Handlar debatten om förbud mot böneutrop om
religionsfrihet?
Ann Heberlein, teologie doktor i etik och riksdagskandidat (M) anser att det
inte handlar om det.
I en debattartikel i Svd den 28 februari skriver hon att
det inte är hållbart att hänvisa till religionsfriheten för att få igenom krav
på böneutrop. I själva verket strider böneutrop tydligt mot religionsfriheten.
”Till skillnad från kyrkklockor innebär böneutrop inte bara en uppmaning till bön – nej, böneutropet är bön. I den bön som proklameras från minareter, sägs att "Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud" och "jag vittnar att Muhammed är Guds profet". Det uttalade syftet med böneutrop, är att både troende och icketroende ska få ta del av islams andliga budskap. Böneutrop går alltså inte att jämställa med de kristna kyrkornas klockringning.”
Också KD:s partiledare Ebba Bush Thor säger i en intervju i Dagens Industri att hon är emot.
”Till skillnad från kyrkklockor innebär böneutrop inte bara en uppmaning till bön – nej, böneutropet är bön. I den bön som proklameras från minareter, sägs att "Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud" och "jag vittnar att Muhammed är Guds profet". Det uttalade syftet med böneutrop, är att både troende och icketroende ska få ta del av islams andliga budskap. Böneutrop går alltså inte att jämställa med de kristna kyrkornas klockringning.”
Också KD:s partiledare Ebba Bush Thor säger i en intervju i Dagens Industri att hon är emot.
Det handlar om hur det offentliga ljudrummet ska få användas
och av vem.
Varför inte skapa ett kanalutrymme på radion där alla
religiösa riktningar kan få dela på utrymmet för böner, budskap och gudstjänster.
Morgon- och aftongudstjänster, helgmålsringning, högmässan på söndagar
tillsammans med böneutrop skulle nå precis rätt målgrupp. Den som vill lyssna
gör det och de som inte vill stänger av.
Den frågan är svårare för mig att ta ställning till. Kanske på grund av
att jag från skolstart 1944 till femte klass var placerad i S:t
Eriks katolska skola på Söder i Stockholm.
Skolan hade grundats 1795. Då jag gick där var skolan en grundskola, B-skola, invandrarskola, friskola och religiös skola. Mina klasskamrater kom från hela Europa, somliga var flyktingar som så småningom flyttade vidare till England, USA och Kanada. Mina bästa skolkompisar Alfons och Janko kom från Litauen respektive Tjeckoslovakien.
Jag tror att det var en bra skola som förmedlade kunskaper enligt den svenska studieplanen.
Vi lärde oss svenska nationalsången och andra stamsånger och läste Elsa Beskows läroböcker.
Vi uppmuntrades att besöka det närbelägna Stockholms Stadsbiblioteks söderfilial.
Lärarna var, som jag idag kan bedöma, duktiga pedagoger.
En del religionsundervisning förekom förstås men inget som påverkade mig.
Jag är ateist sedan tonåren men tolererar religiösa trosuppfattningar som inte kränker människor.
Möjligen påverkas mina minnen av skolan av nostalgisk förgyllning.
Skolan hade grundats 1795. Då jag gick där var skolan en grundskola, B-skola, invandrarskola, friskola och religiös skola. Mina klasskamrater kom från hela Europa, somliga var flyktingar som så småningom flyttade vidare till England, USA och Kanada. Mina bästa skolkompisar Alfons och Janko kom från Litauen respektive Tjeckoslovakien.
Jag tror att det var en bra skola som förmedlade kunskaper enligt den svenska studieplanen.
Vi lärde oss svenska nationalsången och andra stamsånger och läste Elsa Beskows läroböcker.
Vi uppmuntrades att besöka det närbelägna Stockholms Stadsbiblioteks söderfilial.
Lärarna var, som jag idag kan bedöma, duktiga pedagoger.
En del religionsundervisning förekom förstås men inget som påverkade mig.
Jag är ateist sedan tonåren men tolererar religiösa trosuppfattningar som inte kränker människor.
Möjligen påverkas mina minnen av skolan av nostalgisk förgyllning.
I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Ungefär 70 av dem
är religiösa. Tidskriften Skolvärlden har listat de skolor som angett en
konfessionell inriktning, och de kristna är i klar majoritet.
Hoppas ett beslut i frågan föregås av en grundlig utredning om vad som kan gå förlorat vid ett förbud.
Hoppas ett beslut i frågan föregås av en grundlig utredning om vad som kan gå förlorat vid ett förbud.
1 kommentar:
Böneutrop ska definitivt förbjudas eftersom de innehåller ett tydligt religiöst budskap. Jag tycker att man även ska ta bort rätten att ringa i kyrkklockor inför bön eftersom jag som ateist gör en klar koppling av detta till kristendom. Religiösa symboler som t.ex kors bör man vara mycket återhållsam med i den offentliga miljön av samma anledning.
Med modern teknik kan man istället lansera applikationer på mobiler som vid dessa tillfällen automatiskt ringer upp och sänder signaler/böneutrop till de som vill ha detta. Att använda radio som du nämner är också en möjlig väg.
Vad gäller friskolor baserad på religiösa inriktningar bör de förbjudas. Vi lever i ett sekulärt sasmhälle där religion är varje individs enskilda och privata val. Samhället ska inte på något sätt stödja religioner och religionsutövning. Detta inkluderar att indrivande av kyrkoskatt till församlingar ska avskaffas.
I det förslag som tagits fram undantas av någon anledning friskolor med judisk inriktning liksom friskolor med scientolog-inriktning. Mycket märkligt.
Religioner innehåller grovt kränkande detaljer. Ta de tre abrahamitiska grenarna som menar att de som inte tror på den rätta guden ska dömas till evig eld... det är riktat mot mig och många andra.
Ta hinduismen och dess vedervärdiga kastsystem som låser fast människor i den "klass" de råkar födas i, dvs av vilka föräldrar de har, vilket efternamn de råkar ha ärvt. Denna klassstyrning bestämmer väldigt avgörande detaljer i deras liv, helt vidrigt.
Skulle jag respektera detta ? Svar nej, lika lite som jag respekterar nationalsocialism, fascism, kommunism eller socialism.
Jag accepterar människors val i dessa aspekter men respekterar inte dessa val.
Skicka en kommentar