Historisk listhysteri

I torsdagens SvD väljer historieprofessorn Dick Harrison ut tio milstolpar ur Sverigeshistoria som han anser att alla bör känna till för att kunna orientera sig i det svenska samhället. Enligt SvD ska den bidra till folkbildningen.

Listningen är nog avsedd som förströelse och inte ett allvarligt menat försök att beskriva de viktigaste tio händelserna i svensk historia.
Ändå säger den något om den rådande historiesynen. Och om vådan av listning.

Alla listor av den här typen med ”händelser” är vanskliga, särskilt när det gäller historien som flyter fram i ett flöde med bifloder och tillflöden där det ena leder till det andra och tredje utan anhalter. I går, idag och framtiden är ju ett odelbart sammanhang.
Den ena händelsen påverkar andra som i sin tur påverkar i en ständig dynamisk process.
Redan ur den aspekten listan ett falsarium och kontraproduktiv ur bildningssynpunkt.
En annan invändning man kan göra är att ekonomin inte tycks ha betydelse i historien för professorn. Många anser att arbetet, näringslivet och den tekniska utvecklingen är viktigast för de historiska förändringarna.
För det tredje finns ingen svensk nationell historia. All historia är ett sammanhang med den globala.

Harrisons lista handlar om den politiska historien.
Det finns ett antal andra akademiska historiediscipliner: Kulturhistoria, ekonomisk historia, idéhistoria, religionshistoria o.s.v. som skulle göra helt andra listor.

Här är Harrisons lista.

11    Kristnandet 800-1017

22    Birger Jarls maktövertagande 1250

33     Digerdöden 1350

44    Gustav Vasa blir kung 1523

55    Sverige blir en stormakt1611–1632.

66    Freden i Roskilde 1658.

77     Slaget vid Poltava 1709

88     Finska kriget 1808-1809

99      Emigrationen till Amerika c:a 1850 – 1900

110)    Demokratins genombrott 1917–1921.

Ett förslag till komplettering:

1)      Jordbruken. Plogen, växelbruket, traktorn och täckdikningen.

2)    Jordägandet med kunglig, adels- och bondejord. Skatteväsendet.

3)      Skråväsendet, hantverket, Hansan, ståndsriksdagen

4)      Reformationen, övertagagandet av kyrkans jord till staten.

5)      Malmbrytning, järnbruken, Louis De Geer

6)      Reduktionerna, främst under Karl X och Karl XI

7)      Övergång från hantverk till industri, yttrande- och tryckfrihetslagarna

8)      Industrialisering, urbanisering, centralisering, liberalismen.

9)      Arbetarrörelsen. Demokratins genombrott.

10)  Mekanisering, globalisering, datorisering, 

Bland akademiker i politisk historia tycks människors arbete inte existera. Fortfarande är det krig, kungar, freder, fördrag, personligheter och årtal som är viktiga.

Jag menar inte att min lista är mer sann än Harrisons.
Men den allmänna listhysterin leder ibland till enfald i stället för till vidgad bildning.