Svenska storbanker har i åratal lurat miljontals svenskar på miljardbelopp genom sina populära aktie- och räntefonder. Det skriver journalisten Joel Dahlberg i en serie artiklar på E24. Han har gått igenom Sveriges största fonder och listar de tolv som tar mest betalt och levererar minst.
Enligt Joels beräkningar har spararna i de tolv fonderna under de senaste fem åren (2005-2009) förlorat 14 miljarder kronor på bankernas bondfångeri. Ja, du läste rätt: 14 miljarder kronor.
Joel Dahlberg har också skrivit en bok i ämnet ”Bankbluffen”, Ordfront 2009. Där kan du läsa mer om hur bankerna och fondmäklarna tjänar massor av pengar utan motprestationer och hur fondspararna förlorar.
Det är ingenting mindre än laglig stöld som bankerna ägnar sig åt.
Visar inlägg med etikett E24. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett E24. Visa alla inlägg
onsdag 24 november 2010
söndag 12 september 2010
Valets säkra förlorare
Vinner alliansen eller de röd-gröna årets val?
En sak är säker; efter årets val är det väljarna som förlorat.
Denna valrörelse har nämligen, mer än något tidigare, dolt de verkliga ekonomiska och politiska problemen för att i stället presentera valfrågorna som en dokusåpa, anpassad till mediernas dramaturgiska krav.
Ska vi falla för Fredrik Reinfeldts troskyldiga sammetsögon i TV-rutan eller för Mona Sahlins smala blinkande eyelines? Fredriks landsfaderliga framtoning eller Monas förvuxna söderböna?
De täta opinionsundersökningarna har utgjort det hetsande kompet i den stegrande mediekakofonin.
Innehållsmässigt har det handlat om vem som räknar mest rätt i arbetslöshetsstatistiken, vem som lovar mest pengar till pensionärer och andra valstrategiskt viktiga väljargrupper.
Visserligen har skattesänkning stått mot ”ökade välfärdsresurser”. Men moderaterna har lyckats trolla bort arbetslivsfrågorna för en tämligen diffus ”arbetslinje” och skrämt socialdemokratin att bara ängsligt mumla i skägget om sånt gammalt tjafs som ”solidaritet” och ”jämlikhet”.
Bortsett från en lam debatt beträffande svenska soldater i Afghanistan verkar omvärlden inte existera i valrörelsen.
Därför är det befrianden att, i elfte timmen, läsa ekonomijournalisten Andreas Cervenkas kunniga artikel i dagens E24.
”Faktum är att även Sverige med nuvarande kurs går mot en framtida statsfinansiell kris. Som av en händelse handlar det om våra pensionärer.
De kommer som bekant att bli allt fler och allt äldre. Mellan åren 2020 och 2035 kommer till exempel gruppen svenskar över 85 år att växa med 67 procent till en bra bit över 400 000, enligt Statistiska centralbyrån.
Det är en grupp som kräver mycket vård, och som lär efterfråga en betydligt högre standard än dagens pensionärer. Det gör att kostnaderna skjuter i höjden.” skriver han bl.a.
Läs hela hans artikel här.
En sak är säker; efter årets val är det väljarna som förlorat.
Denna valrörelse har nämligen, mer än något tidigare, dolt de verkliga ekonomiska och politiska problemen för att i stället presentera valfrågorna som en dokusåpa, anpassad till mediernas dramaturgiska krav.
Ska vi falla för Fredrik Reinfeldts troskyldiga sammetsögon i TV-rutan eller för Mona Sahlins smala blinkande eyelines? Fredriks landsfaderliga framtoning eller Monas förvuxna söderböna?
De täta opinionsundersökningarna har utgjort det hetsande kompet i den stegrande mediekakofonin.
Innehållsmässigt har det handlat om vem som räknar mest rätt i arbetslöshetsstatistiken, vem som lovar mest pengar till pensionärer och andra valstrategiskt viktiga väljargrupper.
Visserligen har skattesänkning stått mot ”ökade välfärdsresurser”. Men moderaterna har lyckats trolla bort arbetslivsfrågorna för en tämligen diffus ”arbetslinje” och skrämt socialdemokratin att bara ängsligt mumla i skägget om sånt gammalt tjafs som ”solidaritet” och ”jämlikhet”.
Bortsett från en lam debatt beträffande svenska soldater i Afghanistan verkar omvärlden inte existera i valrörelsen.
Därför är det befrianden att, i elfte timmen, läsa ekonomijournalisten Andreas Cervenkas kunniga artikel i dagens E24.
”Faktum är att även Sverige med nuvarande kurs går mot en framtida statsfinansiell kris. Som av en händelse handlar det om våra pensionärer.
De kommer som bekant att bli allt fler och allt äldre. Mellan åren 2020 och 2035 kommer till exempel gruppen svenskar över 85 år att växa med 67 procent till en bra bit över 400 000, enligt Statistiska centralbyrån.
Det är en grupp som kräver mycket vård, och som lär efterfråga en betydligt högre standard än dagens pensionärer. Det gör att kostnaderna skjuter i höjden.” skriver han bl.a.
Läs hela hans artikel här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
