Regeringen beställer åsikter för 50 miljoner skattekronor

”Vi tar oss bara an projekt som följer våra värderingar och där våra klienter kan dra nytta av våra bästa resurser.”
Så skriver utredningsföretaget McKinsey & Co på sin hemsida.

Vilka är då McKinsey & Co värderingar?
Att de ligger nära Svenskt Näringsliv är uppenbart.

Svenskt Näringsliv hyllar en utredning som McKinsey & Co. gjorde 2005, således innan alliansregeringen vann valet, där företaget kom fram till att
"• Sverige ska sträva efter att varje delsektor i ekonomin ska inneha högst produktivitet i världen. Detta gäller inte minst den offentliga sektorn, där en tydlig efterfrågan finns för välfärdstjänster i världsklass. För det andra bör man sätta upp ett mål om att ge förutsättningar för skapandet av 500 000 nya jobb, netto, under det närmaste decenniet.
• en fortsättning på den framgångsrika avregleringsstrategin, inte minst behövs en ökad konkurrens inom de områden som traditionellt utförts av offentlig sektor.
• omvärdera alla de regleringar på arbetsmarknaden som hindrar skapandet av nya jobb.
• den totala kostnaden för arbete måste minska, bland annat genom sänkta direkta och indirekta skatter på arbete."
Med andra ord samma åsikter som Svenskt Näringsliv förfäktar.

Svenskt Näringsliv var också påtagligt nöjda med rapporten.
”Med tanke på att McKinsey nu helt kostnadsfritt (!) ger dessa goda och viktiga råd till svenska politiker får vi hoppas att våra folkvalda låter sig inspireras.” skrev Svenskt Näringsliv.
(Min parentes)

Regeringen anlitar följaktligen McKinsey flitigt för utredningar. Det handlar om delvis sekretessbelagda rapporter och om stora belopp - 50 miljoner kronor sedan 2009, avslöjar Veckans Affärer i dag.

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet kommenterar:
”Det är anmärkningsvärt. Regeringskansliet förfogar över ett kommittéväsende som fungerat. Regeringskansliets 5.000 anställda verkar inte räcka till när regeringen formar politiska beslut.”

Veckans Affärer anklagar bland annat Maud Olofsson för att ha anammat McKinseys politiska analys om hur regeringen skulle reformera regler rörande riskkapital, helt utan vetenskapliga studier eller forskarbelägg.

Man kan ännu en gång konstaera att regeringen är duktig på att överföra skattepengar till privata företag.

Några frågor som grävande journalister skulle ställa sig i sammanhanget:
Hur ser upphandlingsförfarandet ut i de här fallen?
Vilka personkopplingar förekommer?


Expressen

Realtid

DN

Vad säger kungen och Maud i Kina?

Nu är Sveriges statschef, HM Konungen, med vice statsminister tillika landets näringsminister på besök i diktaturens Kina.
Den 4 november 1996 var Sveriges dåvarande statsminister, Göran Persson, på besök där. Innan Persson for i väg krävde den liberala pressen högljutt att Persson borde läxa upp kineserna för bristen på mänskliga rättigheter i det stora landet i öster.
(Vilket han också, i någon bisats, gjorde men det uppmärksammades inte.)
Men på ett möte med ledare för svenska företagare i Kina sa Persson:
”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet.”
Den meningen ledde till att det utbröt ett hysteriskt hallå i svenska medier och uttalandet ledde till att en misstroendeomröstning väcktes mot regeringen av de borgerliga partierna i riksdagen. Stämningen var rent ut upphetsad.
Uttalandet, som i.o.f.s. var en helt riktig bedömning av situationen för företagen, ansågs alltför Kina-vänligt.

Grundläggande mänskliga och demokratiska rättigheter saknas ännu i dag i Kina. Det är fortfarande en politisk diktatur där det t.ex. är förbjudet att bilda fackföreningar som inte är godkända av staten.
Men vilka krav ställer de liberala medierna på de svenska statsföreträdarna i dag?
Kommer HM Konungen och vice statsministern kräva t.ex. fria fackföreningar i Kina?
Det är ju ändå näringslivsfrågor som ska diskuteras.

DN
GP
SvD

Ledarkommentarer saknas i de stora liberala tidningarna.

