Maria Ludvigsson, sprungen ur Svenskt Näringsliv, delar inte förre fackförbundsordföranden Stefan Lövéns syn på ”den svenska modellen”.
Man blir inte särskilt överraskad.
”Vem äger den svenska modellen?” frågar Ludvigsson i dagens ledare i SvD.
”Vem äger den svenska modellen?” frågar Ludvigsson i dagens ledare i SvD.
Ludvigsson menar att det var arbetarrörelsen som, på
70-talet, lagstiftade om delar av arbetsmarknaden och därmed, helt
inkonsekvent, själva gjorde avsteg från den svenska modellen.
Ludvigsson vill därför bland annat skära i
turordningsregler, MBL och arbetsrättstext.
Modellens kärna innebär ju att staten inte ska blanda sig i sådant som arbetsmarknadens parter kan komma överens om.
Modellens kärna innebär ju att staten inte ska blanda sig i sådant som arbetsmarknadens parter kan komma överens om.
Ludvigsson vill ha en bestämd definition av vad som menas med ”den
svenska modellen” och manar ”borgerligheten att ta initiativ över agendan,
definiera vad Modellen är, problemformulera och föreslå reformer.”
Därmed har hon på ett utmärkt sätt definierat den ideologiska klasskampen.
Kampen har under historiens lopp böljat fram och tillbaka. Ibland, under vissa korta skeden, har arbetarrörelsen haft inflytande och stundom har borgerligheten haft makten. På 70-talet var det arbetarrörelsen som hade framgång och som då skyndade sig att stifta lagar som skulle flytta fram löntagarnas positioner och skydda den svenska modellen. Under alliansregeringen var det borgerligheten som gjorde allt för att omsätta de nyliberala idéerna i den svenska politiken.
Men kärnan i den svenska modellen är att klasskampen moduleras genom att parterna kommer överens och kompromissar. Saltsjöbadsavtalet är ett gott exempel.
Utanför denna kärna är det nog svårt att komma fram till en gemensam definition.
Att stridisar på bägge sidor inte är nöjda med den svenska modellen bör inte få äventyra den.
DN:s ledarskribent vill vidga begreppet den svenska modellen
Därmed har hon på ett utmärkt sätt definierat den ideologiska klasskampen.
Kampen har under historiens lopp böljat fram och tillbaka. Ibland, under vissa korta skeden, har arbetarrörelsen haft inflytande och stundom har borgerligheten haft makten. På 70-talet var det arbetarrörelsen som hade framgång och som då skyndade sig att stifta lagar som skulle flytta fram löntagarnas positioner och skydda den svenska modellen. Under alliansregeringen var det borgerligheten som gjorde allt för att omsätta de nyliberala idéerna i den svenska politiken.
Men kärnan i den svenska modellen är att klasskampen moduleras genom att parterna kommer överens och kompromissar. Saltsjöbadsavtalet är ett gott exempel.
Utanför denna kärna är det nog svårt att komma fram till en gemensam definition.
Att stridisar på bägge sidor inte är nöjda med den svenska modellen bör inte få äventyra den.
DN:s ledarskribent vill vidga begreppet den svenska modellen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar