Visar inlägg med etikett pensioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pensioner. Visa alla inlägg

onsdag 3 november 2021

Socialdemokraternas kongress, LO, SD och pensionerna

Idag inleds Socialdemokraternas kongress.
Socialdemokraternas är arbetarrörelsens politiska gren.

Den fackliga, det vill säga den civila samhällsgrenen, LO vill att Socialdemokraterna ska lägga fram förslag om höjda pensioner – även om det innebär att det kräver stöd av Sverigedemokraterna.

Det är klart att man inte kan strunta i vad en femtedel av riksdagens ledamöter anser. Sverigedemokraterna har ju 20 procent av riksdagsmandaten och vill höja pensionerna.
Naturligtvis kan man inte strunta i deras stöd.
Men en pensionsfråga som ska hålla några år bör ha stöd av de flesta av riksdagens partier.


S-kongressen 
Arbetsvärlden om pensionerna 
Svt LO öppnar för stöd av SD 




torsdag 23 april 2020

Storföretagen är inga privatföretag


Den enskilda äganderätten och egendomsrätten är en av samhällets viktigaste rättsprinciper.
Oavsett om du äger en blyertspenna eller en fabrik som tillverkar sådana, ger dig lagen rätt att bestämma över din egendom.
I Förenta Nationerna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna heter det:
”Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.”

Privat ägande av produktionsmedlen och kapital är helt avgörande för den nuvarande globala ekonomiska, sociala och kulturella ordningen – kapitalismens - uppkomst och existens.

Handelskapitalisterna under medeltiden, som Fugger, Medici och andra, byggde ”sitt” kapital på att de kunde köpa och sälja varor i ett stort nätverk av producenter och konsumenter. Ungefär som Kamprads IKEA. De kunde samla vinsterna i detta nätverk till sig själva, och kallade kapitalet för sitt.
Men redan då var staten och kapitalet väl sammanvävda. Fugger lånade ut enorma summor till europeiska kungar och kejsare. Cosimo de' Medici grep makten i Florens 1434, Louis de Geer samarbetade intimt med Gustaf II Adolf och Oxenstierna om privilegier, lån och leveranser av bl.a. vapen.
Så småningom breddades ägandet till handelskompanier, till exempel brittiska Ostindiska Companiet som bildades år 1600 med ett hundratal köpmän i London och adliga andelstecknare.

Den tekniska utvecklingen gjorde masstillverkning i fabriker möjlig.  Fabriksägarna samlade kapital utifrån överskottet på löntagarnas arbete. Ägarna ansåg sig inte bara ha rätt att bestämma över fabriken och överskottet utan också över arbetsprocessen. ”Rätten att leda och fördela arbetet”.

I slutet av 1800-talet var de flesta företag delägda genom aktieandelar bland andra AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson.
Aktieandelarna var först relativt få. Aktiekapitalet i SKF fördelades på totalt 110 aktier varav Gamlestadens Fabriker tecknade sig för 82 aktier och uppfinnaren Wingquist för 20 aktier.

Så småningom byggdes aktiekapitalet på tusentals sparare, och i slutet av 2017 fanns det drygt 1,8 miljoner svenskar som ägde aktier, vilket motsvarar nästan en femtedel av befolkningen.
SKF har idag cirka 
53 542 aktieägare.
Aktiemarknaden hade tagit steget mot en allmän angelägenhet.
Så hur privat är egentligen kapitalet i dag?

Den nuvarande ekonomiska krisen visar ännu en gång att kapitalägandet inte längre är enskilt utan allmänt.
Det finns många belägg för att det är så. Här är fem av dem:

1. De återkommande ekonomiska kriserna där skattebetalarna tvingas gå in och stötta företagen med kapital. Så var fallet vid finanskriserna i Sverige 1990–1994 och 2008.
Så är det i den nuvarande ekonomiska krisen där staten satsar över 300 miljarder kronor i ett krispaket. I paketet betalar staten 90 procent av lönekostnaderna vid korttidspermittering, tar över arbetsgivarnas sjuklönekostnader i april-maj och ger företagen anstånd med att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatter och moms. Åtgärderna är kanske nödvändiga men de förskjuter ansvarsfördelningen mellan kapital och arbete.

2. Socialiseringen av kapitalmarknaden beror också på att allmänhetens pensions- och försäkringspengar är indragna i finansmarknaden. Liksom bankernas tillgångar.
Idag är det svårt för en medborgare att helt undvika att vara en del av aktie- och fondsparande, banklån, premiepensionsval, ekonominyheter och räntesvängningar, försäkringslösningar och bankappar.

3. Företagens allt större påverkan på miljön är också ett tecken på att privatintressen inte längre ensamt kan styra ekonomin. Företagen lämnar efter sig stora miljökatastrofer som skattebetalarna efteråt tvingas reparera. Oljeutsläppet i Mexikanska golfen, Love Canal, USA där företaget Hooker Chemical and Plastic Corporation grävde ned över 20 000 ton kemiskt avfall, Bhopal i Indien, Tjernobyl i Ukraina, Three Mile Island i USA, Minamata, Japan, Exxon-Valdez i USA för att nämna några.

4. Ett annat tecken på att kapitalet blir allt mer socialt är till exempel arbetsmiljökatastrofer som bland andra BT Kemi- och Eternitskandalerna i Sverige där kostnaderna har drabbat skattebetalarna men som i decennier tidigare gett aktieägarna och kapitalägarna stora vinster. Medan aktieägarna delat på företagens vinster har löntagare blivit sjuka eller dött i förtid. Här tvingades staten efteråt att gå in och städa upp.

5. Antalet anställda i januari 2017 i Sverige uppgick till 4 383 000. 1909 var antalet cirka 306 000.
1909 var SKF ett stort internationella företag med 1 300 anställda.  I dag är de 43 814.
Om företagets ledning fattar beslut om företaget berör det alltså betydligt fler än för hundra år sedan. Många anställda och underleverantörer är beroende av storföretagens beslut.
Jag har här tagit SKF och Sverige som exempel men trenden gäller företag i hela världen.

Den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen över hela världen har således gjort kapitalet allt mer socialt och allt mindre privat.

Mina tidigare funderingar kring detta problem:

Det enskilda ägandet och näringslivet II. (Av III) Hur privat är kapitalet och näringslivet?


Det enskilda ägandet och näringslivet III. (av III) Den kapitalistiska utvecklingen gräver sin grav.


Det enskilda ägandet och näringslivet. Sammanfattning. Hur kan politiken anpassas till de nya produktionsförhållandena


onsdag 22 mars 2017

Små och stora bovar



När den amerikanska fackföreningsaktivisten Mary Harris "Mother" Jones (1837-1930) under järnvägsruschen på 1800-talet intervjuade en järnvägsarbetare som satt inspärrad för stöld av ett par skor sa hon till honom att om han hade stulit en hel järnväg skulle han kunnat bli guvernör.
Polisen i Örebro, Peter Springare, fann för en tid sedan att en stor del av de brottslingar han hade att haffa var invandrare.
En annan grupp brottslingar, som Springare inte får möta i sitt jobb, kommer från ett helt annat samhällsskikt. De tillhör näringslivets toppar.

På företaget Allras hemsida står det ”Smarta tjänster för din vardagsekonomi.” Sanningen är att Allras två huvudägare tjänat 100 miljoner kronor på att snuva spararna på pengar. Ägarna brottsutreds.
Fler bolag än Allra – som SvD har granskat i en rad artiklar – är misstänkta för brott.
Premiepensionssystemet har blivit utsatt för omfattande bedrägerier av brottslingar, skriver Pensionsmyndigheten i ett dokument som har skickats till regeringen.

Fingerprints vd, Johan Carlström, lämnade styrelsen och vd-posten i bolaget efter misstankar om grovt insiderbrott. Misstankarna mot Johan Carlström gäller en stor aktieförsäljning som Johan Carlström genomförde kort före Fingerprint Cards vinstvarning i december förra året. Affärerna orsakar börsras och nära 5 miljarder bedöms vara bortblåsta. Den aktie som på måndagen (20 mars) var värd 50,4 kronor hade sjunkit till ett värde på 34,81 tisdag klockan 10.30 – då uträkningen gjordes. Rättegången mot Carlström är uppskjuten till efter sommaren 2017.

 Bland andra europeiska tidningar har den danska tidningen Berlingske redovisat att efterforskningar av myndigheter i bland annat Lettland och Moldavien visar att flera miljarder kronor passerat genom danska banker och gått vidare till så kallade skatteparadis, som Seychellerna och Panama. Två av de inblandade bankerna är Nordea och Danske Bank, enligt Berlingske.
Totalt ska härvan omfatta mer än 7 miljarder danska kronor, fördelat på 1700 transaktioner under åren 2011 till 2014. Danske Banks chefsjurist Flemming Pristed medger för tidningen att bankens kontroll varit otillräcklig.

Bombardier är ett kanadensiskt transportkonglomerat som styr Bombardier Transportation, ett svenskt verkstadsföretag och ett av världens största tillverkare av järnvägssignalsystem.
Men efter en månads lång gemensam utredning baserad på hemliga interna dokument, kan reportrar från Organized Crime and Corruption Reporting Project OCCRP, SVT "Uppdrag granskning" TT och Radio Canada avslöja några obehagliga sanningar.
Det visar sig att Bombardier Transportation är skyldig till korruption där nära en miljard kronor kan ha gått till mutor.
Den 10 mars häktades en chef på Bombardier av Stockholms tingsrätt, misstänkt för grovt mutbrott i samband med teknikföretagets affär i Azerbajdzjan. Flera höga chefer misstänks för samma sak.

Frågor på det?



 OCCRP                                 


fredag 8 januari 2016

Det är nåt skumt med finansmarknaden. Vart är vi på väg?

Finansmarknaden har hand om våra sparpengar till exempel våra pensioner. Det är sådant kollektivt sparande som vi inbillar oss satsats i aktier och fonder. Och vi tror att fonderna satsas i värdeskapande verksamheter som t.ex. produktion som skapar arbete och tillväxt.
Det är i alla fall vad vi tror att vi vet.
Men är det så?

Om vi tar en titt på dagens finansmarknad kan man börja undra.
Den 7 januari 2016 dök plötsligt den kinesiska börsen med 7 procent på ett dygn. Handeln på börsen stoppades.
Men nästa dag så gick den kinesiska börsen upp igen.

Hela världens finanshandlare har dock blivit nervösa och hela världens börser följer den kinesiska i doppet.
Det är en psykologisk process, förklarar ekonomijournalisterna.
Fondmäklarna blir nervösa och slutar att placera våra pensionspengar.

Doppet har på tre dagar kostat sex svenska finansfamiljer 20 miljarder kronor säger SvD Näringsliv.
De sex är
Familjen Persson (H&M) som blivit 13 miljarder kronor fattigare
Carl Bennet (Getinge) som drabbats av en värdeminskning på 1,5 miljarder
Melker Schörling (Securitas och Hexagon ) som fick en värdeförlust på 2,4 miljarder
För familjen Douglas (Wasatornet ) gick 1,1 miljard upp i rök
Wallenbergs stiftelser (Investor)  ägde efter doppet 3,7 miljarder mindre än före
Familjen Lundberg (Lundbergföretagen )fick ett minus på  850 miljoner

Var är pengarna? Hur mycket har vi pensionssparare förlorat?
Skulle pengarna ha satsats i produktiv verksamhet?

Vart är vi på väg?













onsdag 17 november 2010

När Ekot hade fel och SvD.s ledarskribent inte svamlade

I går rapporterade Ekot, i radions P1, att år 2048 blir svenska pensionsvillkor näst sämst i hela EU.
Enligt Ekot framgår detta av en EU-rapport som finansministrarna ska diskutera idag. Rapporten visar att dagens 27-åringar, som går i pension 2048, bara kommer att få ut 48,2 procent av sin slutlön i pension. 27-åringarna i exempelvis Grekland och Nederländerna kommer att få mer än 100 procent av sin slutlön i pension.
Oacceptabelt sa Curt Persson, ordförande i PRO.
Om det är så är det ju för djävligt!
Men är det så?

Sanna Ryman, på SvD:s ledarredaktion, har kollat upp varifrån siffrorna kommer och konstaterar idag att det bara är högst teoretiska beräkningar, med föga bäring på verkligheten.

Det är alltså bara att konstatera att
¬– pålitliga Ekot, för ovanlighetens skull, visat sig opålitligt
– SvD:s ledarredaktion, för ovanlighetens skull, inte svamlar
– teorier inte alltid stämmer med verkligheten
– mediernas rapporter om forskningsresultat ännu en gång visat sig dåligt underbyggda.
– att dagens 27-åringar bör hålla koll på sina pensioner

torsdag 6 november 2008

Den amerikanska mardrömmen och dess frälsare

47 miljoner människor i USA, var sjätte medborgare, saknar sjukförsäkring och därmed tillgång till bra vård. Om Obamas löften ska infrias skulle det kosta 65 miljarder dollar per år att genomföra.
Pensioner och socialbidrag kostar cirka 600 miljarder dollar per år. Antalet pensionärer ökar för varje år för att nå ett maximum om 20 år.
USA använder 25 procent av världens olja. Om USA ska bidra till världens klimatmål kräver detta en enorm omställning av energiuttaget.
Vägarna i USA blir allt sämre och är redan nu i ett uselt skick. Över 70 000 broar i USA är i akut behov av reparation. ”American Society of Engineers” beräknar kostnaden för att förbättra infrastrukturen till 1 600 miljarder dollar.
I många delstater går bara 55 procent av ungdomarna ut gymnasiet. USA ligger på 17:e plats i världen när det gäller gymnasieungdomars prestationer.
Omkring 12 miljoner människor lever illegalt i USA.
Under 2008 var budgetunderskottet i statens finanser 410 miljarder dollar, vilket var nära rekordunderskottet från 2004.
Räddningspaketet för bankerna har kostat 700 miljarder dollar.
USA:s handelsunderskott ökade i juli 2008 till 62,2 miljarder dollar från 58,8 miljarder dollar i juni. Handeln med Kina gav ett underskott på nästan 25 miljarder dollar jämfört med 21,4 miljarder i juni.
Underskottet gentemot EU-länderna ökade till 11 miljarder dollar från drygt 8 miljarder i juni 2008.
Krigen i Iran och Afganistan kostar enorma pengar.
Produktionen minskar. Arbetslösheten ökar.

Förväntningarna och förhoppningarna på Barack Obama är enorma. Det är tragiskt att USA äntligen får en bra president när förutsättningarna för honom är så omöjliga.
Valsystemet och medierna har bidragit till att blåsa upp förväntningarna på den nyvalde presidenten till en politisk bubbla som måste spricka på samma sätt som den finasiella.
Frågan är hur Obama och hans medhjälpare kan hantera bubblan och hur USA reagerar på den reaktion som följer då förväntningarna inte infrias.