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter

Centern får konkurrens på landsbygden

Missnöjet med centerpartiledningens stureplanspolitik tar sig olika uttryck bland centerns väljare.
En liten grupp f.d. centerväljare bildar ett nytt parti ”Landsbygdsdemokraterna”.
Än så länge är medierna snälla. Men så småningom kommer partiet, som aspirerar på riksdagsplats, naturligtvis att behöva svara på hur de ställer sig till, EU, EMU, sjukförsäkringsfrågor, statsbudgetfrågor, arbetsmarknadspolitik, skattepolitiken, rättsfrågor, forskningspolitiken, invandrarfrågor, finanspolitik m.fl. övergripande frågor.
I riksdagen måste de kunna se till hela landets intressen, precis som övriga riksdagspartier.
Det nuvarande ”programmet” upptas till stor del av rovdjurspolitiken och verkar vara ett högerinriktat enfrågeparti med fyra grundpelare: Traditioner och kulturarv, företagande och service, demokrati och påverkan samt framtidstro och utveckling.
Partiets grundare är frustrerade över utarmningen av landsbygden och centraliseringen och anser att de övriga partierna sviker landsbygden.
ATL
DalaDemokraten
Värmlands Folkblad
Intervju i Sveriges Radio
Aftonbladet
Expressen
SvD
DN

Staten och SAAB

Under krisen hörde vi, minst en gång i veckan, näringsminister Maud Olofsson säga att staten inte ska äga bilföretag.
Snart äger staten SAAB. Kinesiska staten.
Inte heller USA:s finansdepartement lyssnade på Maud.
De äger över hälften av GM, SAAB:s förre ägare.

SvD
DN

Centern överger landsbygden

Att det skulle bli centerpartistiska statsråd som skulle stoppa bredbandutbyggnaden på landsbygden kunde man inte tro före valet. Men så blev det. Åsa Torstensson har visat noll intresse för att stödja en fiberutbyggnad på landet.
Vad det beror på kan man undra.
En förklaring kan vara att partiet övergivit landsbygdens intressen för Stureplancentralistiska. Maud Olofsson har ju lyckats vrida partiets linje ordentligt åt höger och format de nya Mauderaterna.
En annan förklaring kan vara att Åsa Torstensson i regeringen inte kan, eller vill, hävda sig gentemot finansministern och därför släppt landsortens krav på riktigt bredband.
I dag samlas Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, till stämma.
Förbundsordförande Lars-Göran Pettersson har skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där han går igenom regeringens vallöften och hur de infriats.
Han konstaterar att regeringen, drygt ett år före nästa val, inte infriat hälften av löftena.
Min egen käpphäst, bredband på landsbygden, finns med bland de löften som återstår att uppfylla.
Så här skriver LRF-ordföranden om detta:
”Bygg ut bredbandsnätet på landsbygden. Fortfarande saknar omkring 75 procent av landsbygden bredband. Det behövs en nationell bredbandsvision från Sveriges regering. Ta hem de medel som finns avsatta i EU:s budget.”

Maud och Mona – skärp er!

Det är inte det minsta socialistiskt med statligt övertagande av produktion, om någon trodde det. Oavsett vem som än äger SAAB måste ägaren rätta sig efter marknadens och kapitalismens villkor.
Ett alternativ till att staten går in som tillfällig ägare i SAAB är att staten går in och garanterar lån tills köpare uppträder.
Om staten ska ta över SAABs produktionsapparat i Sverige bör det, i så fall, vara högst tillfälligt för att rädda de produktionsvärden som finns i SAAB antingen till dess att en kapitalstark ägare med erfarenhet av bilproduktion intresserar sig för SAAB eller tills en annan produktionsinriktning är genomförd. En produktionsomställning från bilar till annan produktion, exempelvis vindsnurror, tar emellertid enormt lång tid och kräver väldiga resurser.
Ett tillfälligt statligt stöd innebär en rekonstruktion med hjälp av skattebetalarnas pengar.
Men även en konkurs skulle kosta skattebetalarna, och de arbetslösa saabarbetarna, en hel del.
Det viktiga nu är att se till så att varken borgerlig eller socialdemokratisk dogmatism och partiopportunism får hindra förnuftiga lösningar.

Hör diskussionen mellan Maud och Mona
Läs i Svd och DN om regeringens ståndpunkt

Maud höjer arbetsgivaravgiften

Småföretagare som skulle få sänkt arbetsgivaravgift fick i stället högre avgift. Det berättar Dagens Industri den 31 januari.
Näringsminister Maud Olofsson lovade att arbetsgivar- och egenavgifterna skulle sänkas med 1 procentenhet. Men i stället har avgifterna höjts för många bolag, 600.000 företag som bedrivs som enskild firma är drabbade av högre avgift.

