Då medmänniskor ber om hjälp vänder M bort blicken

I går utanför Biblioteket: romska Maria Dumitru, en av dessa som ber om en allmosa. Jag ger henne en tjuga och vet att hon behöver den och att jag kan undvara den.

Ett litet fnuttigt bidrag till en utsatt människa.

Då förmanar mig Tomas Tobé (M) i SvD Debatt ”Tiggeri är inte en väg ut ur fattigdom”.
”Att komma till Sverige för att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap.” säger han förnumstigt.

Nä det begriper även jag. Men jag kan hjälpa Maria för tillfället.

Jag vet ju att Rumänien är EU:s fattigaste land. Och att Sverige är ett av de rikaste.
Jag vet att i det fattiga Rumänien är romerna de fattigaste av alla medborgare.
I Rumänien finns det mellan 1,2 och 1,4 miljoner romer.

Enligt EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter diskrimineras romer i Rumänien.
Ungefär 78 procent av romerna lever på en tillfällig inkomst under fattigdomsgränsen. 84 procent av romska hushåll rapporterar brist på vatten, el och avlopp. Utsattheten visar sig också i att mödradödligheten är 15 gånger högre bland romska än andra rumänska kvinnor, och att romer i genomsnitt lever 16 år kortare än andra rumäner.

Att arbetslösheten är stor bland romer beror främst på att de inte får utbildning, och att de diskrimineras på arbetsmarknaden.
I Rumänien är det dessutom förbjudet att tigga, Det har inte förbättrat situationen för romerna där.

Är det konstigt att några av dem kommer hit för att be om hjälp?

Eftersom de inte kan få jobb återstår för dem som inte vill prostituera sig eller stjäla att be om hjälp.

Och här handlar det om att se en medmänniska, en individ, oavsett var på jorden hon är född.

Tobé anser att varje land ska ta itu med sina egna fattiga. Det anser även jag. Men så länge som romerna diskrimineras i Rumänien tänker jag envisas med att göra vad jag kan för att hjälpa enskilda individer när jag kan.

Du som vill förbjuda tiggeri. Hur vill du hjälpa den som sitter utanför din välfyllda butik och som ber om hjälp?

Hur ska ett förbud mot att be om hjälp utformas?

EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter

DN Debatt. ”Pinsamt av S att ta hårdare tag mot utsattamänniskor” 

SvT Nyheter Opinion ”Hans nya förslag skyddar naturligtvis inte tiggarna”

AB ”Fattigdom är inget brott - men det är diskriminering ” 

Utrikesmagasinet ” Rumäniens romer offer för det korrupta systemet”

Expressen ”Romernas Rumänien: En resa genom utanförskapet”

Vi har råd att hjälpa flyktingar

Totaltär 60 miljoner människor på flykt i världen. 

Förra året beviljades 34 787 uppehållstillstånd för asylsökande flyktingar i Sverige.

Länder som människor idag flyr ifrån är Syrien: 3 miljoner, Afghanistan: 2,7 miljoner, Somalia: 1,1 miljoner, Sudan: 670 000 , Sydsudan: 509 000, Demokratiska republiken Kongo: 493 000, Myanmar: 480 000, Irak: 426 000

Av debatten får vi lätt uppfattningen att Sverige är ett stort mottagarland.
Men de länder som tar emot flest flyktingar är Pakistan: 1,6 miljoner, Libanon: 1,1 miljoner, Iran: 982 000, Turkiet: 824 000, Jordanien: 737 000, Etiopien: 588 000, Kenya: 537 000, Tchad: 455 000.

Se uppgifter från UNHCR

Det är alltså de redan fattiga länderna, i närområdena, som tar de största kostnaderna för människor på flykt.

Sveriges flyktingmottagande ligger visserligen på en högre nivå än de övriga nordiska länderna men mottagandet är inte imponerande i jämförelse med behovet och med andra länder. Om man räknar antal flyktingar per 1 dollar av BNP/capita kommer Frankrike som det första europeiska landet på listan och totalt på plats 42. De fyrtio länderna ovanför tillhör med enstaka undantag utvecklingsländerna, och hälften av dem tillhör gruppen "lägst utvecklade länder”. De översta, Etiopien, Pakistan, Uganda och Kenya, hade en belastning som var 70 till 160 gånger högre än Sverige, med färre än tre flyktingar per 1 dollar BNP/capita.
Se uppgift i UNHCR 

I Migrationsverkets nya prognos för antalet asylsökande beräknas att antalet i år blir 140.000 och 190.000 personer, varav 29.000–40.000 är ensamkommande barn.

