Många är förvånade över att en sådan som Donald John Trump
är på väg att bli presidentkandidat i USA. Han, en stenrik fastighetsmagnat
som ärvt företaget Trump Organization av sin far. Han, dollarmiljardären, som på
ett oslipat sätt och med ett burdust språk tycks vinna majoriteten av de
republikanska väljarna.
Jag tror att förklaringen är att många av hans väljare ger uttryck för missnöje med de etablerade politikerna och med politikernas (demokratins) oförmåga att lösa många av dagens globala ekonomiska, sociala och kulturella problem.
Samma sorts missnöje gör att demokrater i USA röstar på Bernie Sanders som kallar sig för demokratisk socialist och som efter många år i politiken plötsligt utmanar i demokraternas nomineringsval. Trump och Sanders är reflexer av väljarnas förakt för politik och politiker. Varken Trump eller Sanders definieras som etablissemangets politiker utan anses komma utifrån. I varje fall tillhör de inte det politiska etablissemanget.
Och vi har samma mönster i Europa där kriserna har skapat
framgångar för diverse höger- och vänsterpartier och för Putinism i Ryssland.
Här hemma i vårt gamla och fria fosterland har vi SD och Vänsterpartiet. För att inte tala om Svenske Trump - Wachtmeister&Karlsson med Ny Demokrati.
Väljarna är trötta på politikens maktlöshet och brist på förmåga att skapa förändringar.
.
Politikernas brist på makt över tillvaron beror i viss mån på demokratin själv.
Demokrati leder nämligen till nödvändiga kompromisser mellan olika intressen och ideologier, på politiska blockeringar på grund av bristande majoriteter och på politisk splittring och på det nödvändiga röstfisket inför valen. I medierna brukar detta speglas som kraftlöst käbbel och svek.
Utan jämförelser i övrigt var det liknande brister i demokratin som i Italien och Tyskland för hundra år sedan bidrog till att Mussolini och Hitler kunde ta makten. Och bolsjevikerna i Ryssland.
Politikerna har begränsad makt att påverka ekonomiska, sociala och kulturella samhällsförändringar.
Krig, flyktingproblem, finanskriser, miljökatastrofer, sociala klyftor, arbetslöshet, religiös frustration som leder till terrorism, internationell kriminalitet, urbanisering och landsbygdsavveckling, exploatering av människa och miljö leder till främlingsfientlighet, nationalism, protektionism och nya motsättningar mellan folk
Ett problem för demokratin är väljarnas brist på insikt om demokratins och politikens förutsättningar och begränsningar. Väljarna kräver snabba och effektiva lösningar. Det börjar t.o.m. åter komma krav på handlingskraftiga karismatiska ledare, tydliga och snörräta politiska kurser med enkla lösningar, radikala förändringar och att de politiska partierna till punkt och pricka ska uppfylla sina ”vallöften” oavsett förändringar i förutsättningarna.
Vi måste erkänna att demokratin har inbyggda problem. Men samtidigt inse att alla alternativ är sämre.
Jag tror att demokratin idag är hotad. Inte på grund av ondskefulla eller klantiga politiker och illvilliga och korkade journalister och ledarskribenter.
Problemet är den allmänna oförståelsen för politikens och demokratins villkor, mediernas oförmåga att förmedla de politiska frågornas komplexitet samt vänsterns oförmåga att analysera och kommunicera hur den globala kapitalismen påverkar vår ekonomi, våra sociala förhållanden och kultur.
Här hemma i vårt gamla och fria fosterland har vi SD och Vänsterpartiet. För att inte tala om Svenske Trump - Wachtmeister&Karlsson med Ny Demokrati.
Väljarna är trötta på politikens maktlöshet och brist på förmåga att skapa förändringar.
.
Politikernas brist på makt över tillvaron beror i viss mån på demokratin själv.
Demokrati leder nämligen till nödvändiga kompromisser mellan olika intressen och ideologier, på politiska blockeringar på grund av bristande majoriteter och på politisk splittring och på det nödvändiga röstfisket inför valen. I medierna brukar detta speglas som kraftlöst käbbel och svek.
Utan jämförelser i övrigt var det liknande brister i demokratin som i Italien och Tyskland för hundra år sedan bidrog till att Mussolini och Hitler kunde ta makten. Och bolsjevikerna i Ryssland.
Politikerna har begränsad makt att påverka ekonomiska, sociala och kulturella samhällsförändringar.
Krig, flyktingproblem, finanskriser, miljökatastrofer, sociala klyftor, arbetslöshet, religiös frustration som leder till terrorism, internationell kriminalitet, urbanisering och landsbygdsavveckling, exploatering av människa och miljö leder till främlingsfientlighet, nationalism, protektionism och nya motsättningar mellan folk
Ett problem för demokratin är väljarnas brist på insikt om demokratins och politikens förutsättningar och begränsningar. Väljarna kräver snabba och effektiva lösningar. Det börjar t.o.m. åter komma krav på handlingskraftiga karismatiska ledare, tydliga och snörräta politiska kurser med enkla lösningar, radikala förändringar och att de politiska partierna till punkt och pricka ska uppfylla sina ”vallöften” oavsett förändringar i förutsättningarna.
Vi måste erkänna att demokratin har inbyggda problem. Men samtidigt inse att alla alternativ är sämre.
Jag tror att demokratin idag är hotad. Inte på grund av ondskefulla eller klantiga politiker och illvilliga och korkade journalister och ledarskribenter.
Problemet är den allmänna oförståelsen för politikens och demokratins villkor, mediernas oförmåga att förmedla de politiska frågornas komplexitet samt vänsterns oförmåga att analysera och kommunicera hur den globala kapitalismen påverkar vår ekonomi, våra sociala förhållanden och kultur.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar