eskilstuna, där jag bor, till exempel.

Lokalt hade Eskilstuna styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträtten infördes för 100 år sedan.  De sista åren av den egna majoriteten tillsammans med V + Mp.

Men när en S-ledamot hoppade av och blev politisk vilde för några år sedan förlorade den röd-gröna kommunledningen sin majoritet i kommunfullmäktige. Då valde Socialdemokraterna till mångas förvåning att i stället vända sig till Moderaterna, sedan kom även Centerpartiet med i styret.
En robust majoritet kunde bildas.
Fråga Eskilstunas socialdemokratiska kommunalråd, Jimmy Jansson, om hur man bör göra!

I riksdagen kan man tänka sig olika överenskommelser mellan partier i olika frågor t.ex. M+S eller S+Mp+C+V eller S+L+V+C eller någon annan.
Alltså: Vilka frågor bör avgöras i riksdagen som blocköverskridande? Vilka partier tar initiativ till de olika överenskommelserna?

Naturligtvis krävs att partierna kompromissar i olika frågor men det är bättre än att lämna avgörandet till SD.
Eller att fortsätta det impotenta käbblet.

Frågor att kompromissa om.
Skatterna
Budget
Flyktingmottagningen
Miljöfrågor
Energifrågor
Vård och omsorg
Skola

Protektionism och krig

"Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel." skrev den preussiske generalen och militärteoretikern Carl Phillip Gottlieb von Clausewitz (1780- 1831) i bokverket ”Om kriget”, utgivet efter hans död 1832–1834.

Satsen har anammats av både Lenin och Hitler.

Men hur är det med krig mellan stater som fortsättning på protektionism och handelskrig?
Leder protektionism och handelskrig till väpnat krig mellan olika nationer?

Klart är att ekonomiska konflikter mellan stater blir politiska konflikter som kan utvecklas vidare till väpnat krig.
Oljetillgångar, marknadskonflikter och andra handelsintressen är vanliga exempel både i förfluten och i modern tid.
Men protektionism är kanske mera ett symtom på handelskonflikter än direkt orsak till krigen och finns där i bakgrunden.
Finns det någon forskare som studerat sambanden?

Jag kommer inte på någon. Gör du?

SvD 5 jun, 2018 

SvD 19 jan,2017 

Om tiggerilicensen i Eskilstuna

De gånger jag inte är överens med vad sossarna i Eskilstuna kommunfullmäktige beslutar brukar jag ändå förstå bakgrunden till gruppens beslut.
Men nu är jag inte överens och inte förstår jag.
Det gäller beslutet att ändra i ordningsstadgan och införa en tiggerilicens för de fattiga som sitter utanför butiker och ber om ekonomisk hjälp.

Majoriteten i kommunfullmäktige i Eskilstuna, som består av S, M och C, har  tillsammans med SD röstat för att den som vill tigga på allmän plats måste söka tillstånd hos polisen, annars får den fattige böta.
Förslaget innebär att personer som vill tigga på en allmän plats först måste ansöka om ett tillstånd hos polisen,
Nu ska ärendet vidare till länsstyrelsen som har möjlighet att stoppa förslaget.

Många frågor blir det.
Vilka ska kunna söka licensen?
Kan alla eskilstunabor söka och få licens?
Kommer licensregistret vara offentlig handling?
Hur förhindras att licenser förfalskas?
Vad händer om det finns licensierade tiggare? Har man därmed inte slagit fast att tiggare är en sorts yrkesutövare?
Ska licensen räcka längre tid än de tre månader som tiggaren får vistas i Sverige?
Hur smart är det att kräva böter av dem som saknar pengar?
Böter brukar ju bestå antingen av en penningbot, som är ett fast belopp, och dagsböter, som är proportionellt mot den taxerade inkomsten. Hjälper det den fattige att sno pengar av denne?
Är det likhet i lagen då bara de ytterst fattiga riskerar att bli straffade?
På vilket sätt hjälper den nya bestämmelsen i ordningsstadgan de fattiga?

Hur tänkte ni sossepolitiker i Eskilstuna kommun då ni föreslog och röstade för en licens?

SVT Sörmland 

Eskilstuna kommun om hemlöshet och tiggeri 

Vi svenskar måste integrera oss mera

Integrationsproblemet är dubbelriktat. 

Visst bör invandrare och flyktingar från andra delar av världen integreras i Sverige men vi svenskar måste också integreras i omvärlden.

I dag är det Europadagen vilket få svenskar ens känner till.
Och det har kanske inte så stor betydelse eftersom alla årets dagar i praktiken är europadagar och världsdagar. Ekonomiskt, socialt och kulturellt är vi i dag alla beroende av varandra på vårt gemensamma klot. Miljöproblem, flyktingfrågor, fattigdom, krigshot är globala gemenesamma angelägenheter.

Vi kanske måste inse att vi inte är bäst i allt och att just våra värderingar är de enda riktiga. Vi bör förstå att alla inte vill dansa kring midsommarstången och hoppa små grodorna som vi anser vara så angeläget.
Vi 9 miljoner i Sverige, Finland, Åland och delar av Estland som talar svenska är en minoritet i världen.
Bara språket mandarin talas av tio gånger så många, cirka 900 miljoner, människor i Kina.

För oss är Sverige världens medelpunkt men faktum är att alla övriga världens cirka 195 stater ser sig själva på samma sätt.
Visst kan vi försöka behålla vår kulturella särart om vi finner ett värde i det men integrationen är nog viktigare.

Så låt oss integrera oss mera.

GP 

UNT

EU 

YouTube Beethoven Europahymnen - "Ode tillglädjen" (EU)  

Var finns bevisen?

Du kanske minns hur England, Frankrike och USA 2003 sade sig ha bevis för att Saddam Hussein hade atomvapen. Syftet var att motivera irakinvasionen.

Vi var många som lät lura oss av ”bevisen”.
Senare visade sig att det inte funnits några bevis.

Men då var invasionen redan ett faktum.

Med den påstådda giftattacken på Sergej och Julia Skripal och kembombningen i Syrien är vi där igen.
Ryssland nekar till att de är skyldiga medan England påstår sig ha bevis.
Bashar al-Assad säger att den Syriska regeringen inte har några kemiska vapen.
England påstår sig ha bevisen.
Men några bevis har inte presenterats, varken från det ena eller andra hållet, och det märkliga är att media inte efterlyser bevisen trots alla frågetecken.

Trots att bevis inte redovisats har USA, Frankrike och Storbritannien avfyrat över 100 missiler mot påstådda lager av kemiska stridsmedel utanför Damaskus och staden Homs.

Går man tillbaka till det kalla krigets dagar påstod det svenska försvaret att de hade massor av bevis för ryska (sovjetiska) ubåtskränkningar.
Inga bevis kom någonsin fram.

Anklagelser och misstankar räcker som väl är inte som bevis i svensk civilrätt.
Och för den som anklagar  gäller att bevisa anklagelsen inte för den som är anklagad.

Annat är det tydligen i internationella militära sammanhang.

SvD Debatt 

AB Ledare ”Attacken på Assad är olaglig men legitim” 

Lindelöf.nu, blogg ”Aftonbladets propaganda varnar för propaganda”

Demokratisk socialism II

Socialism är en dröm om en samhällsordning där arbetets och produktionens tvång och orättvisor är utplånade, där produktionens överskott fördelas enlig principen ”till var och en efter hens behov av var och efter förmåga”. 

I det tänkta socialistiska samhället råder fullständig ekonomisk, social och kulturell jämlikhet, rättvisa och demokrati. Klasser och hierarkier finns inte längre.
Motsättningarna mellan kapital och arbete är upphävda, löntagarna är befriade från lönearbetets tvång. Vinstmotivet och konkurrensen som drivkraft för produktionen är ersatta av samarbete. Ingen är fattig och ingen är rik. Ingen enskild äger eller bestämmer över produktionen utan produktionsresurserna är gemensam egendom. Största möjliga individuella frihet råder.

Socialism är samtidigt en politisk ideologi som, med olika medel, syftar till att nå detta tänkta framtida samhälle.
Somliga socialister anser att det socialistiska samhället kan uppnås genom att arbetarklassen, med statens hjälp, övertar produktionsmedlen. (Kommunister) Andra menar att övertagandet bör ske underifrån utan statens hjälp. (Syndikalister) Somliga vill göra övertagandet med demokratiska medel och metoder (Socialdemokrater) medan andra kan tänka sig att använda våld om så behövs (Leninister och bolsjeviker). En del vill ”störta” kapitalismen och bygga socialismen på kapitalismens ruiner. (Anarkister)
För att nå det socialistiska samhället måste politiken således göra kraftiga ingrepp i kapitalismen och marknadsekonomin.
Alla försök att upprätta drömmen om socialism i verklighetens kapitalism har dock misslyckats.
Därför är socialismen fortfarande en dröm, en utopi.

Till skillnad från den socialistiska drömmen lever vi nämligen i en kapitalistisk världsordning som är den rådande ekonomiska, sociala och kulturella verkligheten.
I kapitalismen ägs kapital och produktionsresurser av enskalda personer, produktionens drivkraft är kapitalistens strävan efter vinst. Produktionen utvecklas både i konkurrens och med monopol. Ojämlikhet är en förutsättning för samhällsutvecklingen. Lönearbetet är grunden för kapitaltillväxt.
Kapitalismen skapar tillväxt men innebär samtidigt exploatering av människor och natur.

Liberalismen är en ideologi som i sin ”rena extrema form” (t.ex. Mises) anser att politiken inte ska röra kapitalismens och marknadernas utveckling utan låta dessa vara fria från all inblandning. Därigenom gynnas en ekonomisk, social och kulturell utveckling som visserligen skapar orättvisor och exploatering men på sikt kommer att gynna flertalet.
Med en renodlad liberal politik uppstår dock ekonomiska, sociala och kulturella klyftor mellan människor, hierarkier förstärks, exploatering av människor och natur sker utan hinder, ekonomiska kriser skapar fattigdom för många.

Socialdemokratin och andra socialliberaler vill göra sådana förändringar i kapitalismen som kan genomföras på demokratisk väg och som skapar välfärd för flertalet och i största möjliga mån öka eller behålla individens frihet. Till skillnad från extremliberaler kan socialliberaler tänka sig att politiken griper in i kapitalismen för att rätta till där människor drabbas och råkar illa ut.

Många socialdemokrater brukar hänvisa till Olof Palme som i det kända talet inför SSU:s kongress 1964 sa att han var "demokratisk socialist” och att "socialismen är en frihetsrörelse" vars mål är "frihet för den enskilda människan att utveckla sin egenart, valfrihet för individen att forma sin tillvaro efter egna önskningar".

Han menade att detta bejakande av individualismen går hand i hand med en investering i den gemensamma, offentliga sektorn. Tanken var att skapa "en samhällsorganisation som effektivt kan tjäna människorna". "Frihet", argumenterade Palme, "når vi inte mot samhället utan till väsentlig del genom samhället".

"Socialism" var enligt Palme, med andra ord, något som hade väldigt lite att göra med ingrepp i kapitalismen och marknadsekonomin men desto mer med en politik som mer kan betecknas som socialliberal.

Demokratins problem

Kapitalismen är den världsordning som uppkommit ur historien och som styr människans och samhällenas ekonomiska, sociala och kulturella villkor.

Kapitalismen är ingen politisk ideologi, som en del tycks tro, utan resultatet av hela den historiska utvecklingen från det att pengar började användas i handeln för cirka tre tusen år sedan till dagens finansmarknadskapitalism.

Kapitalismens ekonomiska struktur styr hur arbete och produktion fungerar, hur produktionsresultaten och de ekonomiska överskotten uppkommer och fördelas, hur värdeskapandet sker, hur markandsstukturerna formas, hur valutorna förhåller sig till varandra, hur människor, miljö och natur exploateras, hur energin utnyttjas, hur handeln och marknaderna fungerar, hur ekonomiska kriser uppstår, och vilka som tjänar och förlorar på allt detta.
Kapitalismen skapar särskilda vinnare och förlorare, hierarkier och intressemotsättningar, segrare och offer, gott och ont.
Kapitalismen är ingen de rikas konspiration mot de fattiga utan en ordning som uppstått ur de ekonomiska, sociala och kulturella förändringar som drivit historien framåt.

De politiska ideologierna och partierna försöker på olika sätt och med olika resultat förhålla sig till kapitalismen. Nyliberalerna vill låta kapitalismen fritt verka, socialliberalerna vill motverka kapitalismens inhumana sidor, kommunisterna trodde sig kunna avskaffa kapitalismen.

Demokratin är spelregler för hur det politiska arbetet ska föras för att de samhälleliga intressemotsättningarna inte ska skapa anarki, konflikter och krig.
Mot demokratin står diverse totalitära och luddiga idéer och känslor som uppstår då demokratin inte klarar av de problem som kapitalismen skapar.
Kommunism, fascism, nazism, teokratier, oligarkier är exempel på sådana.
Kapitalismen förändras och skapar nya förutsättningar för politiken och demokratin. Just nu är vi inne i en stark sådan förändringsprocess.

Tidigare på denna blogg i samma ämne

Demokratins svagheter en grogrund för totalitära rörelser eller anarki 

Demokratins kris och väljarnas missnöje 

Misstron mot demokratin

Andra inlägg
Sören Holmberg, Staffan I Lindberg och Bo Rothstein SvD Under strecket 180402 ”Så gör man för att döda en demokrati” 

Olle Wästberg gästledare i SvD180402 ”Italien skickar en varning till hela Europa”