Begreppet invandrare är imbecillt

”Invandrare” är ett så grovt och generaliserande begrepp så att det är fullständigt meningslöst, för att inte säga imbecillt.

 

Inte minst eftersom de som avses i första hand är utvandrare.

I sin bästa tolkning kan ”invandrare” betyda utrikes födda. Mer än så säger inte begreppet.

Utrikes födda kan vara flyktingar från krig och elände eller så har de sökt sig till vårt land för att hitta arbete. Deras situation är helt olika.

Ändå används ”invandrare” i debatten som en gemensam beteckning på individer som är arbetskraft, kriminella, ömkansvärda, konstiga, tjusiga, lata, arbetssamma, svårbegripliga m.m.  Det vill säga precis som ”inrikes födda”.

Nu kommer statistik från SCB som berättar vilka jobb som ”utrikes födda” lyckats få i Sverige.

Inte oväntat dominerar hotell- och kontorsstädare. I den gruppen var knappt var tredje kvinna och mer än varannan man utrikesfödd år 2012.

Men samma statistik visar att ett annat vanligt yrke för utrikesfödda var läkare.

Städare och läkare. Bägge grupperna kallas för "invandrare" i debatten men de har mycket olika position i samhällshierarkin.
SCB:s statistik visar att de utrikes födda läkarna är gifta med varandra. På samma sätt är det med städarbetarna. De är gifta med varandra. Läkare och städare är inte gifta med varandra.

Det gäller säkert också inrikes födda.

Så vad säger begreppet ”invandrare”?

Vi styrs av proffspolitiker

Svenska Dagbladet har i dag en artikel om regeringens arbetslivserfarenhet.
Artikeln visar att de flesta enbart sysslat med politik sedan de slutade gymnasiet.

De statsråd som arbetet längst tid med ”vanligt arbete” är Peter Norman med toppjobb inom finansbranschen i 25 år, Lena Adelsohn journalist i 22 år samt Maria Larsson vårdbiträde och Hillevi Engström polis i 19 år.
De övriga är politiska broilers. Carl Bildt, Beatrice Ask och Eskil Erlandsson har alla haft politiken som heltidssyssla mellan 31 – 35 år.
De står alla långt från den verklighet som fabriksarbetare, städarbetare, butiksbiträden, renhållningsarbetare, byggnadsarbetare, kontorister, lantarbetare, förskolelärare, sjukvårdsbiträden och många fler lever i, Kort sagt som större delen av svenska folket.

Det är naturligtvis alltid intressant att se hur representativa våra politiker är.

År 1945 skrev Elfred Kumm till de socialdemokratiska riksdagledamöterna och frågade dem om vilka yrken de hade innan de hamnade i riksdagen. Dessutom ville Kumm veta vilka yrken riksdagsledamöternas far, farfar och farfars far hade haft. Svaren redovisades i nr 8 av tidskriften Tiden 1945.
88 procent av de 194 riksdagsledamöterna, som svarat på Kumms enkät, var arbetare. De jobbade alltså direkt i produktionen av varor och tjänster.
Det andra anmärkningsvärda var att alla tre generationer, innan de tillfrågade, också varit arbetare. Farfars far var jordbrukare, soldater, jordbruksarbetare, smeder, fiskare, småbrukare, torpare och hantverkare. Farfar och fäder hade liknande arbeten. Ståndscirkulationen var inte stor på den tiden.

Om man ser på riksdagsledamöternas yrken innan de blev riksdagsledamöter fördelade de sig så här 1945:

Yrke Antal/Procent

Verkstads o fabriksarbetare 43/22
Skogs- och skogsindustriarbetare 24/12
Lärare, högre o folkhögskolelärare 17/9
Hantverkare 16/8
Jordbruksarbetare 14/7
Vid kommunikationerna 14/7
Jordbrukare 13/7
Byggnadsarbetare 7/4
Typografer 6/3
Inom handeln 5/2,5
Övriga 35/18,5

Summa 194/100
Källa: Elfred Kumm i Tiden nr 8, 1945

Bland ”övriga” märks fyra journalister, fyra stenhuggare, tre präster, två fiskare, två smeder samt ”ströyrken”. De ”Vid kommunikationerna” är järnvägs- eller spårvägsmän.

Praktiskt taget alla Socialdemokratiska Arbetarepartiets riksdagsmän 1945 är således arbetare. Några undantag finns. Tage Erlander är redaktionssekreterare, Georg Branting, Gunnar Myrdal och Östen Undén, samt ytterligare tre, är jurister. Oscar Olsson är lektor och Ivan Pauli är docent.
Elva av de 194 (5,6 procent) är kvinnor. Några arbetar som kontorister och sömmerskor och där finns också en servitris, ett hembiträde, en textilarbeterska, en typograf, en folkskollärare och en beklädnadsarbeterska.
Man blir naturligtvis intresserad av att jämföra med dagens situation.