tisdag 26 maj 2009

Centern överger landsbygden

Att det skulle bli centerpartistiska statsråd som skulle stoppa bredbandutbyggnaden på landsbygden kunde man inte tro före valet. Men så blev det. Åsa Torstensson har visat noll intresse för att stödja en fiberutbyggnad på landet.
Vad det beror på kan man undra.
En förklaring kan vara att partiet övergivit landsbygdens intressen för Stureplancentralistiska. Maud Olofsson har ju lyckats vrida partiets linje ordentligt åt höger och format de nya Mauderaterna.
En annan förklaring kan vara att Åsa Torstensson i regeringen inte kan, eller vill, hävda sig gentemot finansministern och därför släppt landsortens krav på riktigt bredband.
I dag samlas Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, till stämma.
Förbundsordförande Lars-Göran Pettersson har skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där han går igenom regeringens vallöften och hur de infriats.
Han konstaterar att regeringen, drygt ett år före nästa val, inte infriat hälften av löftena.
Min egen käpphäst, bredband på landsbygden, finns med bland de löften som återstår att uppfylla.
Så här skriver LRF-ordföranden om detta:
”Bygg ut bredbandsnätet på landsbygden. Fortfarande saknar omkring 75 procent av landsbygden bredband. Det behövs en nationell bredbandsvision från Sveriges regering. Ta hem de medel som finns avsatta i EU:s budget.”

fredag 22 maj 2009

Korkad rapportering om EU-valet

I ett ovanligt långt inslag i TV:s Rapport visades, den 17 maj, ett reportage hur Sverige är ”en av de största förlorarna inom EU”. Vi betalar nämligen ”dubbelt så mycket i medlemsavgift som vi får tillbaka i bidrag”, sa reportern.
Hon hade rest ända till Säffle där hon räknat ut hur många äldreboenden vi kunnat få för medlemsavgiften.
Bättre än så kan man knappast missuppfatta begreppet solidaritet.
Enligt samma resonemang skulle friska skattebetalare förlora till förmån för sjuka. Försäkrade som klarat sig från att behöva ta ut ersättning förlorar till de olycksdrabbade.
Kort sagt: Rapportredaktionen visar sig, med reportaget, vara riktigt korkade.
Och vadå, konsekvensneutralt? Valet av vinkel har en enda konsekvens, nämligen uppfattningen att var och en är sig själv närmast.
För övrigt kan SverigeDemokraterna med fördel använda inslaget i sin anti-EU-propaganda.

onsdag 6 maj 2009

Brev från en kapitalist

Tetra Pak-miljardären Hans Rausing tillhör de relativt hedervärda kapitalister som skapat sin ekonomiska makt genom innovationer och som entreprenör.

Enligt Dagens Industri uppmanar han nu, från sin bostad i London, finansminister Anders Borg att avskaffa bolagsskatten för att locka företag till Sverige.
England har nämligen givit Sverige en unik möjlighet, menar Rausing, genom att höja skatten för dem som tjänar mer än 1,8 miljoner kronor till 50 procent. Dessutom har den brittiska regeringen infört en skatt på drygt 300.000 kronor för förmögna.
Enligt Hans Rausing kan Sverige dra nytta av de engelska skattepålagorna genom att avskaffa bolagsskatten. Det skulle enligt Rausing locka företagare som nu överväger att lämna Storbritannien som en följd av skattechocken.
Som han själv t.ex?

Rausing får naturligtvis föreslå vad han vill till vem han vill men förslaget visar att Rausing vill spela ut den engelska regeringens skattepolitik mot de svenska. Ett typiskt uttryck för kapitalintressenas motsättning till politikens.


Dagens PS

måndag 4 maj 2009

Vänstern och EU-valet

Alla val står inte mellan ont och gott.
Ibland finns bara dåliga alternativ att välja mellan och då gäller det att välja det minst onda.
Det vet de flesta.

Mediernas och politikens dramaturgi kräver dock att du ska välja mellan vitt och svart, antingen eller, ont och gott. Att det oftast endast finns ett antal grå nyanser att ta ställning till låtsas ingen om.

Den 7 juni, är det val till EU-parlamentet.
EU, i sin nuvarande form, är långt ifrån den perfekta organisationen.
Men alternativet, ett splittrat Europa, vore sämre. Mycket återstår att göra för att demokratisera EU. Men utan EU:s möjligheter till politiska lösningar på ekonomiska och sociala problem skulle det utomparlamentariska kapitalets intressen kunna härja fritt och spela ut löntagarnas intressen mot varandra. EU är, trots allt, ett värn mot social dumping, nationalism och protektionism.

EU är viktig eftersom den kapitalistiska världsordningen allt mer begränsar de enskilda nationalstaternas möjligheter att hävda sig mot det globala kapitalintressena. Och därför är det viktigt att rösta i valet till EU-parlamentet som är ett relativt demokratiskt organ inom organisationen.
Om du struntar i att välja ger du mer makt till kommissionen och andra högre organ samt ökat utrymme för kapitalintressena.
Vänsterrösterna i EU behövs för att bilda värn mot extremhögerpartier som t.ex. italienska ”Nationella allians” och ”Lega Nord”.

