KI vill ha arbetsköparnas marknad.

Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport 2014 ”Dentudelade arbetsmarknaden — en utmaning för parterna” presenterades i veckan.

KI konstarerar att löneökningarna har varit låga och att de kollektivt avtalade lägstalönerna i Sverige är höga både i förhållande till övriga löner och till andra länder. Lönefördelningen är också sammanpressad: det är liten skillnad mellan den lägsta lönen och den genomsnittliga lönenivån.

Arbetslösheten är hög i Sverige och de höga lägstalönerna påverkar sysselsättningen negativt, särskilt på längre sikt, säger Åsa Olli Segendorf, chef för KI:s enhet arbetsmarknad och prisbildning.

Kort sagt: de lågavlönade – främst ungdomar, kvinnor och invandrare som nyligen kommit in i arbetslivet - har för höga ingångslöner.

Underförstått: Om de lägsta lönerna sänks kommer arbetsgivarna bli mer intresserade att anställa sådana som inte har jobb eftersom det blir billigare.

Här handlar det om den gamla teorin om tillgång och efterfrågan. Om det blir billiggare att köpa arbetskraft kommer arbetsköparna (arbestgivarna) att köpa mer arbetskraft av fler löntagare.
Problemet att teorin handlar om varor.
Saken blir mer komplicerad när det handlar om människor.

Arbetsgivarorganisationen ”Svenskt Näringsliv” ser naturligtvis chansen att hänvisa till KI i kommande lönerörelser.

KI anser att arbetsgivare och löntagare ska diskutera är hur mycket lägstalönerna ska sänkas i förhållande till medellönerna för att den antagna anställningseffekten ska uppnås.

Det kan därvid vara värt att påpeka att här finns ingen forskning och ingen empiri att grunda sig på, bara teorier och matematiska kalkyler. Dessutom finns det flera andra aspekter på lägstalöner än sysselsättningen.

SvD 

DN 

Hälsingborgs Dagblad 

Handelsanställdas förbunds information till medlemmarna omlägstalöner 

LO om lägstalöner