Världens miljardärer i kamp mot den nyliberala fundamentalismen

I USA har en samling dollarmiljonärer ”demonstrerat” och kräver att få betala mer i skatt. I ett upprop, som undertecknats av 137 miljonärer och som skickats till president Barack Obama samt kongressen, vädjar man om att få en högre skattesats.
"Gör det rätta. Höj våra skatter" skriver gruppen som kallar sig ”Patriotiska Miljonärer”.
Skattesänkarpolitiken har visat sig kontraproduktiv anser de.
Läs mer i E24.

Bill Gross är chef för världens största obligationsfond Pimco som förvaltar över 9 000 miljarder kronor. Han pekar på att de senaste decenniernas globalisering och teknologiska utveckling varit förödande för arbetsmarknaderna i västvärlden. Vinstlotten har dragits av kapitalägare. Företagsvinsterna som andel av USA:s bruttonationalinkomst har sedan 1980 klättrat från 8 till 13 procent. Även i Sverige har allt mer av det värde som skapas i näringslivet gått till vinster och mindre till löner.
Bill Gross, räntemarknadens egen Mr Market i kapitalismens hemland och själv god för 14 miljarder kronor avslutade nyligen en artikel med att citera Karl Marx: proletärer i alla länder förenen eder. Tre år in i finanskrisen är ingenting längre sig likt. Se Andreas Cervenkas artikel i SvD 7 oktober.

Högerpolitikerna i EU försöker införa Tobinskatt på finansiella transaktioner.
Läs mer i SvD

P.G. Gyllenhammar ryter till i Dagens Industri om ”råkapitalismen” och manar det giriga näringslivet till besinning. Läs mer i SvD.

De nyliberala dogmerna visar sig, på område efter område, inte hålla i kontakten med verkligheten.
Medan socialdemokraterna i Sverige bjäbbar om Juholt är bra eller dålig för partiet och hamnar i luven på varandra inbördes enar sig världens miljardärer i kamp mot den nyliberala fundamentalismen.

Banker och storbolag årets skummisar 2011?

Julian Assange, Wikileaks grundare, har sagt att en stor amerikansk bank blir måltavla för Wikileaks avslöjanden nästa år. Men även dokument från energi- och läkemedelsbolag kan komma att avslöjas, skriver Dagens Industri.
Billy McCormac, expert på politisk kommunikation och sociala medier, tror inte att ett bankavslöjande skulle skapa särskilt stora rubriker.
"Förtroendet för bankerna är redan så lågt som det kan bli. Om det sker skumma saker bakom kulisserna blir inte folk så förvånade", säger han till Dagens Industri.

Intressant. De institutioner som är navet i kapitalismen betraktas alltså som halvkriminella.
Kanske är det dags för vänstern att analysera kapitalismen i stället för att deppa över högerpartiernas politiska framgångar?

Expressen

Maud höjer arbetsgivaravgiften

Småföretagare som skulle få sänkt arbetsgivaravgift fick i stället högre avgift. Det berättar Dagens Industri den 31 januari.
Näringsminister Maud Olofsson lovade att arbetsgivar- och egenavgifterna skulle sänkas med 1 procentenhet. Men i stället har avgifterna höjts för många bolag, 600.000 företag som bedrivs som enskild firma är drabbade av högre avgift.

För de företag som väljer att ta ut tre eller trettio karensdagar för att minska sjukförsäkringsavgiften har avgiften i stället blivit högre. Försäkringskassan har nämligen höjt sjukförsäkringspremien med 0,11-0,22 procent, rapporterar Dagens Industri.

De tio största "löntagarna"

Dagens Industri har listat Sveriges tio största inkomster av tjänst 2007:

1. Marcus Wallenberg, f.d. vd i Investor, uppdrag inom familjesfären, ordförande i SEB, 56,1 miljoner kronor
2. Arne Almerfors, vd för Nasdaqnoterade värmekameratillverkaren FLIR, 46,5 miljoner kronor
3. Ane Uggla, dotter till danska shippingmagnaten Maersk McKinney Moeller, 36,1 miljoner kronor
4. Lars Westerberg, vd i Autoliv, 30,5 miljoner kronor
5. Bengt Seger, hedgefondförvaltare på Carnegie, 29,8 miljoner kronor
6. Tomas Billing, vd för Nordstjernan, 27,6 miljoner kronor
7. Anders Pålsson, vd för sängtillverkaren Hilding Andersson, 27,6 miljoner kronor
8. Stig Vilhelmson, f.d. vd på Carnegie, 27,0 miljoner kronor
9. Carl-Henric Svanberg, vd för Ericsson, 26,7 miljoner kronor
10. Lars Lundqvist, ordförande i Intrum och JM, 26,5 miljoner kronor

Om en normal löntagare tjänar 25 000 i månaden d.v.s. en årsinkomst på 300 000 kronor så tjänar hedgefondförvaltaren Bengt Seger på skandalomsusade och statsunderstödda Carnegie alltså 99 gånger så mycket.
Bengt Seger förvaltade ”Carnegie Worldwide L/S” som gav en avkastning på 2,4 procent 2006, enligt oberoende fondutvärderaren Indecaps hegdefondrankning som också konstaterar att sex av tio hedgefonder inte håller måttet.

Krisen och realekonomin

I Dagens Industri den 19 september 2008 säger SEB-chefen Annika Falkengren,
angående den globala krisen bl.a., ”Nu ser vi att det handlar om en global kris som sprider sig till den reala ekonomin.”
Hon pekar därvid på ett problematiskt förhållande i den kapitalistiska globala ekonomin. Med den reala ekonomin menar hon näringslivet, produktionen och arbetet där reella värden och kapital skapas och utvecklas. Finansmarknaden tillhör inte den reala ekonomin. Finansmarknaden handlar nämligen inte med reella värden utan bara med förväntade upp- och nedgångar i priset på abstrakta värdebevis vilka förlorat kontakten med de verkliga kapital- och realvärdena. Det mesta är luft.

När nu riksbanker och stater pytsar in pengar i detta uppblåsta finanssystem är det i bästa fall pengar som motsvaras av ett verkligt produktionsvärde med förankring i den reala ekonomin. Eller så handlar det om pangar utan koppling till det verkliga produktionsvärdet.
Vi vet inte vilket, men om det är det sistnämnda kommer krisen förvärras eftersom inflationsrisken därmed ökar och att finansmarknaden fylls med än mer luft.
Detta gäller med största sannolikhet USA med dess enorma budgetunderskott, sitt minus i handelsbalans och med en låg dollarkurs. Under dessa förhållanden kommer åtgärden att ”trycka upp dollarsedlar”, för att lindra likviditeten i finanssystemet, bara att skjuta upp krisen och leda till kapital inte investeras och de reella värdena och tillgångarna minskar. Om bilden inte var så trivial skulle man kunna säga att USA:s regering och riksbank kissar i sängen för att behålla värmen. I själva verket är det en enorm jättelögn som ekonomer världen över borde genomskåda.
Men då tvingas de också avslöja att verkliga värden inte kan skapas utan och utanför arbetet och produktionen.