Här i Sverige är vänstern tvehågsen, för att inte säga trehågsen, gentemot EU.

Det finns en förhoppningsvis stor grupp som vill reformera EU men som ändå stöder organisationens idé. Alternativet, inget EU alls, skulle vara sämre. Därför röstar de i EU-valet.

Där finns en annan grupp, ”radikala”, som tar avstånd från EU eftersom unionen redan från början inte är den perfekta folkliga organisationen. Därför skiter de i valet eller motarbetar EU. Allt eller intet! Radikalt men kontraproduktivt om man kämpar mot kapitalintressena.

Så har vi den tredje gruppen som mera direkt önskar Sverige åt svenskarna och EU åt helvete. De som tillhör denna grupp anser sig tala för svenska folket men är mest reaktionära isolationister och nationalister.

De två sistnämnda grupperna brukar kallas EU-kritiska fastän de är EU-fientliga. De vill ha folkomröstning om EU:s stadgar i förvissningen om att folkomröstningar, i 90 procent av fallen, går i nationell riktning och för bevarande av status quo.
Rimligen borde dessa EU-negativa, i konsekvensens namn, även begära folkomröstning om den svenska grundlagen och om republik men det gör de inte.

Den borgerliga alliansen har en mer sammanhållen och målmedveten inställning till EU och kommer därför att ha större chanser att ta hem valet.
Strunta i att rösta till EU-parlamentet, och du får ett mer borgerligt EU!

SvD

tisdag 28 april 2009

Socialdemokratins grundproblem

Kanske är det begreppet ”ideologi” som gjort att debatten om arbetarrörelsens grundidéer under decennier lämnats åt sidan och att den socialdemokratiska värdegrunden därmed fått gå i träda. Begreppet ”ideologi” har fått något akademiskt inåtvänt, mossigt och tokstolleaktigt över sig, så låt oss i stället tala om värdegrunden.

Jag tror att socialdemokratins dilemma är att rörelsen idag saknar en dynamisk och framtidsanpassad värdegrund.

I dag äger partiet endast en uppsättning partipolitiska policyn som till 70 procent består av överbudspolitik frammejslad av konsulterade valstrateger. 10 procent är färdigsmidda åsikter från en auktoriserad tankesmedja och resten resultat från diskussioner i rådslagsgrupper som penetrerat frågeställningar som partiledningen valt ut.

Avsaknaden av en öppen, odogmatisk och intellektuellt fri debatt har lett till ett ideologiskt vakuum inom socialdemokratin och att den fackliga idédebatten inte orkar lyfta över avtalsdiskussioner.

Utan värdegrund förlorar dagspolitiken både mål och mening. Moderaterna kan, hur lätt som helst, etablera sig som det nya arbetarepartiet. Och inte nog med det. De blir trodda.
Den socialdemokratiska oppositionspolitiken tycks i dag gå ut på att i stort sett föra samma politik som alliansen men mer och bättre. Paroller om ”återställare” och ”återtåg” verkar inte framåtsyftande. Att bara påstå att socialdemokratin är originalet kommer inte att räcka.

För att arbetarrörelsen ska kunna få tillbaka väljarnas förtroende 2014 måste en diskussion om grundidéerna få utrymme och fora inom rörelsen fram till dess.

SvD
SvD2
DN




fredag 24 april 2009

Regeringen hjälper hemlösa

Högerregeringen tar krafttag för att avhjälpa hemlösas situation.
Skänker bostad till behövande.
Victoria och Daniel får Haga slott.

SvD
DN
AB

torsdag 23 april 2009

Oförmögna förmögna

Allt färre arbetsgivare förmår giva arbete.
Orsaken är att det saknas kapital.
Det saknas förvisso inte kapitalister. Det är ju kapitalisterna som har till uppgift att samla kapital och satsa detta i produktion och arbete. Men även kapitalisterna tycks ha förlorat förmågan. I vart fall tycks själva kapitalet vara förlorat.
Således finns för närvarande en massa oförmögna arbetsgivare och kapitalister. Förvisso är de förmögna men inte till att ordna arbete och produktion.

Förvisso saknas inte heller pengar. Men pengar är inte kapital för då skulle problemet lätt kunna lösas genom att man lät sedelpressarna gå. Nu är emellertid problemet att det är just så som många stater försöker lösa kapitalbristen. Det är som att kissa i sängen, du vet. Det värmer i början.
Syftet med detta, säger man, är att få fart på konsumtionen. Om folk konsumerar mer kan företagen producera mer. Ty ju mer vi konsumerar dess mer kan vi producera. Nu har det emellertid blivit något fel så att det produceras mer än det konsumeras. Maskineriet verkar ha gått i baklås.

Det gäller också att ingjuta förtroende och tillit i marknaden så att kapitalägarna vågar satsa sitt kapital, sägs det.
Tyvärr tror jag att de inte låter sig luras. Är det några som genomskådar sånt så är det kapitalägarna.
Finansspekulanterna däremot älskar fagra löften, drömmar, spekulationer och rena fantasier. Det är det de lever av.
Men var det inte därför det blev en kris?

SvD

DN

E24

ETC