Sanningen om krisen i Grekland

Det har en tid varit tyst om greklandskrisen i svenska medier.

För några veckor sedan publicerade Internationella Valutafondens revisionsorgan IEO en utförlig rapport om Grekland.
I rapporten slår revisorerna fast att grekerna gjorts ansvariga för en kris, trots att den främst framkallats av EU:s och IMF:s misslyckade gemensamma krishantering.
Sanningen är alltså att Internationella valutafonden ledande ekonomer vilseledde sin egen styrelse, gjorde en serie olyckliga missbedömningar i Grekland, ignorerade varningssignaler om förestående kris och misslyckades med att förstå de grundläggande begreppen i valutateori.

Det avslöjar Internationella Valutafondens (IMF) revisionsorgan IEO i en utförlig rapport om Grekland. I rapporten slår revisorerna fast att grekerna gjorts ansvariga för en kris, som främst framkallats av EU:s och IMF:s misslyckade gemensamma krishantering.
När finanskrisen blivit till en bankkris, blev det nödvändigt att rädda bankerna. Grekland gjordes till syndabock och grekerna fick betala tyska och franska bankers lättsinniga utlåning. Grekerna ålades vad som kallas en intern devalvering.
Och genom att pressa utgifter och löner, hamnade landet i en nedåtgående spiral, där den grekiska statsskulden nu vuxit till astronomiska och ohanterliga belopp.

Jag har på den här bloggen, i flera år, hävdat att grunden till Greklands kris ligger hos finansmarknaden och bankerna och inte hos det grekiska folket.
Men att det är de fattiga grekerna som tvingats betala.
 

Den allmänna meningen har varit annorlunda.

Till och med i de stora medierna skylldes krisen på att grekerna är lata. Inte minst har tyska tidningar som bland andra Bild-Zeitung hävdat detta.
Den svenska journalisten Therese Larsson gjorde ett stort nummer i SvD om ”sanningar” som hon hittat i entydligt tendentiös artikel i Handelsblatt.

Carl Bildt hånade grekerna efter deras folkomröstning, där 61 procent av grekerna röstade mot att Grekland skulle anta trojkans, EU, ECB och IMF, förslag och då finansministern Yanis Varoufakis avgick. 

Nu börjar alltså fler förstå grunden til den grekiska krisen och att Greklands folk gjordes till syndabock.

Om rapporten

The Telegraph

Dagens Arena

Mina tidigare inlägg om Grekland

Inte bara Grekland 

En myt att grekerna levt över sina tillgångar

Ska den sjuke få vård 

Greklands sak är vår 

Finanskrisen: Kom inte och säg att vi ingenting visste… 

Vad är sant om Grekland 

Tyskland tjänar på krisen i Grekland

Historiska bortförklaringar 

Vänstern i Grekland utmanar kapitalismen 

Grekland, Tyskland och historien 

Greklandskrisen blottar den öppna klasskampen 

Varför är alla förvånade?

Greklands kris är inte löntagarnas fel 

Grekland 

Småaktigt och trångsynt om Grekland

Therese Larsson på SvD raljerar, inte utan ett visst mått av överlägsen hånfullhet, över en del förmåner som en grupp grekiska statsanställda lyckats skaffa sig.
Enligt Larsson är det dessa löntagares förmåner som som ligger bakom den grekiska krisen.
Hon bygger dock inte sin artikel på förstahandsuppgifter utan hänvisar till den tyska tidningen Handelsblatt.
Några exempel på vad Larsson drar fram:
• Busschaufförerna i Aten får åka till och från jobbet på arbetstid.
• Bud på de olika ministerierna får ett lönetillägg på 290 euro i månaden – för att, som hon påstår, bära akter och pärmar.
• I flera statliga företag får de anställda bonus för att de använder kopieringsapparaten, även den som kan bruka en pc får tillägg
• Den som kommer i tid till jobbet bli belönad
• Domare får extrapengar om de behandlar ärenden snabbare.
Visst finns löneförmåner hos de statsanställda som inte täcks av motsvarande statsinkomster eller står i prportion till arbetsinsatsen. Sådant finns överallt och är särskilt vanligt i länder där fackföreningsrörelsen saknar parlamenatrisk styrka och i stället måste använda militanta lösningar för att tvinga fram punktvisa löneökningar. Men att påstå att detta skulle vara orsak till krisen är väl magstarkt, för att inte säga korkat.
De angivna lönetillggen kompenserar inte sällan låga grundlöner och det är väl totallönerna som är intressanta i sammanhanget?
För att stimulera användandet av datorer i Sverige subventionerades de anställdas personaldatorer. Grekland har använt en annan lösning.
Larsson antyder att det skulle vara orimliga löneförmåner, i förhållande till arbetsinsatsen, som orsakat krisen.
Sådana löneförmåner har en mycket begränsad del av den grekiska arbetskraften.
Problemet för den grekiska staten är inte att arbetarna har för höga löner utan på statens minimala skatteinkomster.
I Sverige har vi överbetalda yrkesgrupper t.ex. finansmäklare som har 90 000 kronor i månaden för att gissa hur kunderna ska placera sin pengar eller för att knappa in siffror i automatiska prognosprogram. De hårresande lönerna trots att mäklarna oftare gissar fel än rätt. Kommer det leda till kris i Sverige?
Och hur många i Sverige åker inte till jobbet på arbetstid? Stämplar Therese in varje morgon?
De flesta som kommer i tid till jobbet i Sverige blir belönade även i Sverige. De slipper nämligen löneavdrag.
Handelsblatt har ett syfte med att förlöjliga de grekiska löntagare som nu protesterar mot politikernas mångåriga vanstyre. Även Larsson har ett syfte med att förmedla samma småaktigheter.
Artiklar av den här typen skrivs oftast av sådana som i alla andra sammanhang propagerar för lägre skatter och skatteflykt. För att slippa tackla problemet med för låga statsinkomster är det lätt att i stället klanka på löntagarna. Det stämmer nämligen bättre med den nyliberala dogmen.