Den som är satt i skuld…

Enligt SCB uppgick, vid utgången av december, den totala svenska räntebärande värdepappersskulden till 7 671 miljarder kronor.

Det är en ofattbar summa eftersom en miljard är tusen miljoner.

(För att göra summan något begriplig:

Om du skulle börja räkna 1,2,3,4,5… och så vidare från ett (1) till en miljard (1 000 000 0000) skulle det ta dig 63 år för att komma fram till en miljard.

Avståndet mellan Jorden och Solen är ”bara” cirka 150 miljoner km.)

Statsskuld är inte detsamma som värdepappersskuld.

Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i statens budget över tiden. Staten kan låna från såväl inhemska som utländska långivare. Att stater har skulder är mycket vanligt, eftersom det är lättare att kortsiktigt reglera hur mycket staten lånar än hur mycket den får in i skatt. Skulderna används dels till investeringar, som att bygga ny infrastruktur, men även till löpande utgifter. För att kunna föra krig är statsskulder nästan alltid nödvändiga.

Den svenska statsskulden är 1 113 miljarder kronor bland den lägsta i den s.k. Västvärlden.

USA:s statsskuld är nu 22 biljoner dollar - det vill säga 22 000 miljarder dollar.

Värdepapper är ett samlingsbegrepp för aktier, fondandelar, obligationer, optioner med mera. Ett värdepapper kan beskrivas som en ägarandel i ett företag eller en fordran, som du kan handla med.

Den som köper värdepapper gör det för att tjäna pengar d.v.s. för att göra en vinst.

Där finns våra pensioner, försäkringspengar, aktieinnehav m.m.

Du ska teoretiskt ha möjlighet att lösa in ett värdepapper mot pengar till skuldbrevets marknadsvärde. Värdepapper är alltså både en tillgång och en skuld på värdepappersmarknaden.

Om alla ägare till värdepapper samtidigt skulle vilja lösa in sina papper mot pengar skulle det leda till en fruktansvärd ekonomisk kris. Nu händer det knappast.

Men ”värdet” på värdepapperen (priset) är imaginära värden.

Dessa värden har nämligen tappat kontakten med de reella värden som skapas i arbetet och i produktionen.

De svävar i en cyberrymd på en alldeles egen marknad där varje transaktion påverkar upp och nedgång utan att människor kan styra och utan än att andra än finansmarknadsaktörerna kan påverka.

Men då bubblan brister måste skulderna betalas av den reella ekonomin. Av dig och mig.

Till världens skulder ska väl också räknas miljöskulden. Den skuld som gårdagens och dagens mänsklighet orsakat genom att exploatera miljö och natur.

Den har orsakats av exploatörerna som tjänat på den. Nu måste vi alla betala den.

På tisdag samlas världens ekonomiska och politiska makthavare i Davos i Schweiz.

Donald Trump, Bill Gates, Angela Merkel, Greta Thunberg, George Soros, finansmarknadsaktörer och andra som lever av finansmarknaden.

De kommer enligt uppgift diskutera miljön.

WorldEconomic Forum 21–24 januari 2020 

 SvD Näringsliv 

Om Davos tidigare på denna blogg

Superklassen möts 

Dagens motsägelsefulla värld 

Ingen gör något för att hindra världsekonomins kris 

Tryckfrihetens motsägelser och glidande gränser

Jag har problem med satirteckningarna av profeten Muhammed och tryckfriheten.

Å ena sidan anser jag att tryckfriheten måste vara total så länge den håller sig inom lagens gränser.

Å andra sidan anser jag inte att varje frihet måste tillämpas till sin yttersta konsekvens utan hänsyn till vilka följder min frihet har för andra. Alla friheter bör vara förenade med skyldigheter och hänsynstagande gentemot andras. Hänsyn och tolerans kräver aktning och förståelse för andra.
Är det till exempel självcensur om jag inte talar om för en medmänniska att jag tycker att hen är en djävla sopa som snabbast möjligt borde lämna detta jordelivet?
Risken är ju att jag får en smäll på käften om jag uttrycker mig så.
Hövlighet är en tillgång i relationer mellan människor.

Å tredje sidan är min mening att makten alltid ska kunna utmanas och ifrågasättas.
Men är det så att det är makten som utmanas när Muhammed skymfas?
Slår satiren inte mest mot fromma fredliga troende muhammedaner som saknar varje uns av världslig makt?
Respekt mot andras människors religionsutövning innebär även respekt för deras tro. Även om man inte delar den.
Att reta upp troende verkar inte vara någon konst.

