Ska böneutrop och religiösa friskolor förbjudas?

Handlar debatten om förbud mot böneutrop om religionsfrihet?

Ann Heberlein, teologie doktor i etik och riksdagskandidat (M) anser att det inte handlar om det. 

I en debattartikel i Svd den 28 februari skriver hon att det inte är hållbart att hänvisa till religionsfriheten för att få igenom krav på böneutrop. I själva verket strider böneutrop tydligt mot religionsfriheten.

”Till skillnad från kyrkklockor innebär böneutrop inte bara en uppmaning till bön – nej, böneutropet är bön. I den bön som proklameras från minareter, sägs att "Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud" och "jag vittnar att Muhammed är Guds profet". Det uttalade syftet med böneutrop, är att både troende och icketroende ska få ta del av islams andliga budskap. Böneutrop går alltså inte att jämställa med de kristna kyrkornas klockringning.”

Också KD:s partiledare Ebba Bush Thor säger i en intervju i Dagens Industri att hon är emot.

Eskilstuna-kurirens ledareskribent säger ”Ja till böneutrop” 

Det handlar om hur det offentliga ljudrummet ska få användas och av vem.

Varför inte skapa ett kanalutrymme på radion där alla religiösa riktningar kan få dela på utrymmet för böner, budskap och gudstjänster. Morgon- och aftongudstjänster, helgmålsringning, högmässan på söndagar tillsammans med böneutrop skulle nå precis rätt målgrupp. Den som vill lyssna gör det och de som inte vill stänger av.

Sossarna vill förbjuda religiösa friskolor.

Den frågan är svårare för mig att ta ställning till. Kanske på grund av att jag från skolstart 1944 till femte klass var placerad i S:t Eriks katolska skola på Söder i Stockholm.

Skolan hade grundats 1795. Då jag gick där var skolan en grundskola, B-skola, invandrarskola, friskola och religiös skola. Mina klasskamrater kom från hela Europa, somliga var flyktingar som så småningom flyttade vidare till England, USA och Kanada. Mina bästa skolkompisar Alfons och Janko kom från Litauen respektive Tjeckoslovakien.
Jag tror att det var en bra skola som förmedlade kunskaper enligt den svenska studieplanen.
Vi lärde oss svenska nationalsången och andra stamsånger och läste Elsa Beskows läroböcker.
Vi uppmuntrades att besöka det närbelägna Stockholms Stadsbiblioteks söderfilial.
Lärarna var, som jag idag kan bedöma, duktiga pedagoger.
En del religionsundervisning förekom förstås men inget som påverkade mig.
Jag är ateist sedan tonåren men tolererar religiösa trosuppfattningar som inte kränker människor.

Möjligen påverkas mina minnen av skolan av nostalgisk förgyllning.

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Ungefär 70 av dem är religiösa. Tidskriften Skolvärlden har listat de skolor som angett en konfessionell inriktning, och de kristna är i klar majoritet.
Hoppas ett beslut i frågan föregås av en grundlig utredning om vad som kan gå förlorat vid ett förbud.