Migrationsverket säger sig behöva 29 miljarder kronor i extra anslag.

Att stoppa flyktingarna är ingen lösning på problemen. Man bara förvärrar dem.

Fler länder måste ställa upp och bidra, inte minst ekonomiskt om vi vill undvika risken för att ännu fler utsatta människor ska stå utan stöd och hjälp.

Resurserna för flyktingmottagande måste bli permanenta i både EU:s och medlemsländernas budgetar.

Flyktinghjälpen är nödvändig och behovet av att hjälpa försvinner inte utan ökar framöver på grund av krig, miljökatastrofer och relativ fattigdom.

Flyktingar över Medelhavet 

Statens budget 2016 i siffror: utgiftsområde 8,migration 

Rekordmånga människor på flykt undan krig, UNHCR              

Migrationsverket höjer flyktingprognosen, DagensIndustri

Flyktingprognosen i DN 

Partierna överens om flyktingmottagningen, SR 

Låt bankerna stå för samaritskatten

Nu kommer det att behövas resurser för att hjälpa medmänniskor på flykt. En stor del av dessa resurser kostar pengar.

Man kan förvisso glädjas över den enorma frivilliginsats som svenska folket gör genom att bidra till insamlingar av olika slag.
Men eftersom flyktingar kommer att behöva hjälp under lång tid måste vi som lever i trygghet kontinuerligt avsätta pengar till flyktingarnas hjälp.

Det behövs en europeisk samaritskatt som bygger upp fonder för hjälpen.

Men att beskatta inkomster och arbete är ingen bra väg.

I dagens SvD Näringsliv kan man läsa en artikel av Andreas Cervenka, en av Sveriges kunnigaste och bästa ekonomijournalister. Under rubriken ”Det måste bli ett slut på daltandet med bankerna” menar han att bankerna,  i artikeln tar han Nordea som exempel, har kunnat sko sig på svenska folket genom att staten har ordnat en skyddad verkstad åt dem.

”Skattebetalarna får rycka in när bankerna spekulerar bort sig vilket är en förmån som enligt en färsk studie från FI (Finansinspektionen) var värd i genomsnitt 26 miljarder per år mellan 1998-2014, eller över 400 miljarder kronor.”

Cervenka påminner om att ”Förslaget om en bankskatt som skulle dra in fyra miljarder om året framstår som småpengar, ändå blev direktörerna djupt kränkta. Dessutom har Riksbanken känt sig tvingad att öka Sveriges statsskuld med 200 miljarder kronor (20 000 per svensk) för att hålla i extra valutareserv.”

I år delade bankerna ut närmare 60 miljarder till sina aktieägare.

”Storbankerna har lurat miljoner svenskar på miljarder genom att i åratal sälja fonder under falsk flagg. Allmänna Reklamationsnämnden tog inte ens upp saken till prövning med en blek hänvisning till formalia och Finansinspektionen vägrar lämna ut namnen på förövarna. Klartecken för fortsatt bluffande med andra ord.”

Bankerna har alltså samlat miljarder kronor på skattebetalarnas bekostnad. Nu är det dags att de pengarna används på ett rationellt och humant sätt.

De rika bankerna har länge snuvat svenska folket på pengar och det är dags att vi tar från de rikaste för att ge till de fattiga.

Kräv bankerna på en samaritskatt!

AB:s Ledare kommenterar Angela Merkel som deklarerat

– Kunde vi rädda bankerna så kan vi rädda flyktingar.

Drottning Silvia håller med Merkel, enligt DI

Enligt en artikel i Expressen för ett år sedan planerade Fredrik Reinfeldt och Anders Borg flera skattehöjningar för att möta flyktingströmmen de närmaste åren. Bland förslagen finns en ny bankskatt i form av sänkt tak för ränteavdrag och en fastighetsskatt för kommersiella fastigheter.

Enligt TT/Reuter säger Merkel att Tyskland inte behöver höja skatten för att klara flyktingmottagningen