Å fjärde sidan, dessa religiösa fundamentalister, som verkligen har makt, som har som mål att avskaffa tryckfriheten, som inte tolererar andra sanningar sina egna, som är beredda att slå ihjäl folk för att de har en annan tro.
Vilka intryck tar de av satirteckningar?
Ger inte satirteckningarna dessa religiösa makthavare bara möjlighet att hetsa sina trosfränder mot yttrandefriheten.

Kamp för yttrandefrihet måste föras mot makthavare som försöker inskränka den, inte mot religiösa lättretade minoriteter.

Kampen för tryckfrihet bör helst föras i religiösa diktaturer för att klassas som kamp för yttrandefrihet. Och jag är tveksam om den kampen ska föras på det sätt som den görs hos oss i demokratierna.
Bombardemanget träffar bara oskyldiga civila men lämnar makthavarna oskadda.

Yttrandefriheten är en frihet i ett öppet demokratiskt samhälle och en del av detta, ett verktyg för att utveckla den redan existerande demokratin.
Demokratin måste först förankras i samhället för att tryckfriheten ska bli ett sådant viktigt verktyg.

Medievärlden 

DN Ledare 

SvD Ledare 

AB Ledare 

Göran Rosenberg i Expressen

När statscheferna stod upp för yttrandefriheten

Den 11 januari samlades världens ledare i Paris för att marschera mot terrorn och för tryckfriheten efter attacken mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion den 7 januari då sjutton personer miste livet.

Bland de marscherande fanns bland andra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Med var också Angela Merkel, Tysklands förbundskansler.
Den ultraortodoxa judiska tidningen Haredi Daily HaMevasers använde sin pressfrihet genom att sudda ut henne – tillsammans med flera andra kvinnliga deltagare – ur en bild på protestmarschen. Det meddelar webbsajten Mediaite.

Glädjande nog deltog även sådana makthavare som tidigare struntat i yttrandefriheten.

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu. Turkiet har fängslat flera journalister.
Egyptens utrikesminister Sameh Shoukry. Landet har fängslat journalister från Al Jazeera och fotojournalisten Shawkan.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Enligt Reportrarutan gränser underminerar Ryssland informationsfriheten. Hösten 2014 fängslades en journalist för att ha förolämpat en regeringsmedlem.
Algeriets utrikesminister Ramtane Lamamra. Landet har fängslat en journalist i 15 månader utan åtal.
Förenade Arabemiratens utrikesminister Sheikh Abdyllah bin Zayed Al Nahyan. Landets myndigheter belade en journalist med munkavle i en månad utan åtal.
Gabons president Ali Bongo. Journalisten Jonas Moulenda flydde till Kamerun efter att ha mottagit dödshot i samband med att han rapporterar om rituella mord i landet.
Kung Abdullah II bin Al-Hussein av Jordanien. Landet fängslade förra året en palestinsk journalist till 15 års fängelse och straffarbete.

Förhoppningsvis far de alla tillbaka till sina respektive land och fortsätter kampen för yttrande och pressfrihet.

SvT 

DN 

Aftonbladet 

Moderaterna ett hot mot det öppna samhället

Yttrandefriheten är en del av det öppna samhällets medborgarfriheter och innebär att vem som helst ska kunna säga eller skriva vad som helst som inte är direkt olagligt.
En förutsättning för yttrandefriheten är att du som medborgare också har rätt att ta reda på vad makthavare har för sig.
Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten är exempel på dessa kompletterande medborgarfriheter.
Du ska t.ex. kunna ta reda på om en person har skumma eller orimliga inkomster eller om en makthavare verklige betalar sina avgifter till det gemensamma. Den rätten gäller alla medborgare inte enbart journalister.

Men nu ska alliansregeringen strypa dina möjligheter att ta reda på vad en makthavare har för ekonomi. Det ska bli svårare att på nätet få ut ekonomisk information om personer och företag om man inte står i en affärsmässig förbindelse med personen.
Konstitutionsutskottet godkänner justitieminister Beatrice Asks förslag till ändringar i lagen. Förslaget går nu vidare till finansutskottet som också har en borgerlig majoritet. Riksdagen med borgerlig majoritet debatterar och röstar om frågan i juni.

Moderaterna vill ju, som enda parti, inte heller redovisa bidrag till partier. Med det här förslaget börjar partiet bli det öppna samhällets fiende.
För när tekniken, genom Internet, har ökar medborgarnas möjlighet till insyn, stryper den moderatledda regeringen dessa möjligheter genom lagstiftning.
De borgerliga ledarskribenterna, även ob.lib, är ännu tysta i frågan.

DN Ekonomi
Expressen
SvD
GP

Superklassen möts

I dag –¬ den 27 januari 2009 – inleds det årliga mötet med The World Economic Forum, Världsekonomiskt Forum, i Davos.
Huvudtemat är ”Global Risks 2009”.

Allt började i Davos 1970 då Klaus Schwab, som fortfarande är ordförande, samlade 400 europeiska företagsledare och akademiker för att diskutera vad man kunde lära av amerikansk managementteknik.
I dag är WEF är ett globalt nätverk som också arrangerar regionalt Forum i olika världsdelar, bedriver egen forskning och lanserar olika “initiativ” i stora, globala frågor som klimat, vatten- och livsmedelstörsörjning och korruption. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter från 1000 storföretag med en årsomsättning på minst 1 miljard dollar.
I panelen för debatten ”Europeisk ekonomisk politik” sitter, enligt programmet, statsminister Fredrik Reinfeldt tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barosso, ECB-chefen Jean-Claude Trichet och italienske finansministern Giulio Tremonti.
Den svenska regeringen är representerade vid årets Forum av Fredrik Reinfeldt, finansminister Anders Borg och utrikesminister Carl Bildt.
Den svenska deltagarlistan är i övrigt sig lik. Där finns: Investors Jacob och SEB:s Marcus Wallenberg, Vattenfalls Lars G. Josefsson, Scanias Leif Östling och Stenas Dan Sten Olsson, Annika Falkengren, SEB, Pär Boman, Handelsbanken, Christan Clausen, Nordea, Claes Dahlbäck, Stora Enso, Börje Ekholm, Investor, Conni Jonsson, EQT Partners, Johan Kariström, Skanska, Michael Rosenlew, IK lnvestment Partners, Daniel Sachs, Proventus och Åke Svensson, Saab.
Bland de övriga från andra länder finner man: Bill och Melinda Gates för Gates Foundation, Robert Zoellick, chef för Världsbanken, Laura Tyson, professor vid Berkelyuniversitet och nära rådgivare till president Barack Obama, Ariana Huffington, USA-debattör. Jag hittar bara en indier och ingen kines bland näringslivstopparna. Här finns annars representanter från Amnesty International, Greenpeace, World Wide Fund for Nature, Human Rights Watch, fackliga internationaler — alla är de samlade i schweiziska Davos t.o.m. på söndag 1 februari.
Det är den verkliga makteliten, superklassen, som träffas vid formella och informella möten. Vad kommer ut av detta?

Hur är din hierarkiuppfattning?

Det har under mänsklighetens hela historia funnits hierarkier i samhället. Ungefär så här:

Antiken 6000 f.kr.–800 e.kr. (Babylon, Egypten, Grekland, Rom):
Aristokrati
Medborgare
Utlänningar
kvinnor
slavar
barbarer

Medeltiden, renässansen 800-1700 talet (Europa):
Kungar, kejsare, drottningar
Påve
Adel, aristokrati, furstar
Högre prästerskap
Jordägande bönder
Bankirer
Bruksägare
Präster
Militärer
Handelsmän, hantverkare,
Icke jordägare
gesäller, lärlingar
fattiga, egendomslösa
judar
övriga okristna
prostituerade

Industrialismen 1800-1950 (Industrivärlden)
Bankirer
Industriägare
Rikspolitiker (regering. riksdag o.s.v.)
Centralbyråkrater
Skådespelare
Författare
Uppfinnare och upptäckare
Konstnärer
Intellektuella
Egenföretagare
arbetare, löntagare
arbetslösa
romer
prostituerade, tiggare


1950- 2008 (Globalt)
Bankirer
Finansmän, finansmäklare
Industriägare
Rikspolitiker (regering. riksdag o.s.v.)
Centralbyråkrater, myndighetsledare
Organisationstoppar
Kändisar (skådespelare, TV-kändisar, m.fl.)
Idrottsutövare
Popartister
Författare
Mediefolk (journalister, ledarskribenter, kåsörer, tankesmeder)
Reklamfolk
Modeskapare
egenföretagare
arbetare, löntagare
flyktingar, folk i uländer
arbetslösa
pundare, prostituerade, tiggare

En hög placering inom hierarkin innebär:
* inflytande och makt över övriga grupper,
* rikedom och möjligheter att berika sig större än för övriga grupper,
* högt anseende i samhället.

Naturligtvis finns det, inom varje grupp i hierarkin, skillnader i makt, rikedom och anseende - t.ex. könsskillnader.
Grupperna visar bara den hierarkiska indelningen i huvuddrag.
Utöver dessa (vertikala) grupper finns självklart andra former av (horisontella) tillhörigheter: Familj, etnisk, religiös, nationell o.s.v.

Kommentera gärna denna hierarkiuppfattning t.ex. genom att göra omdisponeringar, föreslå andra hierarkier, göra tillägg eller strykningar. Tänk gärna i stora drag och bli inte för petig.

Storfinansens väl går före folkets

Samhället är idag globalt. Liksom vårt moraliska samhällsansvar.
Eller borde vara?

Men ännu fungerar de politiska institutionerna utifrån trånga nationella avgränsningar och intressen. Världssamhället är uppdelat i rika och fattiga länder.
De rika länderna har under de senaste månaderna gått in med 20 000 miljarder kronor för att rädda det internationella finanssystemet.
Men bara 1000 miljarder kronor per år satsas för att bekämpa extrem fattigdom och rädda liv i världens fattigaste länder.

Skillnaden i insatser kan bero på att den verkliga makten inte finns i de politiska organen – nationella regeringar, EU och FN – utan finns i helt andra informella strukturer och eliter utanför demokratisk kontroll.
Amerikanen David Rothkopf har i sin bok ”Superclass”, (Leopard 2008) pekat på att viktiga besluten i världen styrs av cirka 6000 personer som tillsammans utgör en internationell "superklass". Där finns politiker, företagsledare, militärer, dollarmiljardärer, hedgefondförvaltare, mediemoguler, vetenskapsmän och artister. Men här finns också terroristledare, bombtillverkare och vapensmugglare. Och eliten bland denna elit är ledarna för de affärs- och finansområden som äger vapenindustrin.
Den 6000-hövdade överklassens makt går utanför alla nationsgränser och tar inte hänsyn till några begränsande formaliteter. Informella nätverk växer fram där personliga kontakter knyts och samma personer finns med i många olika sammanslutningar och sammanhang.
De möts bakom stängda dörrar i Davos, ombord på flygplan eller på hemlig ort. Deras överenskommelser och beslut är utanför demokratisk kontroll.
Det är kanske därför som storfinansens väl går före folkets.

Regeringens utanförskap

Eftersom vi lever i kapitalismen är det inget fel i att äga värdepapper och att spekulera i deras ”värdeökning”. Det heter så –”värdeökning” – trots att det faktiskt inte är några värden som ökar utan bara priset på papperen som tillfälligtvis går upp.

Men eftersom vi också lever i en demokrati är det något speciellt med politiska makthavare. Deras innehav av värdepapper kan, i vissa situationer, påverka deras beslut i olika frågor. Deras värdepappersinnehav är en offentlig handling för att du och jag, åtminstone i efterhand, ska kunna kolla om deras beslut kan ha påverkats av egna ekonomiska intressen. Sånt händer nämligen.

Listan på den nuvarande regeringens innehav av värdepapper (se nedan) visar bl.a. att ministrarna äger ett betydligt större kapital i värdepapper än flertalet svenskar. Därmed ställer de sig utanför folkflertalet. Frågan är om deras utanförskap påverkar deras beslut.

Nu är de politiska makthavarna inte de största spekulanterna i värdepapper. Näringslivets toppar har ett betydligt större och viktigare innehav, och trots att deras handlingar påverkar oss alla är deras innehav av finansiella instrument inte offentlig handling.
Därmed befinner sig även de i utanförskapet.

Ministrarnas aktieinnehav

Sedan någon omdömeslös person publicerat obduktionsbilder av de två mördade barnen efter mordet i Arboga vill justitieminister Berith Ask nu se över lagstiftningen om rätten att publicera text och bild på Internet.
I diskussionen, i radions P1, ”Panelen” i programmet ”Gomorron Världen” den 7 september 2008 om den lika onödiga som groteska webbpubliceringen, sa Barbro Hedvall, DN, att offentlighetsprincipen är till för att folket ska kunna granska makthavarna inte för att man ska kunna snaska i vanligt folks privatliv. Hon har rätt.
(Men vilka är makthavare?)
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1338034&BroadcastDate=&IsBlock=1

Och hur är det egentligen med offentlighetsprincipen när det gäller makthavarna i regeringen?
I veckan (den 4 september 2008) skrev DN om att Carl Bildt sålt optioner i den amerikanska fondjätten Legg Mason för 10 miljoner och att jordbruksministern Eskil Erlandsson, i varje fall i juli, hade en aktieportfölj värd 5,5 miljoner kronor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=824017
Innehållet i ministrarnas aktieportföljer är av allmänintresse och därför väl värda att publicera på nätet.

Sände därför, den 7 september 2008, följande e-brev till Regeringen:
”Skulle vilja ta del av förteckningen över regeringens aktieinnehav, minister för minister.”
http://www.regeringen.se/sb/d/113

Följ den spännande fortsättningen på denna blogg.