För de företag som väljer att ta ut tre eller trettio karensdagar för att minska sjukförsäkringsavgiften har avgiften i stället blivit högre. Försäkringskassan har nämligen höjt sjukförsäkringspremien med 0,11-0,22 procent, rapporterar Dagens Industri.

Regeringen skapar utanförskap

I en utredning som blev klar i våras, "Bredband till hela landet SOU 2008:40", presenterade Åke Hedén, centerpartistiskt kommunalråd i Enköping, ett förslag till ett ny statlig storsatsning på utbyggnad av fiberbredband. Utredningen som var beställd av infrastrukturminister Åsa Torstensson, föreslog investeringar för omkring sju miljarder kronor, varav drygt tre miljarder från staten, mellan åren 2009 och 2013.
Under sommaren ställde sig näringsdepartementet ¬– som leds av centerpartisterna Maud Olofsson och Åsa Torstensson ¬– bakom utredningens förslag och ville få in de tre miljarderna redan i årets budgetproposition.
Men när nu alliansens budgetproposition kommer, visade det sig att det inte ens bidde en vanttumme.
”Arbetet för att åstadkomma tillgängliga elektroniska kommunikationsnät, både trådlösa och trådbundna, ska i första hand ske i marknadens regi och det är därför viktigt att statens insatser inte hämmar marknadens investeringsvilja. Detta är inriktningen i regeringens fortsatta beredning av de båda utredningarna”, står det i budgetpropositionen.
Därmed lämnas en stor del av befolkningen på den svenska landsbygden i IT-utanförskap.

”Marknaden” har ju hittills visat sig ointresserad till bredbandsutbyggnad på landsorten.
Det är just därför det behövs statliga stöd. Det har helt enkelt inte varit lönsamt för kommersiella företag att dra rör och kabel långa sträckor genom oländig terräng.
Här i Sörmland fick ”marknaden”, i form av företaget SB Broadband, till uppgift att klara av utbyggnaden för oss på landsbygden. Trots att staten och kommunerna satsade 50 procent av kostnaderna lyckades inte företaget fixa trådlöst ”bredband” till en enda sörmlänning. Företaget gick i konkurs efter att ha bränt 26 miljoner kronor i skattepengar.
Frågan är om förutsättningarna för rena marknadslösningar nu blivit bättre utan statligt stöd.
Bara i de fall där befolkningen själva stått för en stor del av arbetet och där de själva satsat pengar tillsammans med kommunen har företagen ställt upp. Exempel finns bl.a. i Eskilstuna kommun där kommunen har bidragit med pengar till lokala initiativ.
Det är liknande lokala samverkanprojekt som behöver stöden.

Utredaren skrev också:
”Stödet ska gå till bygga anslutningspunkter i eftersatta områden som byar och socknar kan ansluta sig till. Kravet på överföringshastigheter i det nya näten är låga 2 Mbit i båda riktningarna, men det ska finnas uppgraderingsmöjligheter.”
Det är viktigt. 2 Mbit/s är i lägsta laget.
Men om den gränsen hade funnits då Regionförbundet i Sörmland och Sörmlands kommuner handlade upp bredbandsutbyggnaden på ”marknaden” skulle SB Broadband inte ha fått uppdraget att sätta sprätt på statens och kommunernas pengar.
Nu menar regeringen alltså att landsorten ska få trådlösa ”bredband”. Det betyder i praktiken att ingen som ansluter sig till nätet får någon garanterad uppkopplingshastighet och ytterst få kan nå upp till 2 Mbit/s.
Företag som säljer mobilt ”bredband” lovar i sin marknadsföring att kunden ska kunna: ”surfa i hastigheter upp till 7,2 Mbit/s” .
Någon nedre gräns anges inte. Och inte heller någon garanterad gräns.
Men den genomsnittliga surfhastigheten för mobila bredbandsabonnemang med den teoretiska maxhastigheten 7,2 Mbit/s är endast 1,6 Mbit/s. Det framgår av statistik som Stiftelsen för Internetinfrastruktur offentliggjorde i augusti i år.
Läs mer på
http://www.iis.se/about/press?id=153

Om du har bredband kan du hitta
utredningen "Bredband till hela landet SOU 2008:40" här http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/33/76/9da654ad.pdf
Budgetpropositionen från Näringslivsdepartementet här
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/5a379e1c.pdf