Storfinansens väl går före folkets

Samhället är idag globalt. Liksom vårt moraliska samhällsansvar.
Eller borde vara?

Men ännu fungerar de politiska institutionerna utifrån trånga nationella avgränsningar och intressen. Världssamhället är uppdelat i rika och fattiga länder.
De rika länderna har under de senaste månaderna gått in med 20 000 miljarder kronor för att rädda det internationella finanssystemet.
Men bara 1000 miljarder kronor per år satsas för att bekämpa extrem fattigdom och rädda liv i världens fattigaste länder.

Skillnaden i insatser kan bero på att den verkliga makten inte finns i de politiska organen – nationella regeringar, EU och FN – utan finns i helt andra informella strukturer och eliter utanför demokratisk kontroll.
Amerikanen David Rothkopf har i sin bok ”Superclass”, (Leopard 2008) pekat på att viktiga besluten i världen styrs av cirka 6000 personer som tillsammans utgör en internationell "superklass". Där finns politiker, företagsledare, militärer, dollarmiljardärer, hedgefondförvaltare, mediemoguler, vetenskapsmän och artister. Men här finns också terroristledare, bombtillverkare och vapensmugglare. Och eliten bland denna elit är ledarna för de affärs- och finansområden som äger vapenindustrin.
Den 6000-hövdade överklassens makt går utanför alla nationsgränser och tar inte hänsyn till några begränsande formaliteter. Informella nätverk växer fram där personliga kontakter knyts och samma personer finns med i många olika sammanslutningar och sammanhang.
De möts bakom stängda dörrar i Davos, ombord på flygplan eller på hemlig ort. Deras överenskommelser och beslut är utanför demokratisk kontroll.
Det är kanske därför som storfinansens väl går före folkets.

Det militärindustriella komplexet

Det militärindustriella komplexet, MIC, i USA innefattar regeringens försvarsadministartion, de nationella väpnade styrkorna, vapenindustrin, militärt forsknings- och utvecklingsarbete, militär produktion och militär utbildning. Här finns också produktion av utrustningar, anläggningar och infrastruktur inom det nationella försvarets och säkerhetspolitikens ram. Inkludera också nätet av avtal och flöden av pengar och resurser mellan individer och institutioner inom försvaret, entreprenörer, Pentagon och kongressen och verkställande organ.

USA:s militärutgifter utgjorde 45 procent av världens samlade militärutgifter år 2007 eller 547 miljarder US-dollar. Därmed intar USA klart förstaplatsen i världen.
Tvåan Storbritannien och trean Kina har vardera endast 5 procent.
Av de tio största vapenindustrierna i världen är sex stycken amerikanska: Boeing, Lockheed, Northrop Grumman, Raytheon, General Dynamics och L-3 Comminications.
2006 sålde de tillsammans för 124570 miljoner US-dollar.

Det ekonomiska värdet av den globala vapenexporten, enligt den nationella regeringens och industrins källor, var i miljarder US-dollar:
USA 14 008
Ryssland 6 500
Frankrike 5 061
Storbritannien 3 792
Israel 3 000

Världen totalt 45 628

Här finns naturligtvis ett kluster av enormt starka intressen som värnar om sina jobb, sina inkomster, vinster och maktpositioner.
Under det kalla kriget, med hänvisning till hotet från öst och världskommunismen, kunde de motivera sin existens och sin expansion. När öststaterna rasade samman behövdes nya motiveringar. Världsterrorismen ¬– al Qaida, Saddam och Irak, Iran ¬m.fl. – kom lägligt till dess hjälp.

Vad gör det militärindustriella komplexet då västvärldens ekonomiska världsdominans minskar?

(Källa: The Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) Årsbok 2008. http://yearbook2008.sipri.org/files/SIPRIYB08summary.pdf)