Nordeastyrelsens och Wahlroos` valrörelse

Nordea har inte flyttat än.

Styrelsen har visserligen sagt sitt men nu är dess uppgift att övertyga aktieägarna om att flytten är nödvändig. Alla är inte lika övertygande om det som styrelsen.

Enligt SvD Näringsliv i dag så kallade vd Casper von Koskull i tisdags till hemligt möte med flera svenska minoritetsägare, bland andra AMF (2,1), Swedbank Robur (2,5) och AP-fonderna (1,9). Några av dem är skeptiska till planerna på att flytta bankens huvudkontor till Helsingfors.

Styrelsen kan lita på Sampo (21,3), Nordea Fonden (3,9) och Alecta (2,7) röstar för flytten men sedan utgör resterande övriga 67,5 procent av rösterna.

Även om det bara är en bråkdel av dessa aktieägare som deltar på stämman räcker det med en tredjedel för att stoppa flytten.
Minst två tredjedelar av de närvarande aktieägarna på vårens bolagsstämma måste alltså rösta ja för att flytten ska bli av.

Styrelsens tidsplan är att flytten ska genomföras den 1 oktober 2018. Till dess blir det en intensiv valrörelse i Nordea.

Mikael Törnwall SvD Näringsliv: ”Vill det sig illa för Wahlroos kan flytten bli ett pr-fiasko”

Debatt SvD Näringsliv 170916 ”Lögner sprids om notan för Nordbanken”

SvD Birgitta Forsberg: ”Frågorna Wahlroos inte besvarat om Nordeas flyttplaner”

Storkapitalets bandhund skäller i SvD

I dagens ledare i SvD skriver Per Gudmundson en konstig text under rubriken ”Bara ett år kvar av mardrömsregeringen”. 

I ledaren skäller Gudmundson som en bandhund på regeringen för att Nordea har beslutat att flytta till Helsingfors.  Språket är på samma nivå som det som förekommer på sociala medier när det är som sämst. Gudmundson presenterar inga fakta eller nyanser.

”Regeringen har bara suttit tre år, men beter sig redan som en femåring. Löfven och Andersson borde växa upp.”, säger Gudmundson vuxet.

Gudmundson gör regeringen ansvarig också för att Ericsson funderar på att sparka 14 000 anställda i omkring 180 länder.
Allt är den svenska regeringens fel.

Nordea är en av Europas största banker. Dess balansräkning är större än Sveriges bruttonationalprodukt. Det påpekar Gudmundson själv i sin ledare.

Nordea är alltså starkare än hela Sverige.

Vad flytten från Stockholm kommer att innebära för de anställda är det ingen som vet. Än så länge är det mesta spekulationer.
Och vilka konsekvenserna blir för svensk ekonomi är experterna oense om.

2016 gjorde Nordea en rörelsevinst på 1 248 miljoner euro, motsvarande cirka 12 miljarder kronor, för fjärde kvartalet 2016. Det kan jämföras med vinsten på 1 027 miljoner euro motsvarande period 2015. Räntenettot steg till 1 209 miljoner euro, från 1 203 miljoner euro, medan kreditförlusterna minskade till 129 miljoner euro från 142 miljoner euro.
(SvD Näringsliv)

Att det hela tiden sker förändringar inom näringslivet, oavsett regeringar och politik, vet vi alla.

Men Gudmundson sliter i kopplet och skäller som en bandhund för hussarna Wallenbergs, Svenskt Näringsliv, Maria Rankka, några allianspolitiker och andra mäktiga högerpersoner.
Det svenska företagsklimatet är åt helvete anser de vilket högern alltid ansett under socialdemokratiskt ledda regeringar.

Nordeas VD Casper von Koskull framhåller dock själv att flytten beror på att Finland är medlem i EU:s bankunion och lyfter fram dess ramverk som en fördel för banken. Eftersom Sverige inte är med i EMU är Sverige inte heller medlen i europeiska bankunionen. Det bli enklare att jobba inom bankunionens regelverk menar von Koskull.

Beträffande frågan om det är omoraliskt av Nordea att i svåra tider låta sig räddas av skattebetalarna för att i goda tider undandra sig eget ansvar säger bankens ordförande Björn Wahlroos, i en intervju med DN, att ”Svenska skattebetalare har inte räddat Nordea, det var Nordbanken som fick hjälp under 1990-talets bankkris”

På SvD:s debattsida svarar Anders Ögren, docent i ekonomisk historia, att ”Wahlroos visar prov på en skrämmande historierevisionism. Eller för att tala klartext, han storljuger. Självklart är det samma bank, visst har den genomgått förändringar via uppköp och sammanslagningar sedan 90-talskrisen men utan skattebetalarnas insats under 90-talskrisen hade det inte funnits något Nordea”

Fakta om det svenska företagsklimatet

”Sveriges företagande och konkurrenskraft – internationelljämförelse”, Ds 2015:43

Artikel i Ekonomisk Debatt nr 6 2013 ”Svensktföretagsklimat i internationell jämförelse – slutsatser och lärdomar” där det antyds att förutsättningarna i Sverige för entreprenörskap och växande företag är i världsklass på många områden

Slutnotan för skattebetalarna till Nordbanken blev 21,5 mdkr eller 1,5 procent av 1991 års BNP enligt en artikel i Ekonomisk Debatt nr 5 2015 ”Vad blev notan för 1990-talets bankstöd?”

Nordea flyttar till Helsingfors

Nordea väljer att lägga koncernens huvudkontor i Helsingfors efter ett beslut på bankens styrelsemöte under dagen.
Avsikten är att genomföra flytten av moderbolagets säte genom en fusion där Nordea Bank AB införlivas i ett nybildat finskt dotterbolag. Planen är att genomföra fusionen under andra halvåret 2018. Det framgår av ett pressmeddelande.

I pressmeddelandet från Nordeas styrelse säger styrelsen bl.a.
”Nordeas unika nordiska och internationella struktur innebär att det befintliga nationella regelverket inte varit helt ändamålsenligt för bankens verksamhetsmodell och senaste strategiska utveckling. Med moderbolagets säte i ett land som är medlem i EU:s bankunion omfattas Nordea av samma regelverk som jämförbara europeiska banker, med en konsekventare tillämpning och därmed mer jämlika förutsättningar.”

Sverige är inte med i EU:s bankunion men utreder frågan om att gå med.
Finland är, genom sitt medlemskap i EMU, automatiskt ansluten till bankunionen.

EU:s bankunion skapades 2012 för att förbättra övervakningen av banksektorn och minska risken för att banker drabbas av ekonomiska problem.

Bankunionen innebär att Europeiska centralbanken (ECB) har fått i uppdrag att övervaka och kontrollera bankerna i euroländerna. ECB utövar direkt tillsyn över de största bankerna, medan nationella myndigheter sköter tillsynen över de mindre bankerna i nära samarbete med ECB.

Om banker får ekonomiska problem trots övervakningen ska de kunna avvecklas utan att samhällsekonomin påverkas allvarligt. Det ska göras genom att bankerna bygger upp en gemensam fond, som kan användas vid problem.

Bankunionen bygger också på EU-regler som gäller för alla banker i EU, till exempel enhetliga kapitalkrav för bankerna och insättningsgarantier för bankkunderna. Bankerna ska garantera insatta belopp på upp till 100 000 euro.

Nordeas styrelse hotade med att flytta från Sverige då regeringen i våras lade fram ett förslag om resolutionsskatt. Genom resolutionsskatten skulle staten få en ekonomisk möjlighet att hjälpa bankerna i händelse av en bankkris. Miljardbeloppet fungerar som en försäkring för staten och skjuter över en del av krisansvaret på bankerna så att inte skattebetalarna behöver ta hela smällen vid en bankkris.

Nordeas pressmeddelande 
DN Ledare Lars Calmfors: ”Sikta på bankunionen – på sikt”
DI "Regeringen viker sig ..."

Det enskilda ägandet och näringslivet II. (Av III) Hur privat är kapitalet och näringslivet?

Arbetet och produktionen är grunden för samhällets utveckling, och den enskilda privata äganderätten är en av samhällets viktigaste rättsprinciper.

Staten och näringsliv har alltmer vävts samman i ett ömsesidigt beroende. Det har skett bland annat genom att företagen blivit beroende av statliga stöd och subventioner och staten är beroende av företagens verksamhet och skatter.

Tänk bara på bankkrascherna där skattebetalarna tvingades att gå in med pengar för att rädda bankerna från konkurs. Som argument för detta brukar man ange banksystemets samhällsviktiga funktioner.

Som exempel kan vi ta att skattebetalarna åkte på notan för finanskrisen i Sverige 1990–1994.
Nordbanken (numera Nordea) köptes ut av staten för att förhindra banken att gå omkull. Banken hade år 1989 slagits ihop med PK-banken. Staten pumpade in 65 miljarder i affären, dock bedömdes banken ha ett visst värde varför förlusten antas ha kostat skattebetalarna omkring 35 miljarder kronor. Nordbanken köpte därefter den konkursmässiga Gotabanken. När Nordbanken inte klarade kapitaltäckningskravet på 8 % genomfördes en nyemission på 5,2 miljarder kronor, varav staten tecknade 4,2 miljarder. I samband med detta ökade Statens ägarandel från 70 till 77 %. Senare såldes Nordbanken, i ett då bättre börsklimat, och staten återfick en del av de utbetalade skattepengarna.

Nu kräver politikerna i EU och regering att bankernas ägare och kunder ska avsätta en del av sina vinster och lägga upp en fond som kan rädda banken vid en eventuell framtida ny krasch.
Den har kallats stabilitetsfonden och resolutionsfonden. Nordeas styrelse gillar inte förslaget utan hotar med att flytta sitt huvudkontor till annat land. Styrelsen handlar som om de är privata ägare till Nordea.

Men företagen och kapitalbildningen är inte längre en privat angelägenhet, företagen har blivit alltmer samhällsberoende. ”Privatiseringen” av samhällsservice och välfärd har inte gjort det privata näringslivet mer enskilt utan gjort dem mer samhälleliga.

Medborgarnas sparmedel blir till ett uppumpat ”kapital” som snurrar runt på finansmarknaden styrd av anonyma fondmäklare. Kapitalet är inte längre till för investeringar i produktionen utan är spelmarker i ett virtuellt casino.
Och om hörnet hotar en kollaps, en smärtsam återställare till realkapitalet, som vi alla måste betala.
Något privat kapital finns inte längre. Om det någonsin funnits.

Expressen  17 sep 2008”Bankkraschen slår hårt mot svenska småsparare”
Wikipedia ”Finanskrisen 2007–2008”
Riksgälden ”Stödåtgärder under finanskrisen 2008–2009”
Riksgälden ”Stabilitetsfonden”
Riksgälden ”Resolutionsreserven” 
SvD Näringsliv 30 mar, 2016 ”100 miljarder i vinst – bankerna harmarginaler”  
SvD Näringsliv, Andreas Cervenka  2 mars, 2016 ”Storbankerna görmiljardvinster på svenskarnas bolån ”
Yle ”Forskare:Nordeas flytthot visar hur banker flyr undan sitt ansvar”
Andreas Cervenka SvD Näringsliv ”Mjölkar ändlöst” måste ha varit ett skämt,Wahlroos?”

                          

”Pengar är inte allt”

I dagens SvD skriver Thomas Gür på ledarsidan under rubriken”Pengar är inte allt”.

Rubriken skulle kunna annonsera ett resonemang om att det finns högre värden än pengar här i livet.
Men det gör den inte. Gür vill uppmärksamma oss på ”övertron att mera pengar skulle vara boten på allt. Att det enda som behövs är att anslå mer resurser; några hundra miljoner eller miljarder till – det är ju bara några pizzor per svensk – så kommer man också att få bukt med problemen.”
Det handlar alltså om att mera skattepengar inte löser bristen på personal i vården, inte lagar den eftersatta infrastrukturen, inte löser problemen i skolan, i flyktingmottagningen eller andra samhällsbekymmer. Här behövs inte mera pengar enligt Gür.
Det är naturligtvis inte pengar som löser behovet av fler personal inom äldrevården för att ta ett exempel. Det är bara arbete och arbetskraft som kan hjälpa de gamla. Men ny personal vill antagligen ha lön. I pengar. Och det kostar att utbilda dem. Ty så är samhällssystemet ordnat.
Och eftersom det är skattepengar som betalar lönerna, även för dem som arbetar inom den s.k. privata omsorgen, så måste det finnas pengar i statens och landstingens kassor. De privata vårdbolagen är ju beroende av pengar från staten och landstingen.
Det är också uppenbart att statens och kommunernas utgifter, år för år, ökar. Vilket kan bero på att kraven blir större. Ta sjukvården som exempel: De stora sjukhusen kräver allt dyrare lokaler och mer komplicerade apparater, medicinerna blir dyrare, personalen kostar mer, alltfler söker vård för allt fler krämpor o.s.v. Och där finns ju också privata byggbolag, teknikföretag, medicinföretag som inte håller med Gür utan som vill ha pengar för sina tjänster. Skattepengar.
Det är klart att pengar inte är lösningen på allt. Ändå mäts det mesta i pengar. Inte minst inom finansmarknaden och näringslivet.
För nyliberala debattörer gäller satsen ”pengar är inte allt” endast politikens område, skattepengar.
I övrigt, särskilt inom näringslivet, är pengar verkligen allt: för skattesmitare, aktieägare, vinster, privata vårdföretag, banker. Då löntagarna strejkar blir det alltid gny från arbetsgivarna om hur mycket pengar som strejken kostar.

Varför nämner inte Gür det? Varför lyfter han inte sitt manande pekfinger och säger att ”pengar är inte allt” till skattesmitarna? Eller till Nordea då skattebetalarna tvingades rädda den med skattebetalarnas pengar. Eller till ägarna av Findus i Bjuv som sparkar 450 pers?

Jo, antagligen för att han är fången i den nyliberala dogmen som säger att det bara är för staten och löntagarna som tesen att ”pengar inte är allt” gäller.
För kapitalet gäller motsatsen - pengar är allt.

Sammanställ fakta om kapitalismen!

Två vänsterdebattörer - Per Sundgren, ordförande Jämlikhetsfonden, och Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys - får i dag plats i Aftonbladet för att kommentera Panamadokumenten.

 

Panamaokumenten har visat att över två hundra tusen personer, företag och fonder har gömt skattepengar i ett tjugotal olika skatteparadis. Skattesmitarna kommer från fler än 200 länder.
Bland de fuskande personerna finns tolv nuvarande eller före detta stats- och regeringschefer, och ännu fler av deras anhöriga. En av de nuvarande är Islands liberale statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Av de bägge vänsterdebattörernas artikel i Aftonbladet får man uppfattning om att det är Nordea som är den stora boven. Nordea har nämligen hjälpt rika svenskar att gömma undan skattepengar.

Nordea är en av alla inblandade bankerna som liksom alla andra verkar i en kapitalistisk ekonomi. Bankens ordförande är Björn Wahlroos, extrem nyliberal och storkapitalist.
Varför skulle inte Nordea hjälpa kapitalägare att undandra staten kapitalägarnas surt förvärvade pengar?
Och är det Nordea som är problemet? Hade saken varit OK utan Nordeas inblandning?
Naturligtvis inte.

Orsaken är den kapitalistiska ekonomiska strukturen som inte bara gör sådana här affärer möjliga utan även nödvändiga. Nordea är bara ett litet kugghjul i det stora maskineriet.

Vad skriver då vänsterdebattörerna i sin artikel?
”Nordea behöver en ny ledning. Och Magdalena Andersson behöver ta initiativ och se över hela kapitalbeskattningen” föreslår de.
Alltså, återförstatliga Nordea och samla riksdagen kring en ny antikapitalistisk kapitalbeskattning, eller…?
Hur lätt är det i dagens politiska röra?
Eller ska regeringen tillsätta en ny bankutredning med nya direktiv?
Eller, som de bägge debattörerna också säger: ”De som äger måste ta ett samhällsansvar”.
DN:s ledarsida i dag kom till samma slutsats.


Det är väl OK.

Men det vore bättre att de bägge, som förfogar över resurser och inflytande inom arbetarrörelsen, byggde upp en kunskapsdatabas och inte snöade in på enskildheter och politiska detaljfrågor. Vad som saknas fakta och beskrivningar av vad som sker och vad som ligger bakom det som sker.
Vi bör ha ett underlag för en diskussion om vad det är som hindrar en sund ekonomisk, social och kulturell utveckling för världens folk.

Nu finns ökade möjligheter att göra en beräkning av vad skatteflyktingarna kostar de svenska skattebetalarna.

Genom att världens stater efter finanskrisen redan har tagit upp kampen mot skatteflykten finns idag bättre fakta. OECD fick för några år sedan i uppdrag att se till att bankerna skulle öppna stängda dörrar. Genom informationsutbytesavtal med Schweiz, Jersey, Caymanöarna och andra centra i det globala finansiella skattesmusslarsystemet tvingas bankerna i dag att redovisa sina kunder och deras transaktioner.

LuxLeaks 2015 blottade nya tjuvgömmor och öppnade för fakta.

En som redan undersökt skattesmitningen är Gabriel Zucman, en trettioårig fransk ekonom som varit Thomas Pikettys doktorand. Efter att ha grävt i offentlig statistik kring globala värdepappersinnehav och banktillgångar fick han fram en uppskattning av omfattningen av skattesmitningen.
Zucman har skrivit en bok i ämnet Gömda rikedomar – en undersökning av skatteparadisen.
– De privata finansiella tillgångarna i världens skatteparadis har vuxit med 25 procent sedan 2009, så skatteflykten har ökat, säger Zucman till journalisten KentWerne i en intervju publicerad i ETC.

Enligt Zucmans försiktiga skattning finns cirka 8 procent av världens privata finansiella tillgångar, 5 800 miljarder euro, i skatteparadis. 54 000 miljarder kronor, eller 18 grekiska statsskulder. För EU är andelen högre, nära 12 procent.
Världens länder går miste om minst 130 miljarder euro (1 200 miljarder kronor) i skatteintäkter om året, enligt Zucmans uppskattning.
Zucman föreslår också ett globalt finansregister, en databas med uppgifter om vem som äger alla värdepapper, och en global förmögenhetsskatt.

I november 2013 försökte jag i all enkelhet jämföra kostnaderna för flyktingar och jämföra dem med vad skatteflyktingar kostar. Det gick så där.

Nu finns bättre underlag.

Kent Wernes blogg

Kläm åt skattetjuvarna!

Det som vi misstänkt har visat sig vara sant.
Ett par hundra tusen personer, företag och fonder har gömt skattepengar i ett tjugotal olika skatteparadis. Skattesmitarna kommer från fler än 200 länder.
Bland personerna finns tolv nuvarande eller före detta stats- och regeringschefer, och ännu fler av deras anhöriga.

Presidenter, diktatorer och knarkmaffior uppges gömma undan enorma summor pengar i skatteparadis. Tidningen The Guardian publicerar uppgifter om att personer ur president Vladimir Putins närmaste krets varit delaktiga i upplägget. Också Fifas etikkommitté har kopplingar till skattefusket, enligt tidningen.
Även den isländske statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kopplas till skatteflykten. Enligt läckan har hans fru pengar i ett bolag på brittiska Jungfruöarna, rapporterar Sveriges radios Ekot.
Avslöjandena är en av historiens största läckor där journalister från flera länder samarbetat under lång tid. Och det var SVT som var först i Sverige med att rapportera om Nordeas inblandning.
Läckan kom först till tyska Süddeutsche Zeitung, som sedan delade dokumenten med ICIJ, en internationell organisation för grävande journalister. Därifrån har sedan över än 100 medieorganisationer världen över arbetat med materialet i över ett års tid. De senaste tolv månaderna har omkring 400 journalister från över 80 länder gått igenom dokumenten.
Sammanlagt rör det sig om 11,5 miljoner dokument, enligt Süddeutsche Zeitung.

Dokumenten kallas Panamadokumenten och det är advokatfirman Mossack Fonesca som hjälpt skattesmitare som står i centrum för den internationella skatteskandalen.


Hur mycket pengar har undanhållits svenska skattebetalare? Nu bör skatteverket ges resurser att klämma åt skattetjuvarna.
AB om Mossack Fonesca 

The InternationalConsortium of Investigative Journalists, ICIJ 

AB

SvD 

SR

Dagens Industri

DN Ledare 160405

Min blogg
2013 om vad skattesmitare kostar oss skattebetalare 

”De rika snuvar skattebetalarna